Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pannåder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAN
PAP
206
PANNÅDER, f. 1. pl. — ådror. Åder 1
pannan.
PANORAMA, panåråma, m. 5. pl. — mer.
(från grek.) Slor cirkelrund tafla, som föreställer
en stad eller en trakt, och så anordnad, alt
åskådaren befinner sig i midlen dcraf, med ulsigt af
det hela. Rundmålning.
PANSAR, pånnsarr, n. 5. Den del af en
vapenrustning, som skyddade sjelfva bålen. [Pantsar,
Panzar.]
PANSARDJUR. n. S. Ett af Trögdjuren,
mullvadslikt, men beläckt med 24 blott vid ryggen
fastade, eljest rörliga gördelskal. Chlamydophorus
truncatus.
PANSARFISK. m. 2. En halt fot lång fisk,
hvars tjocka kropp är beklädd med sexkanliga
sköldar; liten mun med flera tänder; taggar
framför Ögonen och under buken. Oslracion cornutus.
PANSARMAL, m. 2. Fisk, en fot lång, med
bröslfenor så långa som hela kroppen, medelst
hvilka han kan upplyfta sig ur vattnet och fladdra
några hundrade stegs längd i luften. Loricaria
plecostomus.
PANSARNÄT, n. 5. (jäg.) Ett slags
ulter-fånge.
PANSARSKJORTA, f. 4. Pansar af
sammansatta metallringar, hvilket fordom i norden
kallades Brynja. [Pantsar—, Panzar—.]
PANSLAVISM, pånslavi ssm, m. sing. Idéen
och sträfvandet att förena alla under särskilla
regeringar lefvande Slaver.
PANT, m. 3. 4) Sak, som lemnas åt en
fordringsägare till säkerhet för hans fordran, och som
han äger att afyttra, för att deraf göra sig betald,
i händelse han ej inom utsålt tid erhåller sin
fordran gulden. Sälla p. Lemna någol i p.
Slå i p., vara lemnad som pant. Uret slår i p.
för ell lån af 10 R:dr. Låna på p., se Låna.
— Syn. Underpant, Hypotek, Säkerhet. — 2)
Litet föremål, hvilket i pantlekar måste gifvas af
den, som begår någol fel, och hvilket han sedan
måste på något skämtsamt säll inlösa. Ge p.
Ge en näsduk i p. Lysa upp p-er, förvara och
framtaga de i pant lemnade småsaker, när de
skola igenlösas. Jag sver och jag bränner:
hvad skall den göra, som p-en igenkänner?
vanlig formel, hvarmed en dylik pant lyses upp.
— Ss. P-lö sning.
PANTA, v. a. 4. Till säkerhet för en fordran
genom laga åtgärd bemäktiga sig saker, tillhöriga
en gäldenär, för alt behålla dem sorn pant, tills
betalning utfaller. P. någon. P. ul någol hos
en, genom laga åtgärd taga någol af honom, för
alt behålla det sorn panl. — Pantande, n. L
PANTALONGER, panntalå’nng’r, m. 3. pl.
(fr. Pantalon) Långbyxor.
PANTA RE. m. B. En, som pantar.
PANTBREF, n. B. Förskrifning, hvarigenom
man åt en fordringsägare öfverlemnar något som
pant.
PANTEISM. panntei’ssm, m. sing. (från grek.)
Filosofiskt system, hvilket anser skapelsen såsom
en evig utveckling af Guds väsende, och antager
ingen skilnad emellan de skapade lingen och Gud.
[Panth —.]
PANTEIST. panntefsst, m. 3. Anhängare af
panleismen. [Panlh —.]
PANTER, pannfr, m. 2. pl. pantrar.
Rof-djur, liknande leoparden, men slörre, i Afrika
och Asien. Felis Pardus. Kallas äfven Pard.
Svarta P-n, lik den förre, men svart till färgen.
Felis melas.
PANTFÖRSKRIFNING, f. 2. 4) En saks
skriftliga öfverlåtande åt någon såsom pant. —
2) Se Panlbref.
PANTFÖRSKRIFVA, v. o. 3. (böjes sova
Skrifva) Gifva förskrifning å något, hvilket lemnas
som pant för ägande fordran.
PANTGIFVARE, m. B. Den, som lemnar panL
PANTGODS, n. sing. Saker, lemnade i panL
PANTHEISM, PANTHEIST, se Panleism,
panleist.
PANTHEON, pånnteånn, n. sing. (grek.) t)
Tempel i det fordna Rom, helgadt åt alla gudar.
— 2) (nu) Praktfull byggnad till förvarande af
store mäns qvarlefvor.
PANTINNEHAFVARE, m. B. Den, som har
en panl i sin ägo.
PANTLEK, m. 2. Sällskapslek, hvarvid de
lekande, om de begå elt fel, måste gifva pant.
Jfr. Pant, 2. Leka p-ar.
PANTLISTA, f. 4. Förteckning öfver med
qvarstad belagd egendom, tillhörig dem, som ej
betalt sina kronoullagor.
PANTNING, f. 2. Handlingen, då man pantar.
PANTOMIM, panntomi’m, m. 3. (från grek.)
Ett slags skådespel, hvilket ut fö res endast genom
åtbörder, miner och ställningar. Åtbördsskådespel.
PANTOMIMISK. a. 2. Som angår
panlo-mimen.
PANTOMIM-BALLETT, pannlomfmballäTt,
m. 3. Pantomim, beledsagad af dans.
PANTPENNINGAR, m. 2. pl. Penningar,
som lemnas eller blifvit lemnade i pant.
PANTRÄTT, m. 3. Pantägares rätt att i
nödfall afyttra panten och af köpeskillingen göra sig
beialt.
PANTSAR, se Pansar.
PANTSKILLING, m. 2. Den penningsumma,
hvarmed en pant inlöses eller bör inlösas.
PANTSÄTTA, v. a. 2. (böjes sova Sälla)
Lemna i pant. Han har p-sall sitt ur på
assistansen för ell lån på 20 R:dr. — Pants
ältande, n. 4. o. P anlsällning, f. 2.
PANTTAGARE, m. B. Den, hvilken
emot-lagcr en sak som pant.
PANTÄGARE, m. 8. Se Panlinnehafvare.
PANZAR, se Pansar.
PAPEGOJA, påppegå ja, f. 4. 4) a) Fågelslägte
af Klättrarne, med kort, krökt och ovanligt tjock
näbb, samt vanligen lysande fjäderbeklädnad; deraf
finnas öfver 200 arter, af hvilka de flesta äro
läraktiga. kunna dresseras till små konster och
in-öfvas att härma ord och ljud. Psillacus. — b)
Svensk P . se Tallbil. — 2) (fig. fam.) Person,
som är mycket fallen för atl prata utan förstånd.
— 3) (sjöi.) Segel, som föres utöfver aktern af en
båt. [Papgoja, Pappegoja.]
PAPILJOTT, papilljå tt, m. 3. (fr. Papillole)
Papperslapp, hvarmed rnan upprullar håret, för
alt göra det lockigt.
PAPISM, - fssm, m. sing. (af Papa, påfvc)
Påfvelära, katolska läran.
PAPIST, -fsst, m. 3. Katolik.
PAPISTERI,––––rf, n. 3. Tillgifvenhet för
katolska läran.
PAPISTISK, a. 2. Påflig.
PAPP. n. sing. Papper, af tjockare
tillverkning än det vanliga, eller äfven af två eller flera
enkla ark hoplimmadl papper. Är af flera sorter,
såsom: Press-, Förhydniugs-, Tak-, Slenpapp,
m. fl. — Ss. P-arbele, -ask. -dosa,
-fodral, -låda, -makare, -skifva.
PAPPA, pappa, m. sing. (af lat. Papa, fader)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
