- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
211

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Passande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAS

PASSANDE, n. 4. Se Passning. — Adj. 4.
(egentl. part. pres. af Passa, v. n.) Som passar.
Är lämplig, tjenlig, höfves, anstår. Iakttaga elt
p. uppförande.

PASSARE, m. S. (handtv.) Cirkelinstrument.

PASSATO, pasåto. (handelst.; ital.) Nästlidne
månad.

PASSERA, n. n. 4. (fr. Passcr, af lat.
Passus, steg) 4) Gå ell. fara. P. in, igenom, förbi,
öfver. På resan lill G. p-de jag genom
staden Z. — 2) (om tid) Förflyta, förgå. En lång
tid har sedan dess p-t. — 3) Tilldraga sig,
bända, förefalla. Del p-r ingenting märkligt
nu för tiden. En händelse p-de, som väckte
största uppseende. — 4) Duga, gå an, vara
antaglig. Del kan p. så länge. Sådant får icke
p.. ej tillåtas. — 3) P. för, anses, gälla för.
Han p-r för vitter. Vilja p. för lärd. — V. a.
Tillbringa. Vi p-de der tre veckor. P. liden
med läsning.

PASSERLIG, a. 2. Se Passabel.

PASSERLÄDER, -èrlä’d’r, n. sing. Se
Smor-läder.

PASSEVOLANS,––––-långs, m. 3. (af fr.
Passe-volanl, understucken karl vid mönstring) Den
afgift, som rusl- och rotehållare tillförene erlagt,
i stället för kosthåll åt den indelle soldaten under
möten. P-en är numera Öfver fly Ilad på
allmänna riksstaten.

PASSGÅNG, m. sing. (ridk.) Visst sätt att gå
bos hästar, då de på samma gång upplyfta
fram-och bakfoten på ena sidan.

PASSGÅNGARE, m. 3. Häst, dresserad till
passgång.

PASSI F, se Passiv.

PASSION, paschön, f. 3. (lat. Passio) 4)
Lidande; pinsam sjukdom. I sammansättningar,
såsom: Passionspredikan. Slenpassion, Moderpassion.
— 2) Begär, som öfverskrider förnuftets gränser.
Hafva starka p-er. Kufva, beherrska sina
p^er. — 3) Häftig kärlek. Hafva p. för någon.
Älska med p. — 4) Stark böjelse, starkt tycke
för något. Med p. älska spel, nöjen, ridning.
Hafva p. för spel. — 5) Föremålet derför. Spel
är hans p. — 6) Ifver, häftighet. Arbeta med
p. Han gör allting med p.

PASSIONERAD, paschonèradd, a. 2. 4)
Lidelsefull. — 2) Häftigt kär. — 3) Häftig, ifrig. —
Passioneradt, adv.

PASSIONSBLOMMA, paschönsblömma, f. 4.
En blomväxt, så kallad, emedan de många fina
delar af ovanligt utseende, som finnas i
blomman, i förra vidskepliga tider blifvit ansedda
såsom sinnebilder af de redskap, med hvilka vår
Frälsare pinades. Passiflora. Blå P., med
fin-gerlikt delade blad och vackra små blommor. P.
coerulea.

PASSIONSFRI, a. 2. Utan passioner, lidelser.

PASSIONSHISTORIA, f. sing. Se
Pinohi-sloria.

PASSIONSMUSIK, paschdnsmusf k, f. sing.
Oratorium, hvars text framställer Christi lidande
och död, samt vanligen gifves Långfredagen.

PASSIONSPREDIKAN, f. sing. indef. eller:

PASSIONSPRED1KNING, f. 2 Predikan, som
hålles öfver Christi pinohistoria, i veckorna under
fastan.

PASSIONSVECKA, f. 4. Dymmelvecka,
påsk-vecka.

PASSIV, -i’v, a. 2. 4) Overksam. Förhålla
sig p. P. lydnad, blind 1. , P. handel, då en
nation liter sina förnödenheter tillföras sig af

PAS 211

andra nationer. — Syn. Affektlös. — 2) (gram.)
P-l verb eller blott Passiv, s. n. 3. (lat.
Passi-vum) Det slags verb, som betecknar emotlagandet
af en verkan. — Passiva, -fva, pl. (i
handels-språkel) Skulder. [Passif.]

PASSIVITET,–––––él, f. 3. Overksamhet.

PASSI VUM, -fvumm, n. pl. — iva. (lat.)
Passivt verb (se Passiv).

PASSIVT, - i’vt, adv. Overksamt. Förhålla
sig p-

PASSKULA. f. 4. (jäp.) 4) Kula, som något
så när fyller kulloppet, dock så, alt den kan
nedskjutas med laddstockcn. Kallas af
utländ-ningcn Kaliberkula. — 2) Hvad som i Sverige
kallas Trångkula, kallas af utländningen Passkula.

PASSLIG, a. 2. (pop. o. fam.) Medelmåttig,
nästan dålig. P. karl, måltid. — Passligen,
o. Pass lig t, adv.

PASSNING, f. 2. Handlingen, då man passar.

PASSOPP! passå’pp, inl. Utrop, då man vill
anbefalla någon all passa på, se upp.

PAST, påssl, m. 3. 4) (mål.) Aflryck af
gem-mer i glas, lack, svafvel, gips. m. m. — 2) (kond.)
Konfektmassa af olika slag, såsom Mandel-, Allé-,
Essenspast.

PASTEJ, pastä’j, m. 3. (af ital. Pasta, deg)
4) Tillredning af backadi költ eller fisk, med
tillsats af kryddor m. m., som, inlagdt i deg uti
en form, gräddas i ugn. — 2) Elt slags bakelse
med fyllning af költ eller fisk. — Ss.
P-ba-gare, -deg, - form.

PASTELL, paslä’ll, m. 3. (ilal. Pastello, ed
Pasta, deg) Kritarladt stift, gjordt af en färgdeg,
som fås genom pulveriserade färgers blandande i
gummivatlen med blyhvilt o. d. Måla i p., med
begagnande af dylika kritstängcr.

PASTELLFÄRG. paslä’nfä’rrj. m. 3. Kritfärg,
som torr och utan bindmedel användes till målning.

PASTELLMÅLARE, m. 5. Målare, som
isynnerhet sysselsätter sig med pastellmålning.

PASTELLMÅLNING, f. 2. Målning med
pastellfärger.

PASTELLSTIFT, n. 3. Se Pastell.

PASTILIE, - flie, m. 3. (fyrv.) Lilet eldhjul.

PASTILL, - fil, m. 3. (fr. Paslille) Helt liten
kaka af elt slags sockerdcg, hvartill blandas
hvarje-handa aromatiska ämnen, och som, sedan den
erhållit en viss stadga, värmes Öfver elden och hälles
sedan droppvis på bleckplåtar. [Paslilj.]

PASTOR, påstårr, m. 3. (uttalas i pl. — lörärr)
(latinskt ord, som betyder: herde) Andelig
styresman för en kyrkoförsamling. Kyrkoherde. P.
primarius, öfverkyrkoherde: benämning på
kyrkoherden vid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.

PASTORAL, - -ål, a. 2. Som angår en
pastors embcle. — S. m. 3. 4) Herdeqväde,
herde-dikt. — 2) Skådespel, dcri personerne föreställa
herdar och herdinnor.

PASTORAL-EXAMEN, –åläxåmänn, m. pl.
— amina. Examen, som en prest måste taga,
för att kunna blifva pastor i en församling.

PASTORALI ER, - - åliärr, pl. 3. De
inkomster in natura eller i penningar, hvilka äro
an-slagne en kyrkoherde lill lön. Preslrältigheter.

PASTORAL-TEOLOGI, - - ålleålåjf, f. 3.
Läran om prestembetets ulöfning. [— Ihe —.]
PASTOR AL-UTSKOTT, n. 3. Det utskott,
som prestcståndet vid riksdagarna brukar utvälja,
för behandlandet af sådana frågor, som enskilt
angå ståndet.

PASTORAT, –åt, n. 3. o. 3. 4)
Kyrkoherdebeställning. — 2) En eller flera församlingar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free