Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pastorska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219 PAS
hvilkas andliga vård är åt en kyrkoherde
uppdragen. — Syn. Gäll. Prcslgäll, Prestlägenhet.
PASTORSKA, -örska, f. 4. En pastors fru.
PATEN, -én, m. 3. (lat. Patina, skål, fal)
Det lilla fat, på hvilket vid nattvardsgång brödet
omkringbäres. Oblattallrik.
PATENT, palännt, n. 3. o. 8. (lat. Pålens,
öppen) öppet bref, hvarigenom innehafvaren
erhållit uteslutande rätt alt på viss lid förfärdiga
och försälja af honom nytippfunna eller förbättrade
varor (Paicnlvaror).
PATENTBÖSSA, patä’nnlbö’ssa, f. 4. Ett
slags af Åkerslcin uppfunnen bössa, utan annan
stock än kolfven, med kammarsvansskruf och
slag-krutsaniändning i kärnlinien.
PATENTERA, v. a. 4. Meddela palenl.
PATENTGLAS. n. 5. Benämning på ell slags
tjocka glas, insatta i däcket af ett fartyg, eller
annorstädes derå, för all erhålla dagsljus ned uti
fartyget.
PATENTHAGEL, n. 5. En sort nyligen
uppfunna hagel af regelrne.ssigarc form än de förut
vanliga, tillverkade genom slöpning vid ell fall af
420 fot.
PATENTSVANSSKRUF, m. 2. (jäg.) Elt slags
svansskruf, längre än kammarsvansskrufvcn,
utgörande egentligen en del af pipan eller
krut-kammaren, och som rymmer hela krulladdningen.
PATENTVARA, f. 1. Se under Palenl.
PATER, påt’r, m. pl. palres, (latinskt ord,
som betyder: fader) Titel för munkar.
PATERNOSTERVERK. påtT-na st’r-vä’ri k ,
n. 5. Ett slags vattenuppfordrings-maskin.
PATETISK, palétissk, a. 2. (af Pathos)
Uttryckande starka sinnesrörelser. Eli p-l tal. —
Skrifves äfv. Pafhelisk. — Patetiskt, adv.
PATHOS. påtåss, n. sing. (grek, ord, af
Pa-thein, lida) 4) (ret.) Det djupt rörande i elt tal.
— 2) Konstlad värma, känsloförhäfning i tal eller
skrift.
PATIENS, palsiångs, f. 3. (fr. Palience,
tålamod) Läggning af kort på vissa regelbundna sält,
för tidsfördrif. Kortläggning.
PATIENT, patsiä’nnl, m. 3. (lat. Paliens,
lidande) En sjuk.
PATIENTIA, patsiä’nnuia, f. sing. En
köks-våxt, som begagnas ibland spenat och andra kokta
grönsaker vid malredning. Rumex patientia.
PATINERA, v. a. 1. (tckn.) Bronsera
koppar-pjeser genom att med konst åstadkomma elt lunt
lager af kopparoxidul öfver deras yla. —
Pali-nering, f. 2.
PATOLOG, patålå’g, m. 3. En. som är
kunnig i patologien. Skrifves äfv. Patholog.
PATOLOGI, palålåji’, f. 3. (af grek. Pathos,
lidande) Läran om sjukdomars nalur, orsaker och
kännetecken. — Äfv. Palhologi.
PATOLOGISK, a. 2. Som angår patologien.
— Äfv. Palhologisk.
PATRASK, - åssk, n. sing. (fam.) Pack.
Anm. Ihre förmodar, att ordet ursprungligen
hetat Pti/lrask, af Patt, ford. klädnad, och
Rmk, skräp; således egenll: illa klädl, trasigt
folk.
PATRIARK, –årrk, m. 3. (grek.
Palriar-ehäs) 4) Hufvudman för en familj ibland
menni-skorna före syndafloden. — 2) Benämning på
hvar och en af siamfädron för Judiska folket. —
5) Tilel på vissa öfverbiskopar i den första kristna
församlingen, samt i de nuvarande katolska och
grekiska. — 4) (fig.) Åldrig, aktad man, som
lefver i skötet af en talrik och lycklig familj.
PAT
— Ss. P-embete, -syssla, -värdighet.
[— arch.]
PATRIARKAL1SK, a. 2. Som påminner om
forntidens patriarker och deras enkla seder. P.
styrelse. P-a seder. — Pat r i a rkaliskl, adv.
[— chalisk.)
PATR1ARKALK0RS, - - - ålkå rrs, n. 5. Kors
med tvenne tvärbalkar. (— chal
PATRIARKAL-KYRKA, f. 1. Hufvudkyrka.
[- chal -.]
PATRIARKAT,–––––åt, n. 3. o. 3. En
patriarks (bem. 3) värdighet; äfv. det under honom
lydande distrikt.
PATRICIER, palri siärr, m. 3. (lat. Palricius,
nf Pater, fader, äfv. rådsherre) 4) (i det gamla
Rom) En ifrån någon af de fordna rådsherrarna
härstammande borgare. — Motsats: Plebej. —
2) Person, som innehade en af de högsta
värdig-heterna i grekiska kejsardömet. — 3)
Hederstitel, som blifvit lilldelad åtskilliga furstar. — 4)
(nu, fig.) Ättling af en gammal och ansedd adlig
familj.
PATklClSK, a. 2. Som angår patricier eller
deras värdighet.
PATRIOT, - - öl, m. 3. (grek. Palrioläs)
Fosterlandsvän.
PATRIOTISK, a. 2. Fosterländskt sinnad,
fosterländsk. — Patriotiskt, adv. ’
PATRIOTISM,–––––i ssm, m. 3.
Fosterlandskärlek.
PATRIS, - i s, m. 3. (slilgj.) Upphöjd stil i
stål, förmedelst hvilken Matriser (se d. o.)
ul-stampas.
PATRON, -ön, m. 3. (lat. Palronus) 4)
Skyddsherre; skyddshelgon. — 2) Herre och
busbonde. — 3) Ägare af elt bruk, en fabrik, en
handelsrörelse, ett skepp, en större landlegendom,
o. s. v. Deraf Brukspatron. — 4) Godsägare,
som äger rättighet (jus patronatus) att tillsätta
pastor i sin församling. Äfv. Socken-,
Kyrk-palron. — 3) (skämlv.) Gynnare, cujus. En
lustig p. — 6) (lekn.) a) Mönster, modell. — b)
Slock på en svarfslol, hvarmed pjeserna fastbållas.
— 7) Pappershylsa, som håller elt afmäU skott
krut för laddning i soldatgcvär.
PATRON AT. –åt, n. 3. 4) Egenskap af
patron. — 2) Se Patronalrält.
PATRONATRÄTT, –ålräTt, m. sing.
Godsägares rättighet att tillsätta pastor i en
församling.
PATRONEL, - - nä’ll. a. 2. Säges om gäll,
hvilka bortgifvas af godsägare, som hafva
patro-nalrält. [— ell.]
PATRONESSA, f. 4. 1) En brukspatrons eller
större godsägares fru. — 2) Benämning på
fruntimmer, som åtaga sig bestyret vid någon
offentlig tillställning, varu-utställning o. s. v., till
förmån för nödlidande.
PATRONKÖK. patrönljö’k, n. 3. eller
PATRONTASKA, f. 4. En soldats
skjulväska.
PATRULL, - ull, m. 3. (fr. Palrouille)
Nattvakt af soldater i en stad. (Fig.) Stöta på p..
råka att säga något, som påminner cn annan om
något för honom obehagligt, förtrelligt, vanärande.
o. s. v.
PATRULLERA, v. n. 4. 4) Gå patrull, göra
nattvakt. — 2) (fig. fam.) Kringströfva, för all
gifva akt på något. — Patrullerande, n. 4.
o. Patruller ing, f. 2.
PATT. adj. oböjl. Så kallas i schackspel en
spelare, som ej har annan pjes än kungen atl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
