Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Penningeland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENNINGELAND, n. 5. Ett sjettedels
kappland.
PENNINGEMALM, m. 3. Lerblandadt jern,
bestående af större och lösa korn.
PENNINGE-VEXELHANDEL, m. sing.
Handel, som drifves genom utbyte af olika myntsorter,
emot agio.
PENNINGE-VEXELHANDLARE, m. 8. En,
som drifver penninge-vexelhandel.
PENNINGGRÄS, n. 5. 4) Ogräs med hvila
blommor och rund, platt frukt, nästan i form af
små spelpengar. Thlaspi arvense. Kallas äfv.
Skärffrö, Taxgräs, Åkcrdön. — 2) Se Skallergräs.
PENNINGHANDEL, m. sing. Se
Penninge-vexelhandel.
PENNINGHANDLARE, m. 5. Sc
Pcnningc-vexelhandlare.
PENNINGJUDE, m. 2. pl. — judar.
4)Pro-ccntande Jude. — 2) (fig.) Se Procenlare.
PENNINGKISTA, f. 4. Jernbeslagen kista,
hvari penningar förvaras.
PENNINGLÖS, a. 2. Som är ulan penningar.
P-a lider, då det är mycket ondt om penningar.
PENNINGMÄKLARE, m. 3. Se
Penninge-vexelhandlare.
PENNINGNOT, f. 2. (fam. skämtv.) Medel att
förljena mycket penningar.
PENNINGPOST, m. 3. Större summa
penningar, som på en gång utbetalas eller
Öfver-såndes.
PENNING PUNG, m. 2. Pung, hvaruti
penningar förvaras.
PENNINGPÅSE, m. 2. pl. — påsar. Påse,
innehållande penningar.
PENNINGRÄKNARE, m. 3. 4) En, som
räknar penningar. — 2) Tjensteman, som har denna
befattning vid elt mynivcrk.
PENNINGRÖRELSE, f. 3. Myntets omlopp i
allmänna rörelsen.
PENNINGSKRIN, n. 3. Skrin, hvari
penningar förvaras.
PENNINGSORG, f. 3. Sorg, bekymmer i och
för penningförlust eller penningrrs anskaffande.
PENNINGSTEN, m. 2. (mineral.) Eli slags
alen, som har formen af cn penning.
PENNINGSTOCK, m. 2. Hela beloppet af
utelöpande penningar i ett land.
PENNINGSUMMA, f. 4. I elt helt
samman-råknadt belopp af penningar.
PENNINGTÖRST, f. sing. (fig.) Lystnad efler
penningar.
PENNINGVEXLARE, m. 8. Se
Penninge-vexelhandel.
PENNINGVEXLING, f. 2. 4) Penningars
vexling. — 2) Sc Penninge-vexelhandel.
PENNINGVINGLARE, m 5. Sc Agiolör.
PENN1NGVINGLERI, n. 3. Se Agiolage.
PENNINGVÄRDE, n. 4. 4) En saks värde
i penningar. — 2) Penningens olika värde på
olika lid.
PENNINGÖRT, f. 3. örten Lysimachia
nu-mularia. med stora gula blommor.
PENNPOLYP, pä’nnpoly’p, m. 3. (nat. hist.)
Elt slägte af Korallpolyperna. Pennatula.
PENNRITNING, f. 2. 4) Ritande med penna.
— 2) Sålunda utförd ritning.
PENNRÖR, n. 5. Sjelfva röret på en
fågelfjäder.
PENNSTJELK, m. 2. Se Pennrör.
PENNTORKARE, m. 3. Liten persedel att
vid skrifning aflorka pennor på, vanligen af kläde
och af olika form.
PEP SIS
PENSEL, pä’nns’l, m. 2. pl. penslar. 4)
Mindre borste af hår, hvarmed målare påstryka färg.
— 2) (fig.) Sättet att måla. Fel sc Fel. —
Ss. P-ska fl.
PENSELDRAG, n. 5. Drag, streck med
penseln.
PENSELHÅR, n. B. Elt svampslägte. Peni*
cellium.
PENSELKOPP, m. 2. Litet af målare
begag-nadt kärl af bleck eller koppar, afdeladl i tvenne
delar, af hvilka i den ena ren olja förvaras, i den
andra pcnslarne utkramas, när de skola rengöras.
PENSION, panngscbön, f. 3. (fr. af lat. Pensio,
betalning) 1) Enskilt uppfoslringsanslalt för barn,
isynn. flickor. Hålla p. Vara, sälla i p. —
2) Lärjungarne i en sådan uppfoslringsanslalt.
— 3) Årligt understöd för en afskcdad
tjensle-man, &c. — P-san s lal l.
PENSIONERA, panngschonèra, v. a. 4.
Tilldela pension (bem. 3). P. en tjensteman, som
lager afsked.
PENSIONSBREF, panngschonsbrév, n. B. Af
regering ulfärdadt öppet brcf, hvarigenom pension
tilldelas någon.
PENSIONÄR, panngschonä’r, m. 3. 4) Barn,
som njuter undervisning i cn enskilt
uppfostringsanstalt. — 2) En, som åtnjuter pension (bem. 3.)
PENSLA, v. a. 4. Med pensel beslryka, måla.
Väl p-dc drag, med penseln väl bildade. —
Pen stan de, n. 4.
PENSUM, pä’nnsumm, n. pl. pensa. (lat.) Visst
förelagdt arbete; visst kunskapsförråd, som fordras
i en examen.
PENTAMETER, pcnntåmet’r, m. 2. pl. —
metrar. (prosod.) Vers, som består af fem versmått,
på del sätl, alt hvardera hälften af versen
innefattar två och ett halft.
PENTANDRIA, pennlanndri’a, f. sing. Femte
klassen i Linnés växtsystem, innefattande växter
mcd fem ståndare.
PENTATEUKEN, penntalä’vvk’n, m. sing. def.
(grek. Penlaleuchos, af Penlc, fem, och Teuchos,
bok) De fem Mose böcker.
PENTERLINA. pä’nnt’rli’na, f. 4. (skepp.) Elt
korl låg eller kctting, som faslhåller ankaret vid
kranbalken.
PENULTJMA, penölllimma, f. 4. (gram.) Näst
den sista slafvelsen i ett ord.
PEPLA, pèppla, f. 4. Se Humlcpepla.
PEPLIG, pèppligg, a. 2. (pop. o. fam.) Veklig,
ömtålig. — Pcplighel, f. 3.
PEPPAR, m. sing. Dc som matkrydda
använda bären eller fröen af Pepparbusken och
åtskilliga andra växter. Se Stark-, Krydd-,
Långpeppar, m. fl. Hvil p., kärnorna efter de mogna
bären af Slarkpepparbuskcn. Spansk p., bären
af växten Capsicum annum. Holländsk p., en
fin, god och svart sort Starkpeppar. Engelsk
p., en mindre sort deraf. Stöta p. Slött p. —
Ss. P-sorl. -strut.
PEPPARBUSKE, m. 2. pl — buskar. 4)
Buskväxt, hvaraf peppar fås. Till dessa växter
höra Piper nigrum, som ger Slarkpcppar, P.
lon-gum, som ger Långpeppar, Capsicum annum,
hvaraf fås Spansk Peppar. — 2) Se Tibast.
PEPPARDOSA, f. 1. Liten dosa, hvari slött
peppar förvaras lill begagnande vid matlagning
eller spisning.
PEPPARKAKA, f. 4. Bakverk af mjöl med
honung, sirap eller socker och peppar eller andra
finare kryddor, gräddadt i form. — Ss.
Peppar-kaksdeg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
