- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
218

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Personligen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

918

PER

PHE

PERSONLIGEN, pärrsdnligänn, adv. Till
person. Känna någon p. Vara p. tillstädes, i
egen person.

PERSONLIGHET, pärrsönligghet, f. 3. 4)
Inbegreppet af alla en persons egenskaper. — 2)
(fil.) Medvetandet af förnuft och frihet. — P-er,
pl. Personliga förolämpningar eller anspelningar.

PERSONNAGE, pärrsonåsch, m. 3. (fr.) 4)
Person (vanligen i föraktlig mening). — 2)
Person i ett skådespel.

PERSPEKTIV, pärrspäckti’v, n. 3. o. 5. 1)
(i denna bem. maskulin) Konsten att på en yta
så afbilda synbara föremål, att målningen i
afseende på afstånden frambringar samma verkan i
ögat som sjelfva de naturliga föremålen. P-ens
reglor. Se f. Ö. Linear- och Luflperspekliv. —
2) Se Perspeklivmålning. — 3) Utsigten af olika
föremål, sedda på afslånd, ifrån en och samma
punkt. — 4) (fig.) Utsigt för framtiden. [- [-spectif.]-] {+spec-
tif.]+}

PERSPEKTIVISK. a. 2. Som framställer ett
föremål, sedt på afstånd. [-spect-.]

PERSPEKTIVLÄRA, pärrspäcktfvlä’ra, f. sing.
Läran om perspektivet (bem. 4). [- spectif —.].

PERSPEKTIVMÅLNING, f. 2. Målning, som
föreställer träd, byggnader m. m., sedda på
afstånd, och som sättes vid ändan af ett galleri
eller en trädgårdsallé, för att på ett behagligt
sätt villa synen, [-spectif—.]

PERSVADERA, pärrsvadcra, v. a. 4.
Öfver-tala.

PERSVASION, pärrsvaschön, f. 3. öfvertalelse;
äiv. öfvertygelse.

PERSVASIONSGÅFVA, –öns–, f. 4.
Förmåga alt öfvertala.

PERT, pa rrt, m. 3. (skepp.) Tågbugt långs
rårna till att slå uli vid seglens beslående, m. m.

PERTLINA, pä rrtlfna, f. 4. (skepp.) Tåg, sorn
begagnas vid varpning.

PERUBALSAM, pèrubållsamm, m. sing.^ Ett
slags flytande kåda, som utrinner ur den sårade
barken af balsamträdet Myrospermum frutescens
i S. Amerika.

PERUK, - ük, m. 3. (fr. Perruque)
Betäckning för hufvudct, bestående af en hufva med
vid-fästadl löshår.

PERUKASK, perükåssk, m. 2. Ask, hvari en
peruk förvaras.

PERUKMAKARE, m. 3. Se Hårfrisör.

PERUKSTOCK, m. 2. 4) Träblock i form af
elt hufvud, hvaröfver peruker förfärdigas. — 2)
(fig. fam.) Menniska med trångt begrepp, inskränkta
åsigter.

PESE, m. 2. (nat. hist.) Slråldjursslägtet
Holo-thuria.

PESSIMISM, pässimfssm, m. sing. (af lal.
Pessimus, värst) 4) Åsiglen, alt verlden öfver
hufvud laget är ond. — 2) Den politiska åsiglen.
att det onda i samhället endast kan botas genom
sin egen öfverdrifl. — Motsats: Optimism.

PESSIMIST, pässimi sst, m. 3. En, som hyllar
pessimismen. — Motsats: Optimist.

PEST, pä’sst, m. 3. (lat. Peslis) 4) Hastigt
dödande, smitlsam sjukdom, som består i feber
med bölder och fläckar på buden. Smillad med
p-en. Fly, frukta något som p-en, i högsta
måtto. — 2) (fig.) Förderflig, skadlig sak; något
i hög grad plågsamt. Smickret är hofvens
p. Det är en p. att ha all göra med den
karlen. — Ss. Pcslaklig, -artad, -ort,
•smillad, -lecken, -lid.

PESTBÖLD, m. 3. Bulnad af farlig
beskaf

fenhet, som utbryter på en af pesten angripen
persons kropp.

PESTERA, v. n. 4. (fam.) Svärja och regera.
— Pesterande, n. 4.

PESTHUS, n. 3. Hus, der pesten grasserar.

PESTILENS, pästilänns, f. 3. (lat.
Pestilen-tia) Se Pest. 4.

PESTILENSBLOMMOR, f. 4. pl.
Landskaps-namn på örten Achillea Millefolium.

PESTILENSROT, pästilä’nnsröt, f. 3. pl. —
rötter, eller

PESTILENSÖRT, f. 3. örten Tussilago
Peta-sites, som fordom nyttjades emot pesten.

PESTILENTIALISK, pästilänntsiålissk, a. 2.
Pestartad.

PESTSMITTA, f. 4. Smittsam sjukdom af
pestartad beskaffenhet.

PETA, v. a. 4. Med fingret, med en sticka
eller något annat spetsigt mindre föremål hårdt
stryka utefter ylan af ett föremål eller vidröra ett
ämne. P. länderna, med gaffel, slicka eller
tandpetare rena dem från fastnad mat. P. i malen,
sticka med gaffeln i maten, utan alt knappt mer
än smaka den. — Petande, n. 4.

PETARD, -ård, m. 3. (fr.) Med krut fylld
jernmaskin, hvarmed man spränger
fästniogspor-lar och murar.

PETER, pétter. nom. prop. m. Mansnamn.
Svarta P., ett bekant sällskapsspel.

PETITION, - - tschön, f. 3. (lal. Petilio)
Ansökning, ansökningsskrift.

PETITIONÄR, - - tscbonä’r, m. 3. Ansökande;
en som underlecknar en petition.

PETRIFICERA, v. a. 4. (af lat. Petra, sten,
och Facere, göra) Förstena.

PETRIFIKAT,–––––-åt, n. 3. o. 5. Förstenad
kropp, förstening, slenvandling. f— cat.]

PETRIFIKATION,–––––––tschön, f. 3.
Förvandling i sten, förstening, slenvandling.. [—cat-.]

PETTO, pä’tto, (ital. af lat. Pectus, bröst)
In p., inom sig. Hafva något in p., hafva
något, sorn man påtänker, i beredskap; umgås
med en plan, o. s. v.

PFALZGREFLIG, fålltsgrévligg, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på en pfalzgrefve, dess
värdighet, land. o. s. v. [Pfalts —].

PFALZGREFSKAP, fålItsgrévskap, n. 3. o. 3.
En pfalzgrefves distrikt eller land.

PFALZGREFVE. fålltsgréve, m. 2. pl. —
gref-var. (i Tyskland) 4) (ursprungi.) Af kejsaren
tillsalt embetsman i ett Pfalz, d. v. s. elt till tyska
kejserliga palatset i hvarje herligdöme hörande,
under kejsaren omedelbart lydande område. —
2) (sednare) Ärftlig innehafvare af elt sådant
embete med furstlig makt och sjelfsländig regering
öfver sitt område.

PFIFFIG, se Fiffig.

PHALANG, PHARAO, PHARISÉ,
PHILO-SOPHI, se Falang,

PH ARUS ell. PHAROS, nom. prop. n. 4)
(ford.) Fyrlorn på en Ö af samma namn utanför
Alexandria i Egypten. — 2) Fyrtorn i allmänhet.
Skrifves äfv. Farus.

n PHAS, fås. f. 3. (grek. Phasis, syn, företeelse)
Månens och planeternas olika utseende efter deras
olika ställning lill jorden. Äfv. Fas.

PHENIX, fénix, nom. prop. m. (grek.
Phoi-nix) 4) (myt.) Underfågel, som troddes lefva i
300 år, derefter förbränna sig sjelf och föryngrad
åter uppstå ur sin aska. — 2) (fig.) Person, som
är sällsynt eller den ende i sitt slag. Äfv.
Fe-nix.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free