Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Phenix-kompaniet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PHE
PIK
219
PHENIX-KOMPANIET, fènix––. n. sing.
deP. En brandförsäkringsanstalt i England.
PHLOGISTON, flåjistånn, n. sing. (af grek.
Phlogizo, jag bränner) (gam. kem.) Ett af Stahl
ocb hans anhängare antaget brännbart grundämne
i kropparna, hvarigenom man sökte förklara
förbränningens fenomener. Äfv. Flogislon.
PHOEBÜS, se Febus.
PHONIK, fonfk, f. 3. (af grek. Phonä, röst)
Läran om röstens rätta bruk vid talande eller
sjungande.
PHONOMETER, fonåméfr, m. 2. pl. — metrar.
(vetensk.) Ljudmätare.
PIAFFERA, pjaffèra, v. n. 4. (ridk.) Lyfta
frambenen mycket ocb hastigt samt nedsätta dem
nästan på samma ställe.
PIANO. - åno. (ital.; musikt.) Med svagt ljud.
— Pianissimo, –fssimo. Med ganska svagt
ljud.
PIANOFORTE, piånofå’rrte, n. 4. Se
Forle-piano.
PIANIST, –fsst, m. 3. Fortepianospelare.
PIASTER, piåsfr, m. 2. pl. piaslrar. (ital.
Piaslra) Elt slags silfvermynt i Spanien och vissa
amerikanska stater = 46 skilling svenskt silfver.
PICCANELL, - - nä’ll, m. sing. En sort finare
spunnen tuggtobak.
P1CCOLAFLÖJT, pi’ckolaflö’jt, m. 3. Ett slags
liten flöjt, en oktav högre än den vanliga.
PICK OCH PACK, se Pack.
Anm. Pick ell. Pik betydde fordom det samma
som Påk, Käpp.
PICKA, f. 1. Uddhvass hacka. — Deraf
Mur-picka.
PICKA, v. n. 1. 1) Hacka med picka eller
något annat spetsigt. Hackspettarne p. på
trädens bark. P. sönder, p. hål på något. — 2)
Säges äfv. om den jemna, afmätta, hastiga
rörelsen af hjertats klappning, hos ett fickur, o. s. v.
Hjerlat p-r. Uret p-r. — Pickande, n. 4. o.
Pickning, f. 2.
PICKELHUFVA, f. 4. (t. Pickelhaube)
Läder-eller bleckhufva med en spets uppöfver hjessan,
i medeltiden brukad af krigsfolk, och nu nyligen
i vissa länder åter upptagen till bruk.
Förvrängdes fordom till Pickaluf; deraf: Hugga någon i
pickalufven. i hufvudet.
PICKELHÄRING, m. 2. (holländskt ord, som
betyder: spickesill) Gycklare, narr, putsmakare vid
en teatertrupp.
PICKHÅGAD, a. 2. (af Picka) Intagen af
lif-lig åhåga, åtrå. Göra en p. på något.
PICKNICK, pickni’ck, m. 3. (fr. Pique-nique)
Måltid, anställd genom sammanskott af hvar och
en bland deltagarne. Skrifves äfv. Pickenick.
PICTUR. PIÉCE, se Piktur, Pjes.
PIEDESTAL, pjädeslåll, m. 3. (fr.)
Fotställning under en stod, en pelare, o. s. v. Bildfot,
Pelarfot. [Pjedestall.]
PIERROT, pjärrå’, nom. prop. m. (franskt ord,
egentl.: lille Peter) Komisk personnage i den lägre
komedien, som. klädd i hvit rock med långa
ärmar, spelar rollen af en Dummer Jöns.
PIETET, - -ét, f. 3. (lat. Pietas) 4) Fromhet.
— 2) ömhet för föräldrar, makar, m. m. —- 3)
Sorgfällighet i behandlingen af ett arbele i skön
konst.
P1ETIST, - -fsst, m. 3. (af lat. Pietas,
fromhet; betyder egentl.: en som visar sig andäktig)
Pietister kallas medlemmarne af en protestantisk
religionssekt, som håller enskilta sammankomster
för Öfningar i gudsfruktan.
PIETISTERI,–––––-r’i, n. 3. eller
PIETISM, –fssm, m. 3. Böjelse för enskilta
andaktsöfningar; äfv. skenhelighet.
PIETISTISK, a. 2. Som tillhör, utmärker
pietlsterna.
PIFF, PAFF, PUFF! int. Uttryck, hvarmed
betecknas flera efter hvarandra följande skott.
PIGA, f. 4. 4) (ursprungi.) Flicka. I denna
bem. förekommer ordet ännu i bibeln. — 2)
Tjensteqvinna, som förrättar lägre sysslor. Se
f. ö. Hus-, Köks-, Ladugårds-, Kammarpiga. —
Ss. Pigarbele, -lön, -tjenst, m. fl.
PIGÉSCH, - ésch, m. 3. Elt slags rock.
PIGG, a. 2. (fam.) Qvick, liflig, kry, rask.
Han har varit sjuk, men är nu rätt p. igen.
P-a ögon.
PIGG, m. 2. 4) Tillspetsadt eller med udd
af jern skodt redskap af trä, hvarmed hästar och
åsnor fordom pådrefvos. — 2) Hvad dermed har
likhet. — Ss. P-lik.
PIGGA, v. a. 4. P. upp, se Uppigga.
PIGGHAJ, m. 2. En art Haj, 3 fot lång,
med en spels frammanför ryggfenan. Squalus
Acanthias.
PIGGHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar. Se
Spelshammare.
PIGGHVARF, se Piggvar.
PIGGSVIN, n. 8. Ett slägte af Trögdjuren,
likt Igelkotlen, med brunt hår, blandadt med 2%
tum långa taggar. Echidna.
PIGGTISTEL, m. 2. pl. — tistlar. En
tistel-art i Skåne, med blomskaft, blad och stjelk
ganska taggiga. Carduus anlhoides.
PIGGVAR, pfggvår, m. 2. En art Flundra,
2 till 3 fot lång, i Medelhafvet 6—10 fot; har
Ögonen på venslra sidan; skinnet öfveralll besatt
med trubbiga knölar; brun, marmorerad med gult.
Pleuroncctes maximus.
PIGKAMMARE, m. 2. pl. — kamrar.
Kammare, der pigorna i ett hus bo.
PIK, m. 2. 4) Stridsvapen, beslående af en
lång stång med en jernspets i ändan. — 2) (fig.)
Stickord. Ge någon p-ar. — 3) (fr. Pic) Högt
spetsigt berg. P-en på Teneriffa. — 4) (skepp.)
a) Nocken af en gaffel. — b) Främsta och
ak-tersta delarne af rummet. — 3) (jäg.) a) Spjut
för skäljagt. — b) Spjut, som begagnas på skall.
PIKA, v. a. 4. (fig.) Ge stickord. — Pik
ande, n. 4.
PIKANT, pikångt. a. 1. (fr. Piquanl) 4) Som
gör skarpt intryck på smaksinnel. — 2) (fig.) a)
Stickande, bitande. — b) Som gör lifligt intryck,
retande. *
P1KÉ, n. 3. (fr. Piqué] En sort tjockt
bomullstyg med upphöjd fasonering.
PIKENERARE, m. 8. Soldat, väpnad med
pik. [Pique —.]
PIKERA, v. a. 4. (fr. Piquer) 1) Göra tyger
uddiga i kanterna, med ett derlill enkom
begag-nadt krusigt jern. — 2) (fig.) Slicka, reta, förarga.
— P. sig, v. r. P. sig af, berömma sig af.
vilja gå, gälla för.
PIKERING, f. 2. Förrättningen, då man
pi-kerar tyger (se Pikera. 4).
PIKERJERN, -èrjärn, n. 8. Eget slags jern,
som begagnas till pikering.
PIKET, - ét. m. 3. I. (fr. Piquel) Fältvakt,
eller en trupp soldater, söm är färdig att rycka
ut vid första tecken.
PIKET, - ét, n. sing. II. (fr. Piquel) Ettslags
kortspel emellan två personer med 32 kort. Spela
p. — I samma mening säges äfv.: Piketspel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
