Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Planisfer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 PLA
Solsystem. Vårt p., solen och fljltstjernorna i
förening.
PLANISFER. planisfä’r, m. 3. (af lat. Planus,
plan, och grek. Sphaira, klot) Karta öfver
jord-eller himmelsgloben på plan yla. [—spher.]
PLANIMETRI.––––-trf, f. 3. (af lat. Planus,
plan, och grek. Melreo, jag mäter) Konsten alt
mäta jemna ylor. Planmätning.
PLANK, plångk, n. S. Stängsel af hopfogade
plankor eller bräder.
PLANKA, plångka, f. 4. Bräde, tjockare än
4’4 tum.
PLANKA, v. a. 4. P. åf, se Afplanka.
PLANKARTA, f. 4. Se Grundleckning.
[- carta.]
PLANKONKAV. plån kannkåv, a. 2. På ena
sidan plan, på den andra konkav, [-concav.]
PLANKONVEX, plån kånnvä’x, a. 2. På ena
sidan plan, på den andra konvex. [-convex.]
PLANLÄGGA, v. a. 2. (böjes som Lägga*,
föga brukl.) Göra utkast till.
PLANLÖS, a. 2. Som saknar all plan.
PLANMESSIG, a. 2. Enlig med en gifven
plan. — Planmcssigl. adv.
PLANMESSIGHET. f. 3. Planraessigt sält att
gå till väga.
PLANMÄTNING, f. 2. Se Planimelri.
PLANRITNING, f. 2. Se Grundritning.
PLANSCH, plånngsch, m. 3. (fr. Plancne) 4)
Graverad plåt eller skifva. — 2) Kopparstick.
PLANSCHETT. planngschätt, m. 3. (fr.
Plan-chelle) Liten plåt eller skifva.
PLANS, se Plants.
PLANTA, plånnta, f. 4. (lat.) 4) Växt, som ej
har träd- eller buskstam. — Syn. Ört. — 2)
Ung telning af en växt (äfven träd och* buskar),
som omsattes. Man har således Träd-, Rusk-,
Kålplanta, m. fl. — 3) (fam. skämtv.) Barn.
PLANTA, v. a. 4. Se Plantera. P. in, se
Inplanta.
PLANTAGE, planntåsch, m. 3. (fr.) Ställe,
der någon viss växt odlas i stort. Säges isynn.
o» Européernes odlingar af sockerrör, tobak m.m.,
i Asien och Amerika.
PLANTBÄNK, m. 2. Drifbänk. der frön af
vissa köksväxter utsås, för alt erhålla plantor lill
utplanlering.
PLANTERA, v. a. 4. 4) Sälta en växt i
jorden, för alt den skall slå rot och växa. P. kål.
P, träd. — 2) Lägga ell. nedsticka frön eller
kärnor i jorden, för alt deraf uppdraga en växt.
— 3) P. fisk, i fiskevallen utsläppa fiskar af något
visst slag, för fortplantning. P. vild! i en skog,
för fortplantning släppa djur af någon viss
ville-brådsart i en skog, der sådan icke förul funnits.
— 4) Uppresa, uppsätta, uppställa. P. ell kors,
en fana, ell standar. P. kanoner.
PLANTERANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom något planteras.
PLANTERARE, m. 5. En, som planterar.
PLANTERDAM, planntèrdåmm, m. 2. pl.
— dammar. Fiskdam, som begagnas särskilt för
ändamålet alt planlera fisk.
PLANTERING, f. 2. 4) Se Planterande. —
2) En mängd träd, planterade på samma ställe.
Bildar sammansättningen Ekplantcring, m. fl.
PLANTERP1NNE, m. 2. pl. — pinnar. Pinne,
som vid plantering begagnas att dermed sticka
hål i jorden för plantor, som skola nedsättas.
PLANTLAFVE, m. 2. pl. — lafvar. Se
Plantbänk.
PLANTLIF, n, 8. Se Växllif.
PtÅ
PLANTS, plånnts, m. 2. (t. Planlsche) teti
af guld eller silfver, gjuten uti ingöte af jern.
och proberad, för att af guldsmeder förarbetas
eller lill myntning begagnas. [Plans.]
PLANTSKOLA, f. 4. (Irädg. och skogsv.) En
mängd trädlelningar af utsådda frön eller lagda
kärnor, uppväxta på sarnma ställe, för alt der
vårdas, tills de kunna förflvttas till trädskola.
PLANTSÄNG, f. 2. Se Plantbänk.
PLANTVAX, n. sing. En sort gröngrått vax,
som erhålles ur fruklen af Myrica cerifera i
Amerika.
PLANTÖR, planntö’r, m. 3. Se Planlerare.
PLASKA, v. n. 4. Slå häfligt med händerna
i vatten. — Plaskande, n. 4. o. Pia sknin g,
f. 2.
PLASTIK. -i’k, f. 3. (af grek. Plasso, jag
bildar) Konsten alt af ler, gips, vax m. m., bilda
figurer. Bildformningskonst.
PLASTISK, a. 2. 4) Till plastiken hörande.
— 2) Bildande. P. konst. — 3) I bild framställd.
P-t verk.
PLATAN, - ån, m. 3. Elt lönnen liknande,
stort och lummigt trädslag i de södra länderna.
Plalanus.
PLATIN, - fn, m. 3. (tekn.) P-er kallas tunna
metall-lameller, en emellan hvarje nålpar i en
slrumpväfvarstol.
PLATINA, platina, f. sing. En 4736 i Peru
upptäckt, ganska hård, ädel metall af blåhvit färg.
PLATINERA, v. a. 4. (tekn.) Öfverdraga jern
och stål med platina. — Plalinering, f. 2.
PLATONISK, a. 2. 4) Som har afseende på
den berömde grekiske filosofen Plalo eller hans
lära. — 2) Med hans lära öfverensstämmande.
P. kärlek, fri från all sinlighct. P. republik,
mönsterstat efter Platos utkast.
PLATONISM, –fssm, m. 3. Platos
filosofiska lära.
PLATS, plålls, m. 3. (från lat. Plalea, gala)
4) Ställe» rum, som person eller sak intager eller
kan inlaga. Liten, rymlig p. Förblifva på
sin p. Beställa en p. i diligensen. Taga p.
ibland gästerna. Af slå sin p. ål en annan.
Lemna p. bredvid sig. Lemna p. ål någon.
P., p.! undan! ur vägen! ge rum! P. all bygga
på. På p-en, på stället. Blifva på p-en, stupa
i en stnd. Behålla p-en, vinna seger. (Fig.)
Vara på sin p., innehafva en för sig passande
ställning eller tjenst. Intaga en p. i hislorien,
omtalas, omnämnas i historien. Äga en p. i ens
vänskap, äga ens vänskap. Unna mig en p. i
er hågkomst, förunna mig att vara af er
ihåg-kommen. — Bildar flera sammansättningar,
såsom: Val-, Heders-, Spektakel-, Parterr-,
Ståndplats. m. fl. — 2) Ort. En bcfäslad p. En för
handel välbelägcn p. — 3) (fig.) Embels- eller
ijenslebefattning, embete, tjenst, syssla,
befattning. Innehafva en hög p. i samhället. Han
har fåll p. pä ett kontor.
PLATS (ursprungi.: svårighet). Med p., med
möda, med svårighet, med knapp nöd. Komma
med p. undan.
PLATT, a. 4. I. 4) Jemn, vid och nedtryckt.
P-a landet. P. bröst. P. hvalf. P. (ak. P.
näsa, bred och nedtryckt. — 2) (fig.) Saknande
tecken till snille eller smak. P. stil. — St.
P-fotad, -hofvad, -nos, -näsig.
PLATT, m. 2. IL 4) Se Myntplaft. — 2)
Däckel öfver fänghål. — 3) Stålhäll. — 4) (bvgen. k.)
Rätlinig list.
PLATT, adv. III. 4) (fam.) Alldeles, rent att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
