Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Postinrättning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t»OS MA
233
POSTINRÄTTNING, f. S. Se Pott. K.
POST1NSPEKTOR, påsstinnspäcktér, m. 3.
Postförvallare i stad, der landshöfdingeresidens är,
Afvensom i Stockholm.
POSTJAKT, f. 3. Jakt, som användes till
postföring.
POSTKAMERERARE, m. B. Tjensleman vid
Stockholms postkontor, som kontrollerar
post-mAsiarne, vakar öfver, att inga balanser få
uppkomma, och att redogörelserna i rältan tid
inkomma. [- cam —.]
POSTKARL, m. 2. Postande karl, vaktpost.
POSTKARTA, f. 4. Förteckning på afgående
eller ankommande bref, som upprättas på
postkontoren. [- charla.]
POSTKONTOR, påWkånnlör, n. 3. På
statens bekostnad med särskilta tjenstemän försedt
ställe i stad eller på landet, der bref emoltagas
till afsändning med posten och ankomna bref
utdelas. (- conlor.)
POSTLIN, se Porslin.
POSTMEDEL, n. 3. pl. Medel, som inflyta
genom brefporto och fraktafgifter af passagerare
och gods, som föras med postfartyg.
POSTMÄSTARE, m. B. i) Postförvaltare vid
postkontor, der ej finnes landshöfdinge-residens,
äfvensom på vissa ställen å landet, samt vid
Stockholms general-postkontor. — 2) Person, som har
högsta tillsyn vid elt posthus utrikes.
POSTO, på slo, s. oböjl. (ilal.) Fast ställning,
stånd. Falla p., göra stånd.
POSTPAPPER, n. 5. En sort fint papper i
mindre format, sorn brukas isynnerhet lill
bref-skrifning för afsändning på posten.
POSTPENNINGAR, m. 2. pl. och
POSTPORTO, påsstpå’rrlo, n. 4. Afgift för
bref och pakeler, som fortskafTas med posten.
POSTSEKRETERARE, m. 5. Tjensleman,
som förrätiar sekretcrare-göromålen vid postverket.
POSTSKRIFVARE, m. B. Tjensleman,
anställd sorn skrifvare vid postverket.
POSTSKR1PTUM, påsslskrfpptumm, n. pl.
— la, eller
POSTSKRIPT, påsstskrfppt, n. 3. (lat.
Posl-scriptum) Hvad sorn tillägges i elt bref efter dess
afslutande och underskrift. Tecknas förkorladl
P. S.
POSTSTATION, på’sslslalschön, f. 3. 4) Ställe
utrikes, der skjuts hålles resande tillhanda. — 2)
Håll emellan tvenne sådana ställen.
POSTSTYRELSE, f. 3. Embelsverk, som
handlägger och afgör alla lill postverket hörande
ärenden.
POSTTAXA. f. 4. Taxa å afgiften för bref,
som inlemnas på posten.
POSTTIDNING, f. 2. Tidning, som meddelar
in- och utrikes nyheter, erbållna med posten.
Ordet begagnas som titel för vissa tidningar.
POSTULAT, påslulat, n. 3. o. 3. (geom.) Enkel
uppgift, hvars verkställande fordrar intet bevis.
POSTVAGN, m. 2. 4) Vagn, hvarpå posten
föres. — 2) (utrikes) Dylik vagn, hvilken derjemle
äfven fortskaffar resande.
POSTVERK, n. 3. Den allmänna inrättning
i en stat, som besörjer postföringen.
POSTVÄG, m. 2. Väg, på hvilken allmänna
posten föres.
POSTVÄSKA, f. 4. 4) Läderväska, i hvilken
posten föres ifrån etl siälle till etl anoal. — 2)
(Gg. fam.) Se Slammer la ska.
POTATES ell. POTATIS, polåtiss, m. pl. po*
låter, äfv, i dagligt lal potatisar (dock ej i
kol
lektiv mening) 4) En allmänt känd jordfrukt.
Solanum tuberosum. Benämningen bildad efter
det engelska Potatoe. Gif mig en p., två
po-tåler eller potatisar. — 2) (kollektivt) Mängd af
sådana jordfrukter. En kappe p. (äfv. polåter,
men ej: potatisar). — Ss. P-land, -sljelk,
m. m.
Anm. För singular brukas äfv. någon gång
Potät. Potat ell. Potdta, pl. potälor, är
alldeles obrukligl. 1 slällcl för delta utländska
ord har man del ganska goda svenska
Jordpäron.
POTATESBRÄNNVIN, n. 3. Brännvin,
lill-redl af potales.
POTATESBRÖD, n. sing. Bröd, bakadt af
mjöl blandadt med rifven eller slött potales.
POTATESMJÖL, n. sing. Mjöl, som beredes
af potales.
POTATESQVARN, f. 2. Elt slags qvarn,
hvarmcdelst potates söndcrmales till begagnande
vid brännvinsbränning.
POTENS, potä nns, f. 3. (lat. Potenlia) 4)
Förmåga, kraft; viss grad af kraft. — 2) (alg.)
Storhet, multiplicerad med sig sjelf en eller flera
gånger. — 3) (mek.) Kraft, hvarigenom något
sättes i rörelse. — 4) (fil.) Grad af det oändligas
utveckling i det ändliga. — 3) (fysiol.) Hvarje
inverkan på cn lefvande kropp, hvarigenom lifvet
underhålles eller modifieras.
POTENTAT, potänntåt, m. 3. (medelt. lat.
Potenlalus) Regenl i en slörre stal.
POTENT1LL, potänntill, f. 3. Örlsläglcl
Po-tcntilia eller Fingerört.
POTT, m. 3. Penninginsats af samteliga
spelande för ell parti i vissa spel, t. ex. kägelspel.
Spela en p„ ctl parti.
POTTA, f. 4. 4) Större skålformigt kärl af
ler, porslin eller äfv. tenn, koppar och mcssing.
Jfr. Nallpolta. — 2) Glasdegel vid glasbruk.
POTTASKA, L sing. (l. Pollasche) Eli
alkaliskt salt, som erhållcs genom träaskas urlutning
med vallen, lulens inkokning lill torrhet, samt
det torra saltets (rå pottaska) kalcinering, tills den
blifvit färglös (raflinerad). — Ss.
Pollaske-sjuderi, -tillverkning. [Påtaska.]
POTTFISK, m. 2. Däggdjur af Hvalarna,
stort som en hvalfisk, 30 alnar eller derutöfyer,
hufvudet föga mindre än kroppen, och med
tänder blott i undra käken. Öfra delen af del stora
hufvudet innehåller Hvalraf eller Spermaccti.
Pbyseter macrocephalus.
POTTKÄS, m. sing. (l. Poltkåse) Krukosl.
POTTLOD, n. sing. Maskinsmörja, tillredd
af blyerts.
POTTMAK ARE, m. 3. (prov.) Se
Krukmakar e.
POTTRA, se Puttra.
POZZOLANJORD, påssolånjörd, f. sing.
Söndervittrad lava, som nyttjas till murbruk vid
byggnader under vatten.
PRACK, n. sing. Se Prackande.
PRACKA, f. 4. Ett slags sjöfågel. Mergus
serratus.
PRACKA, v. n. 4. 4) Söka att förvärfva,
komma åt penningar genom hvarjehanda lumpna
medel. P. bort, på mindre hederligt sätt göra
sig af med; äfv. slarfva bort. P. ihop, hopsamla
genom allehanda slags medel, så lofliga som
olof-liga; äfv. fuska ihop (om arbete). P. på’ en
någol, genom efterhängsenhei eller på svekfullt
sätt narra en all köpa någol. p. sia lill, genom
allehanda konster åtkomma. — 2) Nyttja
bvarje-30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
