Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pretendent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
PRE
PRI
P. arfvinge, släglinge, som är närmast att ärfva.
PRETENDENT, prelänndä’nnt, m. 3. 1) En,
som gör anspråk på något. — 2) Prins, som gör
anspråk på en tron.
PRETENDERA, prelanngdèra, v. a. 4. (fr.
Prelendre, af lat. Prælendere) Göra anspråk på,
fordra, yrka, påstå.
PRETENTION, pretannglschön, f. 3. Anspråk,
fordran, påstående.
PRETENTIÖS, preiannglschö’s, a. 2. [-Anspråksfull.
PRETEXT, protä’xt, m. 3. Förevändning,
und-flykt.
PRET1OSA, prelsiosa, n. pl. (lat.) Dyrbarheter
(juveler, o. d.).
PRETIÖS, pretschö’s, a. 2. (lal. Preliosus) 1)
Kostbar, dyrbar. — 2) Konstlad, tillgjord.
PREVENERA, v. a. 4. Förekomma,
förebygga. P. på, förut underrätta om ell. bereda
på. — P-d, förut underrättad, förut beredd.
PREVENTION, prevanngtschön, f. Z.
Förutfattad ogynnsam mening; fördom.
PREVENTIONS-TEORLprevännlschonsleorf,
f. 3. (mor. fil.) Straffteori, enligt hvilken stalen
bör söka förekomma öfverträdelser.
PRE VET, se Privel.
PRIAPISM, –i’ssm, m. 3. (med.) Sjukdom,
bestående i manslemmens ständiga och plågsamma
erektion.
PRJAPUS, pri‘apuss, nom. prop. m. (myl.)
Trädgårdars och vingårdars gud.
PRICK, m. 2. 4) Litet rundt tecken, som
med spetsen af en penna sättes på papper i skrift,
o. s. v. Ritning ined p-ar. Sätta p. i kanten
af en rad. Sälta p. öfver i, äfv. (fig.) vara
ytterst punktlig. (Talesätt) Ej en p. är ändrad,
icke det ringaste. Till punkt och pricka, på
det nogaste, punktligt. — 2) Säges äfv. om allt
hvad som liknar elt sådant tecken. P-ar på etl
tyg, på etl blomblad. P-ar i narf på läder.
P. i ägget, det första tecknel i ell ägg till den
blifvande ungen. — 3) Märke i sjön, vid
farliga grund och klippor, lill rättelse för
sjöfarande.
PRICKA, v. a. o. n. 4. i) Sälta prick eller
prickar; beteckna med prick eller prickar. P.
öfver en bokslaf. P. för, sätta prick för (lill
tecken, för minnes skull, o. s. v.). P. af, ut, se
Afpricka, Utpricka. — 2) Med prick utmärka
ett farligt ställe i sjön.
PRICKBÄDD, m. 2. Elt slags svamp, i gödsel.
Ascobolus furfuraceus.
PRICKIG, a. 2. Öfverslrödd med prickar.
P-I lyg.
PRICKIGHET, f. 3. Prickig yta.
PRICKNING, f. 2. Beteckning, utmärkande
med prick eller prickar.
PRIM (i långt), m. 3. (fäklk.) Hugg, riktadt
emot underarmen.
PRIM, (i kort), n. sing. Primande.
PRIMA (i långt), f. 4. (Feminin af lat. adj.
Primus, förste) 4) Första klassen i en skola. —
2) (i musik) Första tonen i en skala. — 3) (boklr.)
Den sidan af ett ark. som först tryckes.
Skön-tryck. — Adjeklivt: P. sort, bästa sorlen.
PRIMA {i långt). Italienskt ord. P. donna,
första skådespelerskan, sångerskan vid en teater.
P. vexel, första vexel. P. visla, (egentligen) vid
första åsynen. Sjunga, spela a p. visla, vid
första påseende på noterna, utan förberedelse.
Belala en vexel p. visla, vid uppvisandet.
PRIMA, prfmma, v. n. 4. (pop.) Prata ulan
eftertänka, prata slarf. — Priman de, n. 4.
PRIMAN, - ån, m. 3. Skolgosse i prima.
PRIMAS, pri mass, m. (lat.) Den förnämste
andelige i ett rike.
PRIMITIV, –i’v, a. 2. (lal. Primilivus) Som
är först, ursprunglig; som utgör stam, ursprung.
— S. n. 3. (grarn.) Stamord. [— if.J
PRIMO, adv. (lat.) P. ell. pro p., för det
första.
PRIMSIGNA, v. a. 4. (af gamla ordet Firma
ell. Ferma) Med den heliga oljan smörja ett
ny-födl barn eller en nyomvänd, såsom fordom
brukades. — Primsigniny, f. 2.
PRIMSTAF, m. 2. pl. — slafvar. (af Prim,
försia dagen i månaden) Se Runslaf.
PRIMTAL, primtal, n. 5. (arilm.) Tal, som
icke kan divideras med någol annat tal än 4 eller
sig sjelft.
PRIMÄR, - ä’r, a. 2. (fr. Primaire) Som
kommer först i ordningen; ursprunglig.
PRIMÄR-FORMATION, - ärfårrmatschön, f. 3.
(geol.) Bergart, som endast genom eldens inverkan
undergått förändringar.
PRIMÄRSKOLA, -arsköla, f. 4. Skola, der
första undervisningen meddelas.
PRINCIP, prinnsip ell. pränngsfp, m. 3. (fr.
Principe, af lal. Principium, början) Grundsats,
grundregel, grundsanning.
PRINCIPAL, prinnsipål, a. 2. Förnämst,
huf-vudsaklig. — S. m. 3. 4) Hufvudperson,
hufvud-man. — 2) Hufvudslämma i ett orgverk.
PRINS, pri’nns, m. 2. (fr. Prince, af lat.
Princeps, den förnämste) 4) Son af en regerande
furste, eller person som tillhör ett regerandc hus.
P. af blodet, se Blod. (Talesätt) Lefva som en
p., furstligt. Må som en p., hafva goda dagar.
— 2) (uti Italien) Högadlig person, som besitter
ett furslendöme (Principato). — 3) (apot.) P-ens
droppar, flytande bernstenssyrad ammoniak.
PRINSESSA, prinnsä’ssa, f. 4. Furstedotter;
gemål åt en prins eller enka efter honom.
PRINSMETALL, prfnnsmetåll, m. sing. Ett
slags sammansatt metall, bestående af två eller
tre delar koppar och en del zink.
PRIOR, priårr, m. 3. (lat.) Föreståndare för
etl kloster, der ingen abbot finnes.
PRIORAT, - - åt, n. 3. o. 3. En priors eller
priorinnas embete ocb värdighet.
PRIORI, se A priori.
PRIORINNA, f. 4. Förestånderska för ett
nunnekloster, der ingen abbedissa finnes.
PRIORITERAD, a. 2. Mera berättigad; som
har förmånsrätt. P-e fordringar,
PRIORITET,–––––-ét, f. 3. (fr. Priorilé, af
lat. Prior) Förmånsrätt (vid erhållande af
betalning i konkurs).
PRIS, n. 3. I. (t. Preiss, fr. Prix, af lat.
Prelium) 4) Värde, hvartill en vara säljes eller
köpes. Godt, billigt, lågt, högt, obilligl p.
Sälja, köpa för godt p. Sälla p. på en vara.
Sliga, falla i p. Nedsätta, stegra, uppsätta,
uppdyrka p-el på en ting. Sälja till visst,
bestämdt p. Till hvad p.? Sälja lill hvad p.
som helst. Ge p., se Gifva köp (under Köp).
— Bildar sammansättningarna Underpris, Ram-,
Hund-, Röfvarpris, m. fi. — 2) Utfästad belöning
för något, som skall göras eller icmnas. Utsätta
ell p. Täfla om p-el. Första, andra p-el.
Vinna p-el i en läfling. (Fig.) Vinna p-et.
vinna belöning, blifva segrare, blifva förklarad
för den förnämste. Sälla p, på ens hufvud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
