Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRI
PRO
239
utfästa belöning för den, som dödar en för
samhället farlig person eller lemnar honom lefvande
i rättvisans händer. — 3) (oböjl.) Beröm, lof.
Gud vare lof och p.! Gud vare lofvad!
PRIS, m. 3. II. (fr. Prise, tag) 1) Fångst,
byte. Är i denna mening oböjligt ocb brukas
endast i uttrycken: Gifva lill p., till spillo, t. ex.:
Gifva en stad lill p. ål soldaterna, låta dem
sköfla den; gifva sig lill p. ål faran, blottställa
sig för faran. Gifva p. på sig, begå fel och
derigenom blottställa sig för anmärkning, tadel,
förebråelser. — 2) (sjöt.) Ett eröfradt fartyg.
Förklara för god p., såsom lagligt och
rättmätigt byte. — S. m. 2. Nypa (snus). En p.
snus.
PRISA, v. a. i. 1) Med uttryck af vötdnad
eller aktning hedra och upphöja ens ära, förtjenst,
eller en handling. P. Gud. P. ens bedrifter.
Verket p-r mästaren, se Verk. — Syn. Se
Berömma. — 2) Skatta, värdera, anse. I uttrycken
P. någon lycklig; p. sig lycklig. — 3) (sjöt.)
P. vinden, vid kryssning begagna hvarje
tillfälle alt vinna i loven. — Prisande, n. A.
PRISBELÖNA, v. a. i. o. 2. Belöna med pris
(I, 2). P. en skrift.
PRISDOMARE, m. S. En, som vid pristäflan
afdömer, hvem priset tillhör.
PRISDÖMA, v. a. 2. P. ell fartyg, förklara
det för god pris.
PRISFRÅGA, f. I. Fråga, framställd till
besvarande vid pristäflan.
PRISGIFVA, v. a. 3. (böjes som Gifva) Gifva
lill pris.
PRISKURANT, prfskurånnt, m. 3.
Förteckning på varupriser. [- curant.]
PRISMA, prfssma, n. 3. pl. prismer. (grek.;
geom.) Solid figur, innesluten af
parallclogram-rner emellan tvenne lika stora och parallella baser.
Trianguläri ell. tresidigl p., hvars baser äro
trianglar. Fyrsidigl p., då baserna äro fyrsidiga
figurer, o. s. v.
PRISMATISK, a. 2. Som har formen af elt
prisma. P-a färger, sådana som uppkomma af
ljusets brytning genom elt glasprisma (tresidigt
prisma af glas).
PRISMÄSTARE, m. ». I)en, sorn erhållit
högsta befälet på en pris (II, S), för att föra den
i hamn.
PRISPENNING, m. 2. Medalj, hvilken
lill-dömes någon såsom pris (I, 2). — P-ar, pl.
Penningar, som åt hvar och’ cn af besättningen
å elt fartyg, hvilket tagit en pris, tilldelas af
försäljningssumman, som derför crhållcs.
PRISSKRIFT, f. 3. Prisbclönt täfiingsskrifl.
PRISSÄTTNING, f. 2. Bestämmande af priset
å en sak.
PRISTÄFLAN, f. sing. indef. Täflan om ell
pris (I. 2).
PRISVÄRD, a. 2. Som förljenar att prisas.
— Syn. Berömvärd, Lofvärd. — Prisvärdi,
adv.
PRISÄMNE, n. 4. Ämne, framstäldt lill
behandling vid en pristänan.
PRIVAT, -ål, a. 1. (lai. Privalus) Enskilt.
— S. c. En enskilt. — Adv. l enskilt afseende,
enskilt.
PRIVATAUDIENS, - ål - - - ä nns, f. 3.
Enskilt företräde.
PRIVATFÖRELÄSNING, f. 2. Enskilt
föreläsning.
PRIVATION, - -tschön, f. 3. I) Beröfvande,
afhäodande. — 2) Saknad, brist.
PRIVATIV, - - i’v, a. 2. Beröfvande,
förnekande, frånkännande. [— if.]
PRIVATLIF. n. 3. Enskilt Rf.
PRIVATMAN, m. 5. pl. — män. Enskilt
man.
PRI VET, -ét, n. 3. o. 5. (fr. Privé) Hemligt
bus, afirädeshus, afträde.
PRIVILEGIERA, v. a. 4. Tilldela
privilegium. — P-d, part. pass. Som åtnjuter ell
privilegium. Brukas nästan adjeklivt.
PRIVILEGIUM,. - - légiumm, n. 3. pl. — gier.
(lat.) Enskilt rättighet, förclrädesräti; rättighet i
allmänhet. P. exclusivum. uteslutande rättighet.
PRO, latinsk preposilion. som betyder: För;
fram; enligt; i stället för; för skull, m. m.
Förekommer i en mängd från latinet lånade
sammansättningar. P. el contra, för och emot.
PROA, pröa, f. pl. proer. Ett slags indisk
snällseglande kanot.
PROBA, pröba, f. pl. prober. (lai.) 4) Prof.
— 2) Fängelse vid elt läroverk.
PROBABEL, -åb’l, a. 2. Sannolik, trolig,
liklig.
PROBAB1LITET, - –-ét, f. 3. Sannolikhet,
trolighet, liklighct.
PROBAT, - åt, a. (lat. Probalum) Pröfvad,
försökt och godkänd.
PROBERA, v. a. 4. (lat. Probare) Pröfva,
pröfva. —- Pr ober ande, n. 4.
PROBERARE, m. 5. En, som proberar.
PROBERBOCK, - èrbå’ck, m. 2. Elt slags
träbock, bvarpå nya bösspipor lill probering
af-skjutas.
PROBERDEGEL, m. 2. pl. — deglar. Se
Kapell.
PROBERKONST, f. 3. Konsten all probera
guld och silfver.
PROBERING, f. 2. Pröfning, profning.
PROBERNÅL, f. 2. Nål af silfver, legeradl
med koppar, hvarmed guld och silfver proberas.
PROBERSTEN. m. 2. En art Trapp,
hvarmed guld och silfver proberas.
PROBERUGN, m. 2. Liten ugn af jernbleck,
som begagnas till guld- och silfverprof genom
afdrifning på kapell.
PROBERUR, n. 5. Säkert gående ur, efter
hvilket andra rättas.
PROBERVIGT, f. 3. Vigt för fint silfver och
guld.
PROBERVAG, f. 2. Elt slags tvåarmad, med
mycken omsorg arbelad och ganska känslig våg.
PROBLEM, problä’m, n. 3. o. 6. (grek.
Pro-bläma) 4) Uppgift eller fråga, som framställes till
lösning eller besvarande. — 2) (geom.) Uppgift,
som fordrar bevis, sedan den blifvit verkställd.
PROBLEMATISK, a. 2. Tvifvelaktig, obevist.
PROBST, se Prost.
PROCEDUR, –ür, f. 3. Förfarande, sätt alt
gå till väga.
PROCENT, prosä nnt, m. 3. (lat. Pro centum)
Hundradedel. Sex p.
PROCENTA, prosä’nnla, v. n. 4. Ockra. —
Procent ande, n. 4.
PROCENTARE, prosä’nntare, m. 8. Ockrarc.
PROCENTERI, n. 3. Ocker.
PROCESS, prosä ss, m. 3. 1) Fortgång,
utvecklingsgång, utbildning. — 2) Förfaringssätt,
förfarande. — 3) Rättegång, rättsstrid, rällslvist.
Börja p. med, emot någon. Hafva en p. med
någon. Ligga i p. med någon. Föra p.
Komma i p. Vinna, tappa en p. (Fig.) Göra
p-en kort, göra hastigt slut på en sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
