Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Processa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö40 PRO
PROCESSA, v. n. 4. Hafva eller föra
rättegång. P. med någon om jord. P. åf eW. ifrå n
en något, genom processande vinna något af en.
P. bort, bekosta på en process eller processer.
P. sig lill, vinna genom processer. —
Processande, n. 4.
PROCESSION, prosäschön, f. 3. Högtidligt
tåg. Jfr. Likprocession. Gå i p.
PROCESSIONS-FJÄRIL,prosäschönsfjä’ril,m.2.
Ett slags nattfjäril, som fått sitt namn af de
regelbundna tåg, larverna stundom anställa, med
lika många larver i hvart led och lika afstånd
emellan leden. Bombyx processionea.
PROCLAMA, m. fl., se Proklama, <5ec.
PRODUCENT, - - sä’nnt, m. 3. En, som
åstadkommer någon produkt. P. af
spannmål, af varor. — Bildar åtskilliga
sammansättningar, såsom: Sädes-, Spannmåls-,
Varuproducent, m. fl.
PRODUCERA, v. a. 4. 4) Alstra, frambringa,
bära. Upland p-r mycket säd. — 2) (om
person) Genom odling eller tillverkning åstadkomma,
lillvägabringa; odla; tillverka. Upländningen
p-r myckel spannmål, Helsingen
lärftsväf-nader. — 3) Framvisa, uppte, förete (vid
domstol, o. s. v.). — 4) Göra genom tidning bekant. —
Producerande, n. 4.
PRODUKT, - dückl, m. 3. 4) Alster af natur,
konst o. s. v.; tillverkning; verk, arbete af
författare, o. s. v. — 2) Afkastning. — 3) (arilm.)
Det tal, som uppkommer genom en multiplikation.
— 4) (kem.) Ett ämne, som genom en kemisk
operation frambringas af materialier, hvaruli det
förut icke fanns.
PRODUKTION, -ducklschön, f. 3. 4)
Frambringande, framalslring. P. af säd. — 2)
Tillverkning. P. af lärflsväfnader. — 3) Hvad som
produceras. P-en af säd räcker ej lill
inbyg-garnes eget behof. [-ducl-.]
PRODUKTIV, -ducktfv, a. 2. Bördig,
fruktbar, fruktsam. [Produclif.]
PRODUKTIVITET, - ducktivilél, f. 3.
Al-stringsförmåga, bördighet, fruktbarhet,
fruktsamhet.
duct —
PROF, n. 3. 4) Försök, rön, hvarigenom man
söker att lära känna en persons egenskaper eller
elt tings beskaffenhet. Göra, anställa p. med
någol. Göra cll p. Sälta någon på p., pröfva
honom. Genomgå elt svårt, hårdl, strängt p.
Hålla p-fvel, vid pröfning befinnas duglig, [-antaglig, af beskaffenhet att kunna godkännas. Se
Guldprof, Silfverprof. — 2) Liten lapp af tyger
o. d., någol litet af en vara, som lemnas, för att
visa tygets, varans beskaffenhet. Gifva p. på ell
tyg, på kläde, på spannmål. Taga något på
p., på försök. — Bildar åtskilliga
sammansättningar, såsom: Klädes-, Spannmåls-, Melallprof,
m. fl. — 3) Handling, hvarigenom man bevisar
sig äga en viss egenskap; äfv. bevis, exempel.
Gifva p. på mod. Visa någon v. på
vänskap. Till p. på hans goda tänkesätt.
Än-föra någol till p. Såsom p. derpå vill jag
bloll anföra följande. — Bildar några
sammansättningar, såsom: Kärleks-, Vänskapsprof, m. fl.
— Ss. P-bil, -bleck, -garn, -guld,
-görare, -görning, -ridning, -segling,
-våga, -vägning.
PROFAN, - än, a. 2. (lat. Profanus) Ohelig,
oinvigd, verldslig.
PROFANATION, –-tscbön, f. 3.
Vanhelgande, ohelgande; missbrukande.
PROFANERA, v. a. 4. Vanhelga, ohelga,
PRO
oskära; visa vanvördnad, missaktning för
någonting sällsynt, dyrbart, genom dess missbrukande.
PROFARK, n. 3. Ark, som tryckes eller
lemnas lill prof.
PROFBLAD, n. 5. Tryckt blad, hvilket
lemnas lill prof.
PROFESSION, profäschön, f. 3. (lat. Professio)
Yrke, handlering, näringsfång. Snickare till
p-cn. Göra p. af. göra yrke af.
PR0FESSI0N1ST, - fäschonfsst, m. 3.
Handt-verkare.
PROFESSO, se Ex professo.
PROFESSOR, - fa ssårr, m. 3. (uttalas i pl.
— örärr) 4) Offentlig lärare, som håller
föreläsningar vid en högskola. P. i matematiken. —
2) Titel, som gifves utöfvarne af vissa konster.
P. i magien. — Ss. P-ssyssla.
PROFESSOR AT, - fässoråt, n. 3. o. 5.
Pro-fessorssyssla.
PROFESSORLIG, - fässörligg, a. 2. Som
tillhör eller har afseende på en professor, dess syssla,
o. s. v.
PROFESSORSKA, f. 4. Professors fru eller
enka.
PROFET, -ét, m. 3. (grek. Prophäläs) 4)
Siare, spåman. — 2) (hos Judarna) Religionslärare.
— 3) P-en, benämning, som Mohammedanerne
gifva Mohammed. [- phet.]
PROFETERA, v. a. 4. 4) Förutspå,
förutsäga, förkunna. — 2) (bibi., äfv.) Lära. —
Profeterande, n. 4. o. Profelering, f. 2.
[- phel —.]
PROFETIA, - - tsi’«, f. 1. Spädom,
förutsä-gelse. (- phelia ]
PROFETISK, a. 2. Förutspående,
förutsägande; aningsfull. [-phet-.]
PROFETISKT, adv. Såsom profet, [-phet-.]
PROFGILL, a. 2. Som vid pröfning kan
godkännas.
PROFHALTIG, a. 2. Som håller profvet. —
Profhallighel, f. 3.
PROFIL, - fl, m. 3. (franskt ord af ital.
Pro-file) 4) Figur, ansigle, sedt ifrån ena sidan;
porträtt, aflaget ifrån sidan. — 2) Teckning, rilning
af en byggnad eller annat föremål, då det
föreställes tvärt afskurel af en lodrät plan. P-en af
en byggnad. Teckna i p. — Deraf:
P-teckning, -rilning.
PROFIT, -fl, m. 3. (fr. af lat. Profeclus)
Vinst, fördel, gagn.
PROFITABEL, - - åb’l, a. 2. Indrägtig,
vinst-gifvande, båtande, lönande.
PROFITERA, v. n. 4. Vinna, förtjena. P.
af, draga fördel, nytta af.
PROFLÄSNING, f. 2. Offentlig föreläsning,
som sökande lill en läraresyssla till prof måste
hålla.
PROFMYNT, n. 5. Mynt, som aflemnas till
prof.
PROFMÅTT, n. 3. Mått, hvarefler andra böra
rättas.
PRÖFNING, f. 2. Handlingen, hvarigenom
person eller sak profvas.
PRO FORMA, pro få’rrma. (lat.) För syns
skull, för sken skull.
PROFOSS, - fa’ss, m. 3. (af fr. Prèvöl) 4)
(ford.) Embelsman, som var åklagare i krigsrätt,
polisuppsyningsman i läger och fångvaktare vid
arméen. — 2) (nu) Rättsbetjeul vid ell regemente;
utdelare af spöstraff.
PR0FPRED1KAN, f. 2. indef. Den predikan,
med Åtföljande altartjenst, som ordinarie sökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
