- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
242

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Propagation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

PRO

PRO

påfven Gregorius XV år 1622 stiftadt sällskap till
utbredande af rom. katolska trosbekännelsen, egentl.
på latin kalladt: Congregalio de propaganda fide.
— 2) Förening, som har till ändamål att utbreda
revolutionära läror och tillvägabringa revolutioner.

PROPAGATION,–––––-tschön, f. 3.
Fortplantning; utbredande.

PROPAGERA, v. a. 1. Fortplanta; utbreda,
utvidga.

PRO PATRIA, (pro påtria. lat.; betyder: för
fäderneslandet) Benämning på ett med fosterländskt
syfte stiftadt ordenssällskap i Stockholm.

PROPEDEUTIK, pråpedävvli k, f. 3. (från grek.)
Förberedande kunskap, tjenande som inledning
till konst eller vetenskap.

PROPEDEUTISK, pråpedä’vvtissk, a. 2.
Förberedande.

PROPHET, m. fl., se Profet, <kc.

PROPONERA, v. a. 4. Föreslå. —
Propo-neran de, n. 4.

PROPORTION, propårrtschön, f. 3. 4)
Förhållande, rnån. Få betalt i p. af (efter) arbetet.
— 2) (mat.) a) Förhållande mellan tvenne
storheter. — b) Likhet i förhållanden emellan
storheter.

PROPORTIONAL, propårrtschonål, f. 3. (mat.)
En af storheterna i en proportion.

PROPORTIONAL-CIRKEL,
propårrtschonål-si’rrk’l, m. 2. pl. — cirklar. En måttstock, på
tvenne linealer, sammanfästade i en ända, vid en
axel, hvaromkring de fritt röras.

PROPORTIONALITER, propårrlschonålifr,
adv. (lat.) Se Proportionsvis.

PROPORTIONEL, propårrlschonä’ll, a. 2.
Stående i lika förhållande. Förhållningsmessig.

PROPORTIONERA, propårrtschonèra, v. a. 4.
Bringa i behörigt förhållande; afpassa, jemka så,
att sådant förhållande uppkommer. — P-d, part,
pass.

PROPORTIONERLIG, propårrtschonèrligg,
a. 2. Som har riktiga proportioner; hvars delar
stå i ett riktigt förhållande lill hvarandra. —
Proporlionerligt, adv.

PROPORTIONSVIS, propårrtschènsvi’s, adv.
I förhållande (efter något annat).

PROPOSITION,–––––tschön, L 3. 4) (log.)

Sats. — 2) Förslag, tillbud. — 3) (särskilt)
Konungens förslag vid riksdagarna.

PROPER, prå’p*r, a. 2. (fr. Propre, af lal.
Proprius) Snygg.

PROPP, m. 2. Liten pjes af trä, kork, glas
o. s. v., hvarmed den trånga öppningen till vissa
smärre kärl, såsom flaskor, karafler o. d.,
lill-läppps. Sälta p. i en flaska.

PROPPA, v. a. 4. Tilltäppa med propp. I samma
mening säges äfv.: P. igén, lill. — P- i’, full,
fylla. P. i sig, fylla magen med något. (Fig.)
P. i en lögner, ljuga en full. — Proppande,
n. 4. — Pr öppning, f. 2.

PROPPFULL, prå’pp full, a. 2. (fam.) Alldeles
full.

PROPRETE, pråprclé, f. 3. (fr.) Snygghet.

PROPRIE, pröprie, a. 4. (lat. Proprius) Egen.
Borgen sQm för p. skuld.

PROPRIETÄR,––––––ä’r, m. 3.
Egendomsägare.

PROREKTOR, prorä’cktårr, m. 3. (uttalas i pl.
— törärr) En, som företräder rektors ställe vid
ett universitet.

PROROGATION,–––––-tschön, f. 3.
Uppskjutande, uppskof.

PROROGERA, v. a. 4. Uppskjuta. (I
Eng

land) P. parlamentet, uppskjuta dess sessioner
till viss utsatt tid.

PROSA, prösa, f. 4. (af lat. Prorsa, näml.
oralio) Obunden skrifart, obunden slil, i motsais
till poesi eller vers. Skrifva på p.

PROSAIKER, prosåik’r, m. 8. Se Prosaisl.

PROSAISK, prosåjsk, a. 2. 4) Författad i
obunden stil, obunden. — 2) (fig.) Hvardaglig,
platt, torr.

PROSAIST, - - i’sst, m. 3. Författare, som
skrifver på prosa.

PROSEKTOR, prosä’cklårr, m. 3. (uttal, i pl.
— törärr) En professors bilräde vid undervisning i
anatomien. [- sect -.]

PROSELYT, -y’t, m. 3. (grek. Prosälytos)
4) (ford. hos Judarna) Hedning, som öfvergåtl till
judiska religionen. — 2) Benämning på alla, som
öfvergå från en religionsbekännelse till en annan.

PROSELYTMAKARE, - -y’t–- m. 8. En,
som drifver proselylmakeri.

PROSELYTMAKERI, —ytmaken, n. 3. Ifrigt
bemödande att värfva nya anhängare för en lära.

PROSIT, prösilt, int. (latinskt ord; egentl.:
må det gagna!) Se Väl bekomme! (under
Bekomma).

PROSKRIBERA, v. a. 4. Förklara billog;
landsförvisa. — P-d, part. pass. Brukas ofia
adjektivt i samma mening som: Biltog, fågelfri,
fridlös, landsförvist. [-scrib—.]

PROSKRIPTION, - skripptschön, f. 3.
Förklaring i akt; landsförvisning, [-scrip-.]

PROSODI, - - di’, f. 3. (grek. Prosodia) Läran
om ordens ljudvigt och om versbyggnaden.
Tonlära.

PROSODISK, a. 2. Som tillhör eller har
afseende på prosodien.

PROSPECTUS, prospä’cktuss, m. (lat.)
Anmälan, hvari uppgifves planen för en bok, en
tidning o. s. v., innan de utkomma.

PROSPEKT, prospä ckt, m. 3. 4) Anblick,
utsigt. — 2) Teckning, som föreställer utsigien af
en byggnad, o. s. v. [- spect.]

PROST, prösst, m. 2. (förkorladt af Probst,
sammandraget af Præposilus, föreståndare) 4) Se
Kontraktsprost, Domprost. — 2) Titel, som af
konsistorium tilldelas förtjenla pastorer. — Ss.
P-fru.

PROSTERI, –ri’, n. 3. Se Konlrakt, 2.—
Skrifves äfv. Probsteri.

PROSTGÅRD, m. 2. Benämning på
prest-gård. då der boende pastor är prost.

PROSTINNA, f. 4. Prostfru.

PROSTITUERA, v. a. 4. Hålla fal till otukt;
blottställa för allmän vanära. — P. sig, v. r.
Låta bruka sig lill otukl; vanära sig, blottställa
sin heder.

PROSTITUTION, –-tschön, f. 3.
öfver-lemnande till olukt, djup förnedring genom otukt;
vanärande, förnedrande missbruk, falhet.

PROSTMAGE, m. 2. pl. — magar, (skämtv.)
Istermage.

PROSTTUNNA, f. 4. Afgift af cn tunna råg
eller korn, hvilken af hvarje kyrka utgår, såsom
lön åt kontraktsprosten.

PROSTVÄSKA, f. 4. Väska, hvari
kontraktsprost till presterna inom sitt prosteri sänder de
skrifvclser, som tillhöra hans befattning.

PROTEGERA, proleschèra. v. a. 4. (fr.
Pro-téger, af lat. Prolegere) Beskydda. — Protegé,
s. m. 3. Skyddling.

PROTEKTION, protäcktschön, f. 3.
Beskyddande, beskydd. [- lect.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free