Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Protektor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRO
PRU
243
PROTEKTOR, protä’cktårr, m. 3. (uttalas i
pl. — törärr) Beskyddare. [ lect -.]
PROTEKTORAT, protäckloråt, n. 3. o. 8.
Skyddskap.
’PROTEST, - tä’sst, m. 3. 1) Högtidlig
förklaring, hvarigenom man bestrider någonting, för
alt hålla sin rätt eller talan öppen. Insaga. —
2) Notariatdokument, hvarigenom intygas, att en
vexel ej vid förfallotiden blifvit inlöst. — 3) Se
Sjöprotesl.
PROTESTANT, protäslånnt, m. 3. P-er
kallas med ett gemensamt namn Lutheraner och
Reformerte. emedan de protesterade mot
riksdagsbeslutet i Speier år 1820.
PROTESTANTISK, a. 2. Som tillhör eller
har afseende på Protestanterne och deras lära.
PROTESTANTISM, protästanntfssm, m. sing.
De åsigter, som ligga till grund för
protestanler-nes lära, näml, att i religionssaker ej erkänna
någon mensklig auktoritet, ulan blott den H. Skrift
och förnuftet.
PROTESTATION, protästatschön, f. 3. Se
Protest.
PROTESTERA, proläslèra, v. n. 1. (lat.
Pro-testari) Förklara missnöje. P. emot, formligen
bestrida. — Protesterande, n. 4. o.
Protester ing, f. 2.
PROTOKOLL, protokå’11, n. 3. o. 8. (medelt.
lat. Prolocollum, af grek. Protos, den förste,
och Kollao, jag vidhäftar, således egentl.: det
främst vidhäftade bladet i en bok. hvarpå
påskriften eller rubriken stod) Skriftlig uppsats,
hvari redogöres för gången af förhandlingarna
vid en domstol, förloppet vid ett sammanträde, en
syn, o. s. v. Föra p-et, uppsätta denna
redogörelse på stället under sjelfva förhandlingarna.
Föra p. öfver, sålunda skriftligen redogöra för
något. Begära utdrag af p-et. Föra, laga
lill p-et, inrycka i p-et, der anteckna. — Ss.
P-sutdr ag. [—coll.]
PROTOKOLLIST, protokållfsst, m. 3. En,
som förer protokollet. (— collist.]
PROTOKOLL-SEKRETERARE, protoka 11
–––, m. 8. Tjensteman, som förer protokollet
i någon afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli.
PROTONOTARIE,–––––-tårie, m. 3. Förste
notarie vid en öfverrält eller i ett kollegium.
PROTOTYP, - - ty’p, m. 3. (från grek.)
Urbild; mönster.
PROVERB, -vä’rrb, n. 3. 4) Ordspråk. —
2) Liten komedi, som grundar sig på ett
ordspråk.
PROVIANT, –ånnt, m. sing. (ital.
Provi-anda, af lat. Providere, förse) Munförråd. — Ss.
P-magas in, -skepp, -vagn.
PRÖVIANTERA, –anntèra, v. a. 4. Förse
med proviant. — V. n. Förse sig dermed. —
Provianlering, f. 2.
PROVIANTMÄSTARE, –ånnt–-, m. 8.
Den, som har tillsyn öfver provianten vid en armé,
på skepp, o. s. v.
PROVINCIAL, provinnsiål, a. Som tillhör ett
landskap. I sammansättningar, t. ex.: P-bank.
— S. m. 3. Uppsyningsman öfver flera till samma
orden börande kloster inom ett visst område.
PROVINCIALISM, provinnsialfssm, m. 3. Ord
eller språkbruk, som tillhör ett visst landskap.
Landskapsord.
PROVINS, - fnns, m. 3. (lat. Provincia)
Landskap.
PROVINSORD, -fnnsörd, n. 8. Se
Landskapsord.
PROVINSROS, - fnnsrös, f. 4. En varielet af
den vanliga Trädgårdstörnrosen med lägre och
svagare växt, tätare taggar, mörkare och
rödak-tigare skott. Rosa centifolia provincialis.
PROVINSSPRÅK, n. 8. Se Landskapsmål.
PROVISION, –schön. f. 3. 4) Förråd. —
2) Arvode för en kommissionärs besvär.
PROVISIONEL, –schonä ll, a. 2. Som tills
vidare sker, begagnas, beslules eller vidtages. P.
byggnad, ålgärd.
PROVISÖR, provisårr, m. 3. (uttalas i pl.
— örärr) Examinerad föreståndare på ett apotek.
PROVISORISK, n. 2. Se Provisionel. —
Provisoriskt, adv. Tills vidare.
PROVOCERA, v. a. 4. Utfordra, utmana;
uppmana; reta, egga.
PROVOKATION.–––––tscbön, f. 3. Utfordran,
utmaning; eggelse.
voc —
PRUDENTLIG, prudänntligg, a. 2. (af lat.
Prudcns; fam. och skämtv.) Smånält, behändig.
— Prudentligt, adv.
PRUNK, prünngk, n. sing. Se Prålande.
PRUNKA, prünngka. v. n. 4. Se Pråla. P.
med granna kläder. (Fig.) Ängen p-r med sin
blomsterprakt. P. med lånta fjädrar, se [-Fjäder. — Part. pres. Pr un ka n de brukas nästan
adjektivt. P. drägl. En p blomma.
PRUNKANDE, prünngkannde, n. 4. Se
Prålande.
PRUSTA, v. n. 4. 4) Nysa häftigt. P. ut,
se Frusta ul. — 2) (om hästar) Se Frusta, 4.
— Pr us t an de, n. 4. o. Pruslning, f. 2.
PRUSTROT, f. 3. pl. — rötter. 4) örtslägtet
Helleborus. Svart P.. en art deraf ined vackra,
hvila blommor, skarp och farlig. H. niger. Grön
P., med gröna lutande blommor. H. viridis. —
2) Pulver af Svart Prustrot, som förorsakar
nys-ning.
PRUSTROTSÖRT, f. 3. Örten Veratrum.
Hvil P., en art deraf, känd såsom nysmedel. V.
album.
PRUT, n. sing. Se Prutande. Efter
mycket p., efter mycket prutande; äfv. efter många
svårigheter, inkast, betänkligheter; efter mycket
motstånd. Med myckel p., med många
svårigheter, mycken möda. Ulan p., utan att något
prutas; ulan invändning.
PRUTA, v. n. 4. Betinga sig nedsättning i
priset på en sak, hvarom man köpslår. Aktivt
säges äfv. i samma mening P. köp. P. nogasle
köpet, betinga sig bästa möjliga pris, som kan
fås. P. med någon. Låta p. med sig, ej vara
ovillig att nedsätta priset för det man har att
sälja; (fig. fam.) vara medgörlig. (Fig.) Han låler
ej p. med sig, beviljar ingen eftergift, är sträng
i sina påståenden, fordringar. P. på något, p.
på priset, begära nedsättning i priset. P. på
allting. Del är ej atl p. på, är nogasle priset;
äfv. alltför billigt pris att pruta på. Det är
mycket atl p. på, priset är nog högt tilltaget.
P. noga ell. på slyfvern, för att få en helt
obetydlig nedsättning. (Ordspr.) P. nätt och betala
rätt, man bör vara mån om alt få billigaste
priset, men vara punktlig i sin betalning. P. af,
se Afprula. (Fam.) P. emot, göra svårigheter,
invändningar; slräfva emot.
PRUTANDE, n. 4. Betingande af nedsättning
i priset på en sak.
PRUTARE, m. 8. En, som prutar mycket.
PRUTGÅS, s. f. 8. pl. — gäss. Simfågel af
Gåsslägtet. 2 fot lång, hufvud och hals svarta
eller svartgrå, rygg och skuldror brungrå, un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
