Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Puka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
PÜK
PÜN
på hvilket man slår med tvenne pinnar. Numera
brukas alltid tvenne, olika stämda. Slå på
pukor. — Ss. Pukpinne, -skinn, -slagare.
PUKA, v. n. i. (gam.) Slå på pukor.
PUKE, m. sing. Se Puklörne.
PUKHVETE, n. sing. ört med långa
rödbruna blommor, på åkrar bland råg.
Melampy-rum arvense.
PUKLAF, püklåv, m. 2. pl. — lafvar.
Laf-släglet Cyphelium.
PUKTÖRNE, n. sing. örtslägtct Ononis.
PULANG, -ånng, m. 3. (fr. Poulan) I
kortspel: 1) Insats af den, som gifver. — 2) Insats
för hvarje vunnet spel, lill kortpenningar. — 3)
Tur, då man betalar dubbelt.
PULL! pull! inl. (fam.) Uttryck, bvarmed man
lockar höns.
PULLA, f. 4. 4) (fam.) Höna. — 2)
Skämtsam benämning på små flickor. — 3) Ell slags
sällskapsspel, då man med slantar kastar i en
liten grop i marken.
PULLUNGE, m. 2. pl. — ungar, (fam.) 4)
Se Kyckling. — 2) Tecken (^j, som sättes i
kanten af en skrift för minnes skull eller till
ogillande.
PULPET, pullpét, m. 3. (lal. Pulpitum)
Ställning med en snedt lutande plan upptill, att
dervid förrätta något arbete, isynn. att skrifva, läsa
eller musicera. Deraf Skrif-, Läs-, Notpulpet.
PULPETTAK, pullpèltåk, n. 6. (byggn. k.)
Halftak, stödt emot en vägg och utåt uppburet
på stolpar.
PULS, m. 2. I. (lat. Pulsus) 4) Rörelse af de
större ådrorna i kroppen, som kännes på flera
ställen, isynn. vid handlofven, till följe af hjertats
utvidgning och sammandragning. Svag, stark,
jemn, ojemn, hastig, långsam p. Känna någon
på p-en, med handen undersöka dess puls; (fig.)
pröfva någon; försöka, hvad han går för. — 2)
Se Pulsåder.
PULS, m. 2. II. Lång stång med en rund
träklump i ändan, hvarmed fiskare slöta i vattnet,
för att skrämma fisk i not.
PULSA, v. n. 4. Stöta med puls i vattnet.
— Pulsande, n. 4. o. Pulsning, f. 2.
PULSARE, m. S. En. som pulsar.
PULSATION, pullsalschön, f. 3. (med.)
Hjertats eller pulsens klappning.
PULSERA, v. n. 4. (med.) Klappa, slå. Säges
om bjertal och pulsarna.
PULSHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar, (fys.)
Ett lufttomt glasrör, med kulor i begge ändar,
af hvilka den ena är fylld med vatten, hvilket,
när man omfattar rörel med handen, begynner
afdunsla, så att blåsor af vattengas uppstiga ur
kulan i röret.
PULSÅDER, f. 4. pl. — ådror. Åder, som
förer blodet ur hjertat genom hela kroppen.
PULSÅDERBRÅCK, n. 5. En pulsåders
onaturliga ulvidcning.
PULSÅDERSTAiM, m. 2. pl. — slammar.
(anat.) Åder, som förer blodet ut ifrån hjertat.
PULTRON. pulltrön, m. 3. (fr. Poltron) Feg
stackare. — Syn. Mes, Kruka, Hare.
PULTRONERI, n. 3. Feghet, mesaklighet;
feg handling.
PULVER, n. 8. (lat. Pulvis) 4) Hvarje till
stoft rifvct eller stöll ämne, isynn. läkemedel eller
färgämnen. Stöta till p. — 2) Papper, hvari
sådant finrifvet ämne är inviket. [Pulfver.]
PULVERHEXA, f. 4. (fam.) Gammal hexa,
[Pulfver —.]
PULVERISERA, v. a. 4. Bringa ett ämne i
pulverform, genom rifning, målning, stötning, o.
s. v. — Pulver iser in g, f. 2. [Pulfv —.]
PUMP, m. 2. Verktyg, hvarmed vatten
uppfordras genom elt rör. P-ar äro antingen
sug-pumpar eller tryckpumpar.
PUMPA, v. a. 1. 4) Medelst pump uppfordra
vatten. P. vatten ur skeppsrummet. P. ul,
genom pumpning utbringa. — 2) (Og. fam.) P.
någon, locka ur honom något, som man vill veta.
P. T sig. sluka i sig.
PUMPA, f. 4. 4) En af Gurkväxterna, ganska
saftig och ofta ända till ett par lispund tung.
Cucurbita Pepo. Se äfv. Jällepumpa och
Kalebasspumpa.
PUMPANDE, n. 4. Se Pumpning.
PUMPARE, m. 8. En, som pumpar.
PUMPBORR. m. 2. Borr för pumpstockar.
PUMPERNTCKEL, pümmp’rni’ck’l, s. (tyskt
ord) 4) Det vanliga grofva brödet i Westfalen.
Benämningen tros vara en förvridning af bon
pour Nickel (godt nog åt Nickel), såsom en fransk
ryttare uppgifves hafva föraktligt yttrat sig derom,
i mening alt det var lagom åt hans häst, som
hette Nickel. — 2) Elt slags torrt bakverk. — 3)
Ell slags sällskapsspel.
PUMPFISK. m. 2. Det hål i däcket,
hvarigenom pumpstocken går ned i fartyget.
PUMPGECK. m. 2. Se Pumpsvängcl.
PÜMPHJERTA, n. 4. Ventil, klappert eller
vindfång i ändan af sugröret till en pump.
PUMPKAR. n. 8. Karet eller sugen till en
brandspruta.
PUMPKLAFF ell. PUMPKLAPP, m. 2. Se
Pumphjerla.
PUMPLÄDER, n. 8. Se Pumphjerla,
PUMPMAKARE, m. 8. En, som gör och
lagar pumpar.
PUMPNING, f. 2. Vattens uppfordring medelst
pump.
PUMPRENSARE, m. 8. En, som rensar
pumpar. — 2) Redskap, som dervid nyttjas.
PUMPRÄNNA, f. 4. Ränna, hvari vatten
pumpas upp.
PUMPRÖR, n. 8. Röret i en pump,
hvarigenom vattnet uppdrages.
PUMPSKO, m. 3. pl. — skor. Se
Pump-stöfvel.
PUMPSKRAPA, f. 4. Se Pumprensare, 2.
PUMPSLAG, n. 8. Den myckenhet vatten,
som pumpen drager upp för hvarje gång.
PUMPSNUT, m. 2. Tvåvingad insekt, lik en
Humla. Bombylius major.
PUMPSOT, n. S. Fyrkantig plankbyggnad,
som omgifver pumparna på elt fartyg.
PUMPSTOCK, m. 2. Borrad stock, som
begagnas till pumprör.
PUMPSTÅNG, f. 3. pl. — slänger. Pistongen
i en pump.
PUMPSTÖFVEL, m. 2. pl. — slöflar. Del
nedre och mindre stycket af ett pumprör.
PUMPSVÄNGCL, m. 2. pl. — svänglar.
Svan-gel, hvarmedelst en pump sättes i rörelse.
PUMPVERK, n. S. Maskin, hvarmedelst
vatten uppfordras ur grufvor. o. s. v.
PUMPVIPP, m. 2. Se Pumpsvängcl.
PUNCT, se Punkt.
PUND. n. 8. 4) Se Lispund. Elt p. smör.
— 2) Brukades fordom, för atl motsvara ordet
Talent. Deraf uttrycket i bibeln: Gräfva- ned
sill p., hvilket äfv. (fig.) betyder: Ej bruka sina
naturliga förmögenbeter eller sin skicklighet, sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
