Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Qvartera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 QVA
alltid: qvarrtér) Fjerdedel af månens lopp kring
jorden, räknadt ifrån nymånen. Förslå, andra,
tredje q-et. — 4) a) Mindre afdelning af en stad.
Denna församling innehåller 20 q. — b) Alla,
som bo i en sådan afdelning. — S) *(sjÖt.)
Afdelning af vakthafvande manskapet på elt
örlogs-farlyg. — 6) Fyrkantigt trädgårdsland, omgifvet
af rabatter. — 7) Herberge, isynn. för soldater.
Begära q. öfver natten. Hvar ämnar ni laga
q.? Ligga i q. (om soldater), kantonera.
Förlägga i q., inqvarlcra trupper i byar för längre
tid, merendels under vinlern. Gå i q., på detta
sätt inqvarteras. — 8) Se Pardon. (Är för denna
bem. oböjligt.) Mest i uttrycket: Icke gifva q.
QVARTERA, v. a. 4. 4) Q. in, 6m, se
In-qvartera, Omqvarlera. — 2) (myniv.) Skilja guld
ifrån silfver, genom silfrets upplösning i
salpetersyra.
QVARTER1NG, f. 2. Se Qvartation.
QVARTERKARTA, qvarrtèrkårla, f. 4. Karla
öfver en trakt, der trupper äro förlagda i qvarter.
QVARTERMÄSTARE, qvarrtér–-, m. 5. 4)
Se Regemenls-qvarlermäslare. — 2) Lägsla
underofficer på elt örlogsfarlyg.
QVARTERON, qvarrterön, m. 3. (fr.
Quar-leron) Den, som är född af en hvit fader ocb en
uiulaltska.
QVARTERSMAN, qvarrtèrsmånn, m. 8. pl.
— män. Underuppsyningsman Öfver
timmermännen eller andra handlverkare på elt skeppsvarf.
QVARTETT, qvarrtäTt, m. 3. (ital. Quarlello)
Musikstycke för fyra stämmor.
QVARTFORMAT, qvårrtfårrmåt, n. 3. o. 8.
Bokformat i qvart.
QVARTRÄ, f. 3. (skepp.) Det ställe på en rå,
som är midt emellan räcken och nocken.
QVARTS, qvårrts, m. 3. Stenart af
Silika-terna, genomskinlig, hård; eldar starkt för stål.
— Ss. Q-ar lad ,-bl andad,- halli g, - d rus,
-gång, -kristall, -lik.
QVARTSFLUSS, m. 3. Färgad, genomskinlig
qvarts, begagnad som ädelsten.
QVARTSIDA, f. 4. Sida af ett i fyra delar
viket ark.
QVARTSSAND, m. sing. Sandig qvarts.
QVARTSTÖT, m. 2. Sc Qvart, 7.
QVAS, n. sing. Ell slags rysk rusgilvande
dryck af stomjölk.
QVASI, qvåsi. (lat. Quasi, liksom)
Förekommer i sammansättningar, och betyder då : i visst
hänseende, på visst sätt, så godt som, t. ex.:
Qvasipossession, besittning af okroppsliga
ting.
QVASSIA, qvåssia, f. sing. Den raspade, beska
veden af Qvassiaträdet. hvilken nyttjas som
medikament och att döda flugor.
QVASSIATRÄD, n. 5. Elt högt träd i
Vestin-dien, hvars bark, raspad, kallas Qvassia. Quassia
ell. Simaruba excelsa.
QVAST, m. 2. 4) Redskap af björkris, eller
af spansk ginst, hopbundet vid qvistarnes öfre
tjockare ända, och vanligtvis försedt med ett
der-uti instucket*skaft, samt bcgagnadt att sopa med.
(Talesätt) Rinna som en q., storforsa. Elden
slod som en q. ur skorstenen, sköt upp derur
med häftig och stark låga. (Ordspr.) Nya q-ar
sopa väl, i början är hvar och en ifrig alt väl
förrätta sin tjenst. — 2) Säges äfv. om åtskilliga
saker, som likna en qvast. Deraf Blomsterqvast,
Eldqvast, m. m.
QVASTBINDARE, ra. 8. En, hvars yrke är
att binda qvastar.
QVI
QVASTGUBBE, m. 2. pl. — gubbar. Gubbe,
sora säljer qvastar.
QVASTKÄPP, m. 2. Skaftet till en qvast.
QVATERN, qvalärn, m. 3. 4) Fyra numror,
som i en dragning utkomma på en och samma
lottsedel. — 2) Fyra ark papper lagda inom
hvarandra.
QVATUOR, qvåttuårr. (lat. Qualuor) Q.
species, de fyra enkla räknesälten. (I brädspel) Q.
all, se Qvarter all (under Qvart).
QVED, f. 3. (bibi.) Moderlif.
QVERCITRON, qvä’rsitrön, m. 3. Den malna
barken af irädet Quercus nigra, hvilken lemnar
det bäsia gula färgämne.
QVESGRÄS, n. 5. (bot.) En art Björnfloka.
Heracleum Sphondylium.
QVESROT, f. 3. pl. — rötter. Se
Hund-rofva.
QVESTION, qväscbön, f. 3. (lat. Quæslio)
Fråga; undersökning.
QVESTIONERA, v. a. 4. Förhöra; förfölja
raed frågor.
QVESVED, m. sing. (bot.) 4) Örlsläglet
Sola-num. — 2) En art af detta slägte. Se
Biller-söla.
QVICK, a. 2. 4) (ursprungi.) Lefvande. Deraf
Qvicklionde. — 2) Som rörer sig med mycken
lätlhet; liflig; snabb. Säges både om person och
sak. Vara q. i sina rörelser, i benen, i
fingrarna. Q. i vändningarna. Q-a ögon. Q.
rörelse. Q. våg, mycket känslig. Q-l bösslas,
som vid minsta tryckning springer af. — 3) (i
andlig mening) a) Säges om den, som har
förmågan att lätt upptäcka likheter emellan ting,
finna motsvarigheier emellan naturens och andans
verld. En q. karl. Man säger äfv. i samma
mening: Q-l hufvud. — b) Som röjer,
tillkänna-gifver denna förmåga. Ell q-l svar, infall. —
c) Q. atl fatta, som med lätthet fattar,
begriper. Q. faltningsgåfva, förmågan atl med
lätthet falla.
QVICKA, f. 4. Se Qvickhvete.
QVICKA UPP, se Vppqvicka.
QVICKDRAG, n. 5. Ett slags häslsjukdom.
QVICKE, m. sing. Det inre, ömrna hornet af
hüsthofven.
QVICKHET, f. 3. 4) Egenskapen alt kunna
röra sig med mycken lätthet; liflighet, snabbbei.
Q. i kroppsrörelser. — 2) Förmågan alt lätt
upptäcka likheter emellan ting. Han har
mycken q. — 3) Qvickt infall. Ha ell godt förråd
på q^er.
QVICKHETSKRÄMARE, m. 5. So
Qvick-hufvud.
QVICKHUFVUD, n. 4. En, som gerna jagar
efler qvicka infall.
QVICKHVETE, n. sing. En art Hvete,
vanligt i rågåkrar som ogräs. Triticum repens.
Kallas äfv. Qvicka och Qvickrot.
QVICKMALM, m. 3. Malm, som smälter med
lätthet.
QVICKNA, v. n. 4. Q. ell. q. vid,
återkomma lill lif, åtcrlifvas, åler lefva upp. —
Qvick-nande, n. 4.
QVICKROT, f. sing. Se Qvickhvete.
QVICKSILFVER, n. sing. En metall, som
vid luflens vanliga temperatur är flytande i runda,
silfverlika kulor, och stelnar först vid 40 graders
köld, då den blir smidig och mjuk. — Ss.
Q-ar l ad, -kula, - malm.
QVICKSILFVERSALVA, f. 1. Salva, i hvars
beredning qvicksilfver ingår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
