Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Qvarnbacke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QVA
Mala. — 4) Se Qvarnhus. — 5) Samteliga till
en qvarn börande byggnader och jordägor.
QVARNBACKE, m. 2. p). — backar. Platsen
vid en mjölqvarn.
QVARNBYGGNAD, m. 3. 4) Uppbyggande
af en qvarn. — 2) Se Qvarnhus. — 3) Byggnad
vid en mjölqvarn.
QVARNDAM, m. 2. pl. — dammar. Dam,
bvarifrån vattnet genom qvarnrännan ledes på ett
qvarnhjul.
QVARNDRÄNG, m 2. Person, som biträder
en mjölnare i qvarnens skötande.
QVARNFALL, n. 5. Vattenfall, som drifver
eller kan drifva en qvarn.
QVARNHJUL, n. 3. Hvarje af de hjul, som
drifva en qvarn. — Ss. Q-slock.
QVARNHUS, n. 3. Sjelfva huset, hvaruti en
qvarn drifves.
QVARNKAPPE, m. 2. pl. — kappar. Afgift
till mjölnaren för hvarje tunna säd, som förmales.
QVARNKAR, n. 3. Infattning af trä kringom
stenarna i en mjölqvarn.
QVARNKLAPP, m. 2. Se Qvarnleka.
QVARNKUPA, f. 4. Se Qvarnskruf.
QVARNLEKA, f. 4. Liten klapp eller ribba
på qvarnskrufven, som oupphörligt med mycket
buller slår upp och ned.
QVARNLUCKA, f. 4. Lucka lill en
qvarn-ränna.
QVARNLÅR, m. 2. Mjöllår i en qvarn, der
mjölnaren förvarar det mjöl, som tillfaller honom
i mäldafgift.
QVARNREDSKAP, n. 3. o. 3. Redskap,
tillhörigt en qvarn.
QVARNRÄNNA, f. 4. i) Ränna, hvarigenom
mjölet faller ned ur qvarnskon. — 2) Ränna,
hvarigenom vattnet ledes på elt qvarnhjul; äfv.
afloppsränna vid en qvarn.
QVARNSIKT, m. 2. Sikt vid en qvarn,
hvarigenom mjölet siktas.
QVARNSKO, m. 3. pl. — skor. Nedersta
delen af qvarnskrufven, hvarur säden faller ned
igenom qvarnögat.
QVARNSKRUF, m. 2. pl. - skrufyar.
Tratt-formigt kärl öfversl på cn qvarn, hvari säden slås,
som skall malas, och hvarur den genom
qvarnögat kommer under löparen.
QVARNSPEL, n. 3. Ett slags spel, som
spelas emellan tvenne personer, och hvarlill hörer
ett bräde med tre qvadrater inuti hvarandra, jemte
20 brickor af olika färg.
QVARNSTEN, m. 2. Hvarje af de tvenne
stenar, emellan hvilka säden krossas i en
mjölqvarn. Jfr. Löpare. Förkortningsvis säges: Eli
par stenar, t. ex.: Qvarn med ell par stenar.
QVARNSTENSBROTT, n. 3. Stenbrott, der
qvarnstenar huggas.
QVARNSTÄLLE, n. 4. Ställe, der en
mjölqvarn drifves.
QVARNTORR, a. 2. Tillräckligt torr, för att
kunna malas. Q. säd.
QVARNTRUT, m. 2. Se QvarnÖga.
QVARNTULL, m. sing. 4) Afgift för säd, som
förmales. — 2) Benämning på elt slags skatt, som
fordom erlades; utgår nu under namn
afMantals-penningar.
QVARNVATTEN, n. 5. Vallen, som drifver
en qvarn.
QVARNVERK, n. 6. Ställe, der säd förmales
med många par stenar i ett eller flera qvarnhus.
QVARNVINGE, m. 2. pl. — vingar. Vinge
på en väderqvarn.
H.
QVA 257
QVARNVÄG, m. 2. Väg till qvarn.
QVARNÖGA, n. 4. pl. — ögon. Det lilla
hålet, hvarigenom säden ur qvarnskrufven
nedfaller emellan stenarna.
QVARSITTA, v. n. 3. (böjes som Sitta)
Förblifva sittande på samma ställe. — Äfv. Silla
qvår. — Pari. pres. Qvar sittande brukasäfv.
både adjektivt och subslantivl.
QVARSTAD, m. 3. Egendoms tagande i
beslag af offentlig myndighet, på det sätt, att den
icke får afyllras eller förskingras, ehuru den tills
vidare förblifver i ägarens vård, eller åtminstone
ägande rätten icke frånkännes honom. Belägga
ens egendom med q. En del af hans egendom
slår i q. — Syn. Seqvesler, Beslag.
QVARSTANNA, v. n. 4. Förblifva qvar på
samma ställe. — Äfv. Stanna qvår. — Q v
avstannande, n. 4.
QVARSTÅ, v. n. 2. (böjes som Slå) Förblifva
stående på samma ställe. — Äfv. Stå qvår. —
Part. pres. Qvarslående brukas äfv. både
adjektivt och subslantivl.
QVART, qvarrt, m. 3. (af lat. Quarlus, den
fjerde) 4) Fjerdedel. Tre q. aln. Är i denna
bem. oböjligt. — 2) Fjerdedels timma. (Hör för
denna bem. i allmänhet till 3 dekl.) Jag har
väntat i tre q. En q. öfver lu eller en q. lill
tre. Tre q. på eller till tre, tre qvart öfver lu.
(Fam. skämtv.) Vara på tre q., rusig. Del uret
slår q-er. — 3) (i musik) Fjerde tonen ifrån
grundtonen. — 4) a) Bokformat, då arket är
viket i fyra delar, således innehållande åtta sidor.
En bok i q. (man säger äfv.: in quarlo). — b)
Bok i detta format. Folianler och q-er. — 3)
(i tärningspel) a) Den sida af en lärning, som är
tecknad med fyra prickar. — b) Tärningkasl, då
man får upp denna sida af tärningen. Q. äss,
Q. dus, Q. tre, Q. sex. Q-er all, begge
qvar-terna; kallas äfv.: Qvaluor all. — 6) (i
piketspelet) Fyra på bvarandra följande kort af samma
färg. Q. major (läses: maschå’r), som börjar med
ässet. — 7) (fäklk.) Fjerde sältet atl gifva en slöt
med värja eller florett.
QVARTA, qvårrta, f. sing. Fjerde klassen i
en skola.
QVARTAL, qvarrlål, n. 3. o. 3. 4)
Fjerdedels år. — 2) Aflöning, inkomst, utbetalning o.
s. v. för ett fjerdedels år. Uppbära ell q. af
lönen. — Ss. Q-slön.
QVARTALITER, qvarrlålitfr^ adv. (nylat.)
Se Qvartalsvis.
QVARTALSFÖRSLAG, qvarrlålsförslåg, n. 3.
o. 5. Öfversigt af ulgifna och influtna medel, eller
af emotlagna och utlcmnade inventarier, för ett
lilländalupet qvarlal.
QVARTALSVIS, adv. Hvarje fjerdedels år.
QVARTAN, kvarrlan, m. 3. 4) Skolgosse i
fjerde klassen. — 2) Frossa, då febern kommer
hvar fjerde dag.
QVARTATION, qvarrtatschön, f. 3. (mynlv.)
Operation, då guld afskiljes ifrån silfver, genom
silfrels upplösning i salpetersyra.
QVARTBAND, qvårrlbånnd, n. 3. Bokband
i qvartformat.
QVARTBLAD, n. 3. Blad af ett ark, som är
viket i fyra delar.
QVARTER, qvårrter o. qvarrtér, n. 3. (fr.
Quarlier, af lat. Quarlus, fjerde) 4) (uttalas:
qvarrtér) Fjerdedels aln. En aln och tre q.
Elfva q. lång. — 2) (qvårrler) En åtlondedels
kanna eller fjerdedelen af elt stop. Ell q.
brännvin. — 3) (i denna och följande bem. uttalas
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
