Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Regering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEG
REG
271
Brukas ofta absolut, t. ex.: I Ryssland r-r nu
kejsar Nicolaus. (Fig.) Låta r. sig af
fördomar. — Förekommer i vissa svordomsuttryck,
t. ex.: Fan r.! Hin r.! R. och anamma!
m. fl. — 2) (gram.) Fordra viss kasus. — V. n.
(fam.) Väsnas, sloja, rasa, rusla. — Part. akt.
Regerande brukas ofia både adjektivt och
subslantivl, t. ex.: En r. furste. De r. —
Regerande. n. 4.
REGERING, rejèrinng, f. 2. 1) Styrande,
be-herrskande. EU lands r. — 2) (absolut) a)
Offentlig makt, inrättad att befordra statens ändamål.
Hvem för r-en? R-en går i arf. Anträde
lill r-en. — b) De personer, som i en
konstitu-tionel stat, jemte regenten, utöfva
regeringsmakten. — Syn. Styrelse. — Ss. R-somsor g,
-slid, -sår.
REGERINGSBÖRDA, f. i. (fig.) Ett lands
regering, med afseende på dermed förenade mödor
och bekymmer.
REGERINGSFORM,––––-få’rrm, m. 3.
Grundlag, som fastställer regerings och undersålers
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, jemte
sättet för regeringsmaktens utöfvande.
REGERINGSKONST, f. 3. Konsten att föra
regeringen i en slat.
REGERINGSLÖS, a. 2. Ulan regering, ulan
styrelse. — Syn. Anarkisk. —
Regeringslös-het, f. 3.
REGERINGSMAKT, f. 3. Den offentliga makt,
genom hvilken en stat styres.
REGERINGSMAXIM, –––––i’m, m. 3.
Grundsats, som följes vid regeringen af elt land.
REGERINGSRÅD, n. 3. Se Statsråd. —
S. n. 3. Ledamot af elt regeringsråd. — Ordet
brukas endast i fråga om utländska stater.
REGERINGSSJUK, a. 2. öfverdrifvet
begärlig efter regeringsmakten.
REGERINGSSJUKA, f. 4. öfverdrifvcn
lystnad efter att regera.
REGERINGSSÄTT, n. 5. Det olika sätt,
hvarpå i allmänhet styrelsen ulöfvas i elt
samhälle. R-el är antingen monarkiskt,
aristokratiskt, demokratiskt, eller blandadt af dessa tre.
Anm. Man bör noga skilja mellan
Regerivgs-säil och Regeringsform. Jfr. della sednare ord.
REGERINGSTILLTRÄDE, n. 4. Tillträde till
regeringen i ett land.
REGERLIG, a. 2. (föga brukl.) Som låter
slyra sig.
REGERVERK, rejèrvä’rrk, n. 5. Hela den
mekanik i ett orgverk, hvarigenom luften, vid
tangenternas påtryckning, införes i piporna.
REGIE, régie, m. 3. Den åtgärd, hvarigenom
stalen, till förökande af sina inkomster, tillägger
sig ensam och uteslutande rätt alt tillverka eller
försälja vissa allmänna behofsariiklar.
REGIM, rescbi’m, m. 3. (fr. Rcgimc, af lal.
Regimen) i) Styrelse, förvaltning. — 2) Af läkare
föreskrifven lefnadsordning i mat och dryck. —
3) (gram.) Elt ords ställning, såsom belingad af
ett annat, af hvilket det regeras.
REGION, regiön, m. 3. (lat. Regio) 1) Trakt.
— 2) Hvarf eller lager af luftkretsen. — 3) Större
afdelning af himlahvalfvel.
REGISSÖR, reschissö r, m. 3. (fr. Régisseur.
af lat. Regere, styra) Person, som vid vissa
utländska teatrar förvaltar teaterns artistiska
angelägenheter, såsom val af pjeser, fördelning af
rollerna, repetitioner, pröfning af inlemnade
manuskript, m. m. Vid svenska teatern har
Regissören en mer underordnad befattning.
REGISTER, reji’sst’r. n. 3. (lat. Regesla) i)
Innehållsförteckning. Hålla r. öfver något.
Införa i r-lrel. — 2) Afdelning af menniskorösien.
— 3) (i orgverk) a) Hvarje särskilt omgång af
pipor ifrån de lägsta till de högsta tonerna.
Kallas äfv. Slämma. — b) Fyrkantig slång, som
utdrages eller lillslutes, för alt öppna eller tillsluta
lufthålen till de särskilta stämmorna. — 4) (fig.)
Ramsa. Ett långl r. — Deraf: Syndaregister.
— 3) (boktr.) Noggrann motsvarighet emellan
af-trycken på begge sidorna af ett ark, så alt rader
och kolumnlillar stå precist midt emot
hvarandra.
REGISTRATOR, rejistrålårr, m. 3. (uttalas i
pl. — törärr) Tjensleman vid domstolar och högre
embetsverk, som emotlager och inregistrerar alla
inkommande mål,
REG1STRATUR, rejistratür, f. 3. Bok, hvari
alla inkommande mål inregislreras.
REGISTRERA, v. a. i. Införa i register;
äfv. uppsätta register öfver. — Registrering,
f. 2.
REGLA, v. a. 1. Slänga genom regels
förskjutande. R. en dörr. — Reglande, n. 4. o.
Re g lin g, f. 2.
REGLEMENTE, - - ma nnle, n. 4. (fr.
Règle-menl, af lat. Regula, regel) Stadga, föreskrift,
hvarigenom något regleras. R. för en
förrättning. — Deraf: Tjenstereglemente.
REGLEMENTAR1SK, a. 2. 4) Som
innehåller stadgar eller derpå har afseende. — 2)
Som grundar sig på reglementen och
författningar.
REGLEMENTERA. –männlèra, v. n. 4.
Slösa med förordningar samt tillägg och
förklaringar derå. — Reglemenler ande, n. 4. o.
Reglementerin g, f. 2.
REGLER, réglärr, f. 3. pl. Se
Månadsre-ning.
REGLERA, v. a. 4. Efter reglor inrätta,
ordna; stadga reglor, som af vissa personer, eller
vid vissa inrättningar o. s. v., böra iakttagas;
förordna, fastställa; bestämma, afgöra. —
Reglerande, n. 4. o. Reglering, f. 2.
REGN. rä’nngn, n. 3. 4) Den naturföreteelse,
då vallen i droppform nedfaller ur luften ifrån
molnen. Starkt, grofl, smått, fint r. Gå ul
i r. I r. och solsken. (Ordspr.) Efter r. låler
Gud solen skina, efter sorg kommer ofta glädje.
— Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom:
Sten-, Blodregn, m. fl. — 2) (fig.) Säges om en
stor mängd af tält fallande likarlade saker. Ell
r. af pilar, af kulor. — Har sammansättningarna
Pilregn, Kulregn, Eldregn. m. m.
REGNA. rä’nngna, v. impers. Säges om den
naturföreteelsen, då regn faller. Det r-r starkt,
smått. R. i’n, regna så, att droppar falla in
genom lak, fönster eller annan öppning på hus.
(Fig.) R. eld, pilar, o. s. v., falla eldgnistor,
pilar så tätt som regn. (Talesätt) Om del ock
r-de småsten, om del än vore aldrig så svårt.
— Syn. Duska, Daska. — Regnande, n. 4.
REGNAKTIG, a. 2. Som liknar sig till regn.
Vädret är r-l. Del ser r-l ul. —
Regnak-lighe t. f. 3.
REGNBADD, n. 3. (fam.) Starkt regnande.
Vara ute i r-et.
REGNBLÅST, m. 3. Blåst med regn.
REGNBY, m. 2. (sjöt.) By med regn. Jfr. By.
REGNBÅGE, m. 2. pl. — bågar.
Luflföre-teelse, beslående i en större, eller mindre
cirkelbåge, som visar sig på bimmelen, färgad af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
