Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Regnbågefärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
REG
REK
sju grundfärgerna och uppkommen genom
Ijus-strålarnes brytning i ett fallande regn.
REGNBÅGEFÄRG, m. 3. En af de sju
färgerna F regnbågen.
REGNBÅGEHINNA, f. 1. Se Iris, 3.
REGNBÄCK, m. 2. Bäck, uppkommen af
fallet regn.
REGNDAG, m. 2. Dag, då det regnar ganska
mycket.
REGNDIGER, a. 2. Som bringar mycket
regn. Ell r-l moln.
REGNDROPPE, m. 2. pl. — droppar. Droppe
af fallande regn.
REGNDUGG, n. 5. Se Duggregn.
REGNDUSK, n. B. Fint och tält regn, något
gröfre än dugg.
REGNERA, ränngnèra, v. n. 1. (lat.
Regnar e: gam.) Regera. Lefva och r.
REGNFRI, a. 2. Fri för regn. En r. dag.
REGNGRODA, f. i. Groda, som visar sig
på marken efter ett regn.
REGNHATT, m. 2. Halt med breda brätten,
som väl skyddar emot regn; äfv. hall aflackeradt
läder.
REGNIG, rä’nngnigg. a. 2. Som medför
mycket regn. Ell r-l väder. R. väderlek. En r.
dag, vecka, sommar, hösl. R-l år.
REGNKAPPA, f. 1. Kappa, enkom gjord all
dermed skydda sig emot regn.
REGNKÄLLA, f. 4. Källa, som rinner blott
i regnig väderlek.
REGNLIK, a. 2. Se Regnaklig.
REGNMASK, m. 2. Se Daggmask.
REGNMOLN, n. B. Moln, som medför regn.
REGNMÄTARE, m. 8. (fam.) Se Pluviomeler.
REGN^JUK, a. 2. (fam.) Regnig. R-l väder.
REGNSKJUL, n. 5. På sidorna öppet skjul rncd
tak öfver.
REGNSKUR, m. 2. Regn, som faller stridt i
större droppar, men ej påslår länge.
REGNSKÄRM, m. 2. Skärm, som skyddar
emot regn.
REGNSTINK, n. 8. Enstaka fallande
regndroppe, t. ex. före eller efter ett regn.
REGNSTINKA eller REGNSTÄNK A, v.
impers. 3. Säges, då en och annan regndroppe faller.
Del r-ker.
REGNTAK, n. 8. Betäckning öfver ingångar
till hus o. s. v., liknande ett tak och gjord, för
alt skydda mot regn.
REGNTID, m. 3. Så kallas i de tropiska
länderna den årstid, då det alltid faller mycket
regn.
REGNTÄT, a. 2. Så tät, all regn ej tränger
igenom.
REGNVATTEN, n. 8. Vatten, tillkommet
genom regn.
REGNVIND, m. 2. Vind, som vanligtvis
bringar regn.
REGNVRÅN, f. def. (fam.) Del har kommil
i r., vi ba fått regnig väderlek.
REGNVÄDER, n. 5. Regnigt väder.
REGRESS, regräss, m. 3. (lat. Regressus)
4) Återgång. — 2) Rättighet till ersättning af
tredje man.
REGRESSIV, regrässi v, a. 2. Återgående,
verkande tillbaka. [— if.]
REGULA DE TRI, règula de tri’, n. sing.
(itaL) Den delen af räknekonsten, som lär, huru
man af tre gifna tal kan finna del fjerde. [— de tre.]
REGULAR1TET, ––ét, f. 3.
Regelmes-alghet, regelbundenhet.
REGULATOR, - - låtårr, m. 3. (uttalas i pl.
— törärr) 4) Ordoare; en som inrättar, reglerar
någol. — 2) (mek.) Pjes i elt mekaniskt verk, som
reglerar rörelsen.
REGULIER, regulljä’r, a. 2. (fr.)
Regelbunden, regelmessig, som följer en viss ordning.
[— iär.]
REGULINISK, a. 2. (af Reguluf; kem.) R.
metall, återställd i ren metallform.
REGULUS, règuluss, m. sing. (lat.; egentl.
småkonung) En i ren meiallform återställd metall.
REHABILITERA, v. a. 4. (fr. Rehabililer)
4) Ålergifva någon dess förra värdighel, rällighet
eller stånd. — 2) Åter upprätta ens anseende,
återgifva allmän aktning.
REITERERA, v. a. 4. Ånyo upprepa.
REKAPITULATION, –––––––tschön, f. 3.
Kort upprepande af hufvudinnehållet. [-cap—.]
REKAPITULERA, v. a. 4. I korthet
punktvis upprepa hufvudinnchållel af något, [-cap—.]
REKLAMATION,–––––-tschön, f. 3.
Återfor-dran ; anspråk, ersättningsanspråk. [- clam —.]
REKLAMERA, v. a. 4. 4) Återfordra; göra
anspråk på, fordra. — 2) Fordra häktad persons
frigifvelse. — Reklamerande, n. 4. [-clam—.]
REKOGNTTION,o rckåggnitschön, f. 3. 4)
Undersökning, skärskådan. — 2) Afgift för varor,
som till nederlag införas eller derifrån åter
utföras. — 3) Vid jernverken, den afgift, som deras
ägare betala till kronan för begagnandet af dess
skogar. Skogsöre. [Recog —.]
REK0GN1TI0NS-ALLMÄNMNG,
rckåggni-tschöns–, m. 2. Skogstrakt, utbruten ifrån en
kronallmänning och anslagen antingen till de s. k.
ädlare verkens understöd, eller för
jernhandie-ringen.
REKOGNTTIONSSKOG, m. 2. Viss kronan
tillhörig skogsmark, som, emot en afgift till
kronan, blifvit upplåten till brukens och bergverkens
begagnande.
REKOGNITIONSVERK, n. 8. Benämning på
några af de äldsta jernbruken, som drifva
valon-smide, hvilka mol en viss årlig afgifl fingo
räl-lighel all smida så mycket de ville och förmådde.
REKOGNOSCERA, rekåggnåscbèra, v. a. o.
n. 4. (milit.) Taga kännedom af en trakts läge,
beskaffenhet, fiendens siyrka, o. s. v. —
Rekognoscering, f. 2. [Recognosera.]
REKOMMENDATION, rekåmmänndatschön,
f. 3. Förordande; förord. [Recom —.]
REK0MMENDAT10NSBREF,
rekåmmännda-tschönsbrév, n. B. Bref, som lemnas en person
atl framföra till någon, bos hvilken man i brefvet
förordar honom. [Recom —.]
REKOMMENDERA, rekåmmänndèra, v. a. 4.
4) Anbefalla. — 2) Förorda, prisa. — 3) R. elt
bref, genom särskilt afgift erhålla postverketc
ansvarighet för deruli inneslutna penningar.
[Recom —,]
REKONVALESCENS, rekånnvaläschä’nns, f. 3.
(lat. Reconvalescenlia) Tillfrisknande.
REKON VALESCENT, rekånnvaläschä’nnt, m. 3.
Tillfrisknande person.
REKONVENTION, rekånnvännlschön, f. 3.
(fr. Reconvenlion) Tilltalad persons påslående om
ansvar å anklagaren för otillbörlig beskyllning. —
— Ss. R-sta lan. [Rec —.]
REKREATION, –-tschön, f. 3.
Veder-qvickelse; tidsfördrif, förlustelse. [Recr —.]
REKREERA, v. a. 4. Vederqvicka; förströ,
roa, förlusta. — R. sig, v. r. Vederqvicka sig,
förströ sig. [Recr—.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
