Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rensning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
REN
REP
RENSNING, f. 2. Handlingen, förrättningen,
arbetet, då man rensar.
RENT (e långt), adv. 4) Riktigt, tydligt, klart.
Läsa r., ulan att slafva. Tala r., klart och
tydligt. Skrifva r., se Renskrifva. Spela, blåsa
r., spela, blåsa ett instrument så, att tonerna
blifva rena. — 2) Helt och hållet, alldeles. R.
omöjligt. R. befängd. R. åf, helt enkelt och
simpelt, kort och godt, uttryckligen. Neka r. af.
R. ut, rätt fram, utan omsvep, utan förtigande,
uttryckligt. Säga sin tanke r. ut. Jag
bekänner r. ut, alt...
RENTA. m fl., se Ränta, &c.
RENTJUR, m. 2. Se Renoxe.
RENTVÄTTA, v. a. 4. Tvätta något, så att
det blir rent. — Äfv. Tvätta ren. — Ren tv
ältande, n. 4. o. RenlvätIn ing, f. 2.
RENVERONIKA, f. 4. örten Veronica
ar-vcnsis.
REORGANISATION, reårrganisatschön, f. 3.
Inrättning på nytt sätt, omskapning.
REORGANISERA, reårrganisèra, v. a. 4.
Inrätta på nytt sätt, omskapa.
REP, n. 5. Lång snodd, vanligen af hampa,
stundom äfven af bast, ull, bomull, silke,
starkare än en lina, men svagare än ett tåg, med en
omkrets af emellan en och två tum. Slå r.,
hopsno rep. (Ordspr.) Man bör ej tala om r. i
hängd mans hus, man bör ej tala om något,
som kan påminna den, man talar med, om ett
fel eller något, som länder honom till skam. —
Ss. R-stump.
REPA, v. a. 4. I. (af isl. Reif, rad) R. upp,
se Upprepa.
REPA, v. a. 4. II. (af Rifva) 4) Mcd något
spetsigt göra ett fint streck på ytan af ett
föremål. R. glas med en flinta. R. bordel med
en nål. — 2)° Med handen afslryka en mängd
smärre föremål, som äro fastade längs utefter
något. R. lin, slryka fröknopparna af
linstjel-karna. R. löf, afslryka löfven ifrån deras
qvi-slar. — 3) Samla. I denna mening numera
obrukligt, utom i ultrycket R. mod, hämta mod. —
R. sig, v. r. Samla sig, bämta sig, hämta
krafter, hämta mod, tillfriskna, komma sig, komma i
bättre omständigheter, åter laga upp sig efler en
olycka.
REPA, f. 4. III. Fint streck på en slät yla,
tillkommet genom verkan af något spetsigt eller
kantigt, som hårdt strukit fram deröfver. Repor
i glas, på ell bord, i porslin. Göra en r. på
en glasruta.
REPARABEL, - - råb’l, a. 2. Som kan
repareras.
REPARATION,––––––tschön, f. 3. Lagning,
iståndsältning, förbättring; upprättelse;
ersättning, godtgörelse.
REPARERA, v. a. 4. 4) Laga, iståndsätta,
förbättra. — 2) Ersätta, godtgöra. — 3) Gifva
upprättelse för. — Reparerande, n. A. o.
Repar er ing, f. 2.
REPARTITION, reparrtitschön, f. 3.
Fördelning.
REPASSERA, v. n. 4. Fara eller resa
tillbaka.
REPE, m. sing. Grässläglet Lolium.
REPELLERA, v. a. 4. Tillbakadrifva.
REPERKUSSION, repärrkuschön, f. 3.
Äler-studsning.
REPERTOIRE, repärrtoår, m. 3. (fr.) Lista
på teaterpjeser, som under en speltermin skola
gifvas, eller på sådana, som bibehållas till spel-
ning för framtiden. —* Man har äfven börjat
skrifva Repertoar. [Repertoir.]
REPETERA, v. a. 4. Upprepa, omsäga. —
V. n. 4) (om fickur) Slå. — 2) Sista gången före
sjelfva spelningen inöfva en leaterpjes eller de
stycken, som skola gifvas vid en konsert. —
Repeterande, n. 4. o. Repeter in g, f. 2.
REPETERFLAGGA, –èrflågga, f. 4.
Signalflagga, som hissas till tecken, att man försl<
cn gifven signal.
REPETERUR, –èrür, n. 5. Fickur, som
slår.
REPETERVERK, –èrvä rrk, n. B. Den
inrättningen i ett repeterur, som gör, alt det slår,
då man Irycker på en fjäder.
REPETITION,––––tschön, f. 3. 4)
Upprepande, omsägning. — 2) Inöfning. för sista
gången, af en leaterpjes eller för en konsert.
REPETITORIUM,––––-töriumm, n. pl. — rier.
(lat.) 4) Föreläsning, hvarvid i korthet
sammanfattas det hufvudsakliga innehållet af förut hållna.
— 2) Lärobok, som innehåller ett kort
sammandrag af en vetenskap.
REPGUNGA, f. 4. Gunga, inrättad medelst
elt rep, i begge ändarna fäsladt upptill vid
grenen af ett träd, o. s. v.
REPGÖRDEL, m. 2. pl. — gördlar. Snodd
af rep, som en del munkar bära om lifvet i st. f.
gördel.
REPIG, a. 2. Som har repor.
REPLACERA, v. a. 4. 4) Sälta, ställa eller
lägga något på dess förra ställe. — 2) Omsätta
(ell kapital). — Replacerande, n. 4. o.
Re-place ring, f. 2.
REPLI, - i’, n. 3. (fr.; krigsk.) Stödjepunkt.
REPLIERA, v. n. 4. (krigs.) R. på, draga sig
tillbaka till cn stödjepunkt.
REPLIK. -i’k, m. 3. (fr. Replique) 4)
Kärandens påminnelse (muntlig eller skriftlig) på
motpartens förklaring. — 2) Träffande gensvar. —
3) (i musik) En stämmas repetition af en
sång-eller musikstrof. — 4) En aktörs sisia ord, innan
motspelaren infaller med sitt svar.
REPLIKERA, v. a. 4. (fr. Repliquer, af lat.
Replicare) Återsvara. gensvara, genmäla. [— cera.]
REPNOT, rèpnöt, f. 2. Ett slags fiskredskap
af vidjerep, som begagnas att hålla notvarpen
rena.
REPRESENTANT, –sännlannt, m. 3. En,
som föreställer en annans person; ombud,
fullmäktig; rättsinnehafvare.
REPRESENTATION, - - sännlatschön, f. 3.
4) Föreställning, framställning, afbildning. — 2)
Förevisning, uppförande af skådespel. — 3) Slat,
som en hög eller förnäm person förer, betraktad
som ell åliggande för honorn alt upprätthålla
värdigheten af sin rang. — 4) Församling af cn
nations ombud, riksförsamling, riksständer.
REPRESENTATIV, - - sännlati v, a. 2. 4)
Representerande, föreställande. Ambassadörer
hafva en r. karakler. — 2) (pol.) Grundad på
val af ombud; beslående af valda ombud. R.
styrelse, statsförfattning. R-l system. R.
församling. [—it]
REPRESENTERA, - - sännlèra, v. a. 4. 4)
Föreställa, framställa, afbilda. — 2) Föreställa
ens person, vara dess ombud, fullmäktig. — V. n.
Genom yltre glans upprätthålla värdigheten af sitt
embelc, sin rang. — Representerande, n. 4.
o. Repr e senlering, f. 2.
REPRESSALIER, repräsåliärr, 3. pl. (fr.
Repr ésai lies, af lat. Reprimere, trycka tillbaka)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
