Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rosaktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROS
Ä. sig sjelf. — Syn. Se Berömma. — Bo
sande, n. 4.
ROSAKTIG, a. 2. Som liknar rosen (se Ros,
II) R. rodnad.
ROSAM, rosamm, a. 2. (pop.) Roande, rolig.
ROSEN, se Ros. II.
ROSEN, sainmansäUningsord af Ros.
Betecknar något, som tillhör en Ros, eller en färg, röd
som törnrosens. Sjelfklara sammaiisättningsord
deraf äro: Rosenf inger, -f in g r ad, -färg,
-färgad, -hy, -läppar, -mun, -röd, m. 11.
RÖSENBALSAM, rös’nbållsamm, m. sing. Ett
slags balsam, beredd af rosenblad.
ROSENBENVED, m. sing. Se Rosenlry.
ROSENBI, n. 4. En art Bi, mindre än
Hus-biet och svart, hvilket bereder sina celler af
törn-rosblad. Megachile centunculaiis.
ROSENBLAD, n. 3. Blomblad af lörnrosen.
ROSENBUSKE, m. 2. pl. — buskar. Buske,
hvarpå törnrosor växa.
ROSEN BÖN A, f. 4. En sort Trädgårdsböna
med purpurröda blommor. Phaseolus vulgaris
coccineus.
ROSENDE, a. oböjl. (poet.) Rosenfürgad.
ROSENFEST, m. 3. Landllig fest i vissa
länder på den lid, då lörnrosorna blomma, hvarvid
den Hicka, sorn i trakten gjort sig mest känd för
sedlighet, smyckas med en krans af lörnrosor och
utnämnes till Rosen drottning.
ROSENGLASS, m. 3. (ilass, beredd af
rosenblad.
ROSENGÅRD, m. 2. (gam.) Inhägnad plats för
blomster.
ROSENHONUNG, m. sing. Skummad honung,
inkokt till siraps tjocklek med elt alkok på
rosenblad.
ROSENHÄCK, m. 2. Häck af rosenbuskar.
ROSENKNOPP. m. 2. Töriirusknopp.
ROSENKONSERV. - - kånnsä rrv, m. 3.
(soc-kcrb.) Konserv af rosenblad med rosenvatten och
socker. [— conserf.]
ROSENKRANS, m. 2. 4) Elt slags större
radband. — 2) (jäg.) En krans af träkulor,
fullsatta med jcrntrådsslifl, som brukas vid hundars
dresscring.
ROSENKÅL, m. sing. En sort bladkål med
ett mycket utbredt hufvud samt i kanten veckade
och krusiga blad. Brassica oleracea acephala.
ROSENLAGER, se Roslager.
ROSENOBEL, –nå’b’l, m. 3. pl. — nobler.
Elt gammalt engelskt guldmynt.
ROSENOLJA, f. 4. Elt slags välluktande,
gulbvit, ganska stark olja, beredd af rosenblad;
särdeles af Rosa centifolia, sempervirens och
tur-binata.
ROSENPIL, f. 2. Se Roslager.
ROSENQVARTER, se Rosqvarler.
ROSENQVAST, m. 2. Blomqvast af
törnrosor.
ROSENROT, f. 3. pl. — rötter. örten
Rho-diola rosea.
ROSENSOCKER, n. sing. Sc Rosenkonserv.
ROSENSPRIT, m. 3. (kond.) Sprit, dislillerad
med törnrosblad.
ROSENSTEKEL, m. 2. pl. - sleklar.
Insekt af Steklarna, hvars larver finnas inneslutna
l de så kallade Rosensvamparna. Cynips Rosæ.
ROSENSTEN, m. 2. Slipad diamant, på ena
sidan spetsig, på den andra platt.
ROSENSTENSRING, m. 2. Guldring med
infattad rosensten.
ROSENSVAMP, m. I. Boll-lik, trådig sam-
ROS 295
mangyttring, som ofta förekommer på
lörnros-buskar, och som innehåller larver af
Rosen-slekeln.
ROSENTRY, n. 4. Se Malled sträd.
ROSENTRÄ, n. sing. Veden, virket af flera
utländska törnrosluktande trädslag, såsom Lignum
Rhodii, Convolvulus guyanensis, scoparius, m. fl.
ROSENTRÄD, n. 5. 4) Elt trädslag med gula,
röda och hvila, klocklika blommor, vanligen
väl-luktande. Azalea pontica. — 2) Ell trädslag på
Canariska öarna, hvars virke är högt värderadi
af snickare och svarfvare. Convolvulus scoparius.
ROSENTRÄDSOLJA. f. i. Elt slags olja med
behaglig törnroslukt, som erhålles af Rosenträdet.
ROSENVATTEN, n. 5. Ett slags
lörnrosluk-tande vallen, lillredl af rosenblad.
ROSENVIN, n. 3. Vin, som fått slå och draga
på rosenblad, och derigenom erhållit lukt och
smak deraf.*
ROSENÅDER. f. 1. Benämning på tvenne
ådror i foten, Stora och oLUla R-n, af hvilka
endera öppnas, när åderlåtning på foten skall
verkställas.
ROSENÄTTIKA, L sing. Röd ättika, tillredd
genom öfvergjutning på röda rosenblad.
ROSETT, rosä’tl, m. 3. (fr. Rosette) 4)
Prydnad i form af en ros. — 2) Eli slags
fyrverkeri-pjes.
ROSETTKOPPAR, rosä’ltkå’pparr, m. sing.
Finaste garkoppar.
ROSFEBER, m. 2. pl. — febrar. Se Ros, IL
ROSIG, a. 2. 4) Prydd med rosor. (Fig.)
R-a kinder. — 2) Väfd med figurer, föreställande
rosor. R-t tyg. — Har sammansättningarna:
Smårosig. Storrosig, m. fl.
ROSKARL, m. 2. Fågel af Vadarne med
brokig fjäderbeklädnad, rödgula ben, strupe, bakrygg
och sljerirot hvita, 9/4 tum lång. Strepsilas
collaris.
ROSLAGER, m. sing. Ett litet, lagern
liknande trädslag med vackra röda eller rödhvita
blommor. Nerium Oleander.
ROSMARIN, råssmarin, m. sing. Buskväxt i
de södra länderna, som innehåller en flygtig olja,
hvilken ingår som beståndsdel i Eau de Cologne.
Rosmarinus oflicinalis.
ROSMARINOLJA. råssmari’nå’llja, f. 4. En
flygtig, välluktande olja, som fås, genom
distilla-lion. af rosmarin.
ROSPIGG, m. 2. Öknamn på inbyggarne i
Roslagen.
ROSQVARTER. rösqvarrtér, n. 5.
Trädgårds-qvarter, der blomsterväxter äro planterade.
ROSSEL, n. sing. Rosslande.
ROSSLA, v. n. 4. Säges om det läte, som
höres, då en person, hvars luftrör är fullt af slem,
gör in- eller utandning. Den döende r-de. —
Impersonelt säges äfven: Det r-r i bröstet på
honom. — Rosslande, n. 4.
ROSSLIG, a. 2. Som ger ett rosslande ljud.
R. stämma, röst. — Rosslighet, f. 3. —
Rossligt, 8dv.
ROSSOLIS, rå’ssåli, m. sing. Ett slags likör,
beredd af muskat-törnrosor, pomeransblommor,
m. m.
ROST, m. sing. I. 4) Ett brunt eller
röd-aktigt öfverdrag af oxid, som bildar sig på ytan
af jern eller stål, då de äro utsatta för luftens
åverkan eller fuktighet. Rena från r. — 2) R.
på säd, se Brand, S.
ROST, m. 2. ell. n. 4. II. 4) Se Rostugn. —
2) Galler, bvarpå elden i en eldstad bvilar. — 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
