Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rännla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 RAN RÅT
ner omkring i husen eller gårdarna, i slinkärenden,
för att sqvallra, o. s. v.
RÄNNLA, v. a. 4. Se Reffla.
RÄNNSKITA, f. 4. (lågt ord) Stark utsot.
RÄNNSNARA, f. 4. Snara med löpknut.
RÄNNSPEL, n. 5. Elt slags borr.
RÄNNSTEN, m. 2. Ränna, formad genom
stenläggning, för aflopp af vatten, t. ex. på sidorna
af en gata.
RÄNNSTENSÜNGE, m. 2. pl. — ungar, (fam.)
Öknamn på barn af den fattigare folkklassen i städer.
RÄNNTRÄ, n. 4. Se Varpa, f.
RÄNSA, m. fl., se Rensa, &c.
RÄNSEL, se Rensel.
RÄNTA, f. 4. I. Inelfvorna af ett slagladl
kreatur jemle hufvud och föller.
RÄNTA, f. 4. II. (fr. Rente, af Rendre, gifva
i afkastning, ifrån lat. Reddere) 4) Afkastningen
af en utlånt penningsumma på viss gifven lid,
efier visst för hundradct. låna ut penningar
på r., mot viss årlig afgift för hundradel. Sälta
på r., se Förränta. En skuldsedel som löper
med r., för hvars belopp erlägges ränia. R. på
r., säges. då hvarje års ränta lagges till kapitalet,
och följande års ränia beräknas för don sålunda
tillökta kapitalsumman. Taga r. på r., på delia
sätt räkna sig räntan tillgodo af en
penningsumma. Lefva af sina räntor, på
riinteafkast-ningen af ullånta penningar. — 2) Se Jordränta.
Köpa ett hemman för 6 års r. Ordinarie r.,
skall till kronan, som utgöres af jorden,
bestående uti en mängd persedlar af ortens produkter,
hvilka tid efier annan blifvit hemmanen påförda.
[Renta.]
RÄNTA, v. a. 4. III. Gifva, afkasla i ränta.
Huru myckel r-r hemmanet?
RÄNTEGIFVARE, m. 5. En, som är
skyldig att erlägga ränia för penningar eller jord.
[Rent —
RÄNTEKAMMARE, m. 2. pl. - kamrar.
Kongl. R-n, den afdelning af statskontoret, dit
statens inkomster omedelbarligcn ingå.
RÄNTEKONTRAKT, - - kånnlråckt, n. 3.0.3.
Kontrakt emellan ägaren af jord och den, åt
hvilken jorden upplåtes till besittning, angående
deraf utgörande ränta. [— conlrackt.]
RÄNTEPERSEDEL, - - pärrséd’l, m. 2. pl.
— sedlar. R-dlar kallas de olika slag af varor,
som enligt gammal skattläggning utgå af jorden
såsom grundskatt eller ränta till kronan.
RÄNTERI. - -rf. n. 3. Se Landlränleri.
RÄNTERÄKNING, f. 2. 1) Det slags
räk-ningssätt, med hvars tillhjelp räntan ulräknas å
kapital för olika lid. — 2) Uträkning, som göres
efier delta räkningssält. — 3) Förteckning på
särskilta ränteposter. hopslagna till en slutsumma.
RÄNTETAGARE, m. 5. Den, som äger alt
uppbära ränta för penningar eller jord.
RÄNTMÄSTARE, m. 5. Se
Landtränlmä-slare.
RÄSON. m. fl., se Reson, &c.
RÄT. a. 2. neulr. räll. (lat. Rectus) Som
fortgår oabiutel i samma riktning, utan att afvika
åt höger eller venster. R. väg. Räll streck.
R-a galor. R linie, som ligger jemt emellan
sina yttersta punkter. R. vinkel, som hållcr 90
grader eller en fjerdedel af en cirkel. (Fig. fam.)
R. och slät, helt enkel.
RÄTA, v. a. 4. Göra rät. R upp, räta något
med riktning uppåt. R. upp sig, räta kroppen
uppåt. R. ul, gifva ett krokigt föremål rät
sträckning, t. ex.: R. ul benen. — Rätande, n. 4.
RÄTA, f. 4. So Rätsida.
RÄTHET, f. 3. Egenskapen att vara rät.
RÄTKLUFVEN, a. 2. Klufvcn i rät riktning.
R. ved.
RÄTLINIG, a. a. Omgifven af räta linien R.
figur. — Rätlinighel, f. 3. — Rällinigt, adv.
RÄTSIDA, f. 2. Den sidan af en sak, som
brukas utåt vänd, såsom varande büllre. tjcnligare,
starkare, vackrare, än den motsatta (Afvigsidan).
RÄTT, a. 4. I. (lat. Rectus) 4) Riklig. R-a
vägen. R-a kusiner. — 2) Befogad,
vederbörlig, tillbörlig, behörig, laglig. R-er man. R.
ägare, arfvinge. — 3) Passande, tjenlig, lämplig.
Der är r-a stället för målningen. R-a tiden
är nu inne. Komma i r-an lid. — 4) Sann,
sannskyldig, rättskaffens, verklig. R-a meningen.
R-a orsaken. Hans r-a namn. En r. kristen.
(Ironiskt) Han är just r-a Iröstaren, hans tröst
är ej myckel värd. (Substantivt) Han är just
den r-e, ingen är mindre än han duglig deitill.
Han har råkat den r-a, har funnit sin man.
— 5) Öfverensslämmande med naturlig räll. lag
och religion. En r. vandel. Brukas mest i
neu-Irum med åtföljande infinitiv, t. ex.: Del är r.
all så handla. Del vore icke r. af dig all göra
del. — 6) Rättvis, billig. Endast i neutrum.
Del vore icke mer än r., om han blefve
plikl-fälld. Del är r. ål honom, han förtjenar del,
del är ell förtjent straff, en rättvis luktan för
honom. — 7) Substantivt brukas ordet i följande
uttryck: Få, laga r. på, få, laga reda på (se
Reda). Till r a (gammal böjd kasus), beteck nn.r
återfinnandet, återfåendet af något, t. ex.: Komma
lill r-a, blifva återfunnen. Komma till r-a
med någon, komma sams med, kunna leda, styra
någon. Komma till r-a med något, kunna
verkställa, ulföra, genomdrifva, taga reda på, utreda,
förklara någol. Hjelpa någon lill r-a, hjelpa
någon, så att han åler kommer sig före, i
ordning. o. s. v. Hjelpa någol lill r-a, sc
Till-rdttaslälla. Ställa, skaffa, visa till r-a, se
Tillrätlaslälla, Tillrällaskaffa, Tillrättavisa.
Föra lill r-a, återföra på rätt väg; (fig.) åler
leda lill det rätta, åter förhjelpa i ordning. Lägga,
sälta lill r-a, lägga, sälta något så, att del åter
kommer i ordning, sitter rätt. — Räll, s. n.
sing. indef. I) Hvad som öfvcrensslämmer med
sanningen, med del riktiga. Hafva r. i sitt
påslående. Jag må hafva r. eller orätt. Han
har r. i det Ge en r., medgifva, all någon har
rätt. — 2) Hvad som Öfverensstämmer med
förnuftets bud och sedlighetslagen; del sedligt sanna.
För denna bem. brukas äfven i bestämd form:
Del rätta. Räll och orätt. Göra räll. Göra
del r-a. Gör räll och räds för ingen. Han
har rätt i atl neka, del är rätt af honom atl
neka.
RÄTT, adv. II. (af Rät) Kompar. Rälare;
superi. Rätast. I räl riktning, rakt. Vägen,
allfen går r. ål söder. Hafva vinden r. emot
sig. R fram, se Fram, R. in, néd, upp. R.
under, ö fver, midt under, öfver. R. upp- eller
nedsligandc slägtlinie. släglskap, nedstigande från
far till son o. s v., eller uppstigande från son lill
far o. s. v. R. orh slätt, helt enkelt.
RÄTT. adv. III. (af Räll) 4) Rikligt. Gå r.
Sälta, ställa, lägga någol r. Skära, klippa
lill r. Stöla, hugga, sticka r. R. uttala elt
ord. Mitt ur går ej r. R. värdera. Jag
vissle ej r , hvad jag skulle göra. Om jag
minnes r. — 2) I öfverenssiämmelse med det
råtta. Handla r. — 3) Rättvist. Döma r. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
