Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Samme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMME, m. SAMMA, m. f. o. n. pron. dem.
1) Som icke är någon annan, något annat, än
den, det ifrågavarande. Det är s-e man. Vid
s-a tillfälle. S-a dag, då han kom. Af s-a
slag ell. s-a slags. På s-a gång, på s-a tid,
vid samma tillfälle, samtidigt. — 2) Lika. S-a
skäl, omständigheter. Han har haft s-a öde
som fadern. På s-a sätt, lika, t. ex.: Det går
på s-a sätt med honom som med den andre.
— En och s-e ell. s-a, Ett och s-a, se
Samme, 1. En och s-e man. En och s-a visa.
— Den s-e ell. s-a, det s-a, pron. dem.
Har enahanda betydelse med Samme, bem. 1.
Jag gör det s-a som han. Det är det s-a,
likgiltigt. Alltid det s-a och s-a, alltid ett och
s-a, alltid utan omvexling, enahanda, likadant. —
I det s-a, adverbialt uttryck, som betyder: i
samma ögonblick, just då, t. ex.: Han kom i
det s-a. I det s-a han skulle gå. I och med
det s-a, på samma gång, just derigenom, t. ex.:
I och med det s-a han skymfar henne,
förnedrar han sig sjelf.
SAMMELPLATS, m. 3. Se Samlingsplats.
SAMMELSURIUM, - - súriumm, n. 3. pl.
— rier. (af holl. Sammelsur, egentl.: sur
samling; hvarjehanda hopplockade lemningar af mat)
Se Röra.
SAMMET, sàmmett, n. sing. (medelt. lat.
Samitum) Tjockt, fint sidentyg, med kort, tät lugg.
Se Bomulls-, Silkes- och Ylle-sammet. Len
som s., ytterst len. — Ss. S-sfabrik,
-sfabrikant, -skappa, -skläder, -slen, -slik,
-smössa, -srock, -sväfvare, -sväst.
SAMMETSBAND, n. 5. Ett slags band, väfda
som sammet.
SAMMETSBLOMMA, f. 1. Se Sammetsros.
SAMMETSBORSTE, m. 2. pl. — borstar. Ett
slags borste, med mjuka borst och sammetslen
för känseln.
SAMMETSHVETE, n. sing. Ett slags hvete
med på öfra sidan håriga agnar.
SAMMETSHÅRIG, a. 2. (bot.) Som har
sammetslena hår.
SAMMETSROS, f. 1. Blomväxt med
strålblommor, som till utseendet likna sammet. Tagetes.
Brun S., med rödbruna blommor; Gul S., med
brungula.
SAMMETSSVART, a. 1. (bot.) Liknande svart
sammet.
SAMNAD, a. 2. (egentl. part. pass. af numera
obrukliga verbet Samna, samla) Med s. hand,
makt, tillsammans, i förening. Under s. hand,
i gemensamt bruk.
SAMQVEDA, a. pl. oböjl. (lagt.) Födde af
samma moder.
SAMQVINNA, f. 1. Se Frilla.
SAMQVÄM, n. 5. (af Sam och Moes. G.
Quiman, komma; således egentligen: sammankomst)
Samling af personer för nöje skull och inbördes
umgänge.
SAMREGERING, f. 2. Gemensam regering.
SAMRÅD, n. 5. Gemensamt råd, gemensam
öfverläggning. Gå i s., samråda, komma
öfverens, t. ex.: De gingo i s. med hvarandra att
förgöra honom; hon gick i s. med honom
att ... Vara i s., hafva efter gemensamt
rådslående kommit öfverens om något, t. ex.: De äro
i s. med hvarandra att bedraga er.
SAMRÅDA, v. n. 2. ell. SAMRÅDAS, v. dep. 2.
Se Rådgöra,
SAMS, adj. oböjl. o. adv. (pop. o. fam.; af
Sämja) Se Ense. Vara s. med någon. Nu
äro de s. Lefva s. med någon. Vara, komma
s. om köpet, vara, blifva ense &c.
SAMSKYLD, sàmmsky´lld, a. 2. (lagt.) S-e
bröder, födde af samma far och mor.
SAMSLÄGTAD, a. 2. Af samma slägt.
SAMSPRÅK, n. 5. Se Samtal.
SAMSYSKON, n. 5. Syskon af samma far
och mor.
SAMSYSTER, f. 2. pl. — systrar. Syster,
född af samma far och mor som en annan.
SAMSÄTTA SIG, v. r. Se Sammansätta sig.
SAMT, konj. 1) Tillsammans. Bibehållet
endast i uttrycken: S. och synnerligen, alla
tillsammans och hvar och en för sig, alla samtlige.
Jemt och s., alltjemt. — 2) Äfvensom, jemte, med.
Fadren och modren s. barnen. S. med, sades
förr i samma mening, men är numera föråldradt.
— 3) Brukas stundom äfven att förbinda tvenne
satser i samma betydelse som: Och. Han steg
upp och gick fram, samt bockade sig för
presidenten.
SAMTAGEN, a. 2. neutr. — et.
Sammantagen, sammanslagen, tänkt eller räknad
tillsammans.
SAMTAL, n. 5. 1) Vexling af tal och svar
emellan tvenne eller flera personer, i
umgängs- eller affärslifvet. Börja, inleda, fortsätta, sluta
ett s. Hålla s. med någon om en sak. Komma,
vara i s. med någon. — Syn. Samspråk,
Colloquium, Dialog, Diskurs. — 2) Brukas äfv. som
titel på åtskilliga skrifter, författade i form af
samtal. »S. i de dödes rike.»
SAMTALA, v. n. 1. o. 2. Hålla samtal, vara
i samtal. S. med någon om nytt och gammalt,
om en vigtig angelägenhet. — Syn. Samspråka,
Tala, Orda, Språka, Prata, Glamma, Diskurrera.
SAMTALSFORM, m. 3. Form af samtal.
Författad i s.
SAMTALSÄMNE, n. 4. Ämne för samtal.
Han har gjort sig till ett s. för hela staden.
— Syn. Talämne.
SAMTELIG, m. fl., se Samtlig, &c.
SAMTID, m. 3. De, som lefva eller lefvat
på samma tid med någon. Misskänd af sin s.
S. och efterverld skola beundra honom. — Syn.
Samtida.
SAMTIDA, a. oböjl. Se Samtidig. En s.
häfdatecknare. — Brukas äfv. substantivt, t. ex.:
En af hans s. Hans s. prisade honom. —
Syn. (för plur.) Samtid.
SAMTIDIG, a. 2. 1) Som sker på samma
tid. En s. rörelse. — 2) Som lefver eller lefvat
på samma tid med någon. S-a skriftställare
berömma honom mycket.
SAMTIDING, m. 2. (föga brukl.) Samtida
person.
SAMTING, n. 5. Strengnäs S., en marknad
i Strengnäs, som hålles i Februari månad och
har sitt namn deraf, att fordom vid denna tid i
Strengnäs hölls ting med hela Södermanland.
SAMTJOCK, a. 2. Af så tjock konsistens,
att den närmar sig till fasthet.
SAMTLIG, a. 2. Inbegripande alla, hel och
hållen; (för plur.) alla. S-a borgerskapet. Hans
s-a kreditorer. — Brukas i plural äfv.
substantivt, t. ex.: Alla s-e.
SAMTLIGEN, adv. Alla tillsammans, alla
utan undantag. De äro s. bjudne.
SAMTYCKA, v. n. 2. Se Bifalla, bem. 1.
S. till något. Han har s-kt till förslaget. S.,
att något sker. Jag s-ker ej. (Ordspr.) Den
som tiger, han s-ker, anses hafva samtyckt. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
