Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sibylla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
SID
SID
SIBYLLA. siby’lla, nom. prop. f. 4. 4)
Benämning på flera spåqvinnor bos de Gamle. — 2)
(fig., skämtv.) Gammal hexa.
SIBYLLINSK, a. 2. S-l orakel, spådom,
af-gifven af en Sibylla. S-a verser, hvari sådana
spådomar affattades. S-a böcker, innehållande
sibyllinska orakel.
SICKA, f. 4. (tekn.) Smal, halfrund ränna, till
prydnad, i kanten af bleckarbetcn.
SICKA, v. a. 1. (tekn.) Göra sickor på
bleckarbeten.
SICKEL, si’ck’l, m. 2. pl. sicklar. Ett mynt
hos de gamla Judarna = % lod silfver.
Helgedomens s. = 4 lod silfver.
SICKEN, sic’k’n, sammandraget af Se hvilken,
t, ex.: Sicken en! I hvardagsspråket.
SICKENHAMMARE, m. 2. o. 8. Ett slags
hammare med tvenne afrundade på tvären emot
skaftet stående penar.
SICKLING, m. 2. Skafjern att göra hål med.
SICKSACK, sfcksåck, m. 3. (fr. Zigzag) Flera
sammanhängande räta linier, som med hvarandra
formera ömsom in- och ömsom utgående vinklar.
Gå i s., fortskrida i vinklar på detta sätt.
SICKT, se Sikt.
SICTER, se Sekreterare.
SID, a. 2. Långt nedhängande och vid.
Brukas isynn. om kläder. S-a kläder.
SIDA, f. 4. Högra eller venstra delen af en
menniska eller ett djur, ifrån skuldran eller bogen
till höften eller länden; äfv. (i vidsträckt mening)
hela högra eller venstra delen af mennisko- eller
djurkropp. Högra, venstra s-n. Vara sårad
i s-n. Ligga på s-n. Hafva värja vid s-n.
Värk i s-n. Hålla sig i sidorna för skratt.
Sälta händerna i s-n. Slå, silla med
händerna i s-n. Han fäktade vid min s, bredvid
mig. (Fig.) Hon var beständigt vid hans s.,
hos honom. Sälla någon vid s-n af en annan,
jemföra honom med en annan. Vid s-n af, i
jemförelse med, t. ex.: Vid s-n af Cæsar var
Crassus en obetydlig person. Del är hans
svaga s., han är deruti svag. — 2) Säges äfv.
om de delar af ett föremål, som äro mellan
fram-ocb bakdelen, eller emellan öfre betäckande delen
och grunden, bottnen; äfv. om öfre och undre
delarna. Sidorna af ell skåp. Del slod vakt
på hvardera s-n om vagnen. Sidorna af en
byggnad, af ell kärl, af en baslion. Tre fol
på hvar s. Öfre, undra s-n af ell skrin.
Sidorna på ell skepp, ell farlyg, de yttre delar
af skeppsskrofvel, som ligga mellan för och akter.
(Geom.) Sidorna af en vinkel, de båda linier,
som bilda den. Sidorna af en figur, de linier,
som ligga mellan dess vinklar. Se f. ö. Fram-,
Bak-, In-, Utsida, Lof-, Lä-, Slagsida, m. il.
(Fig.) Se, betrakta en sak på flera sidor, ur flera
synpunkter, på flera olika sätt. Se, betrakta
någol på den goda, vackra s-n, fästa sig vid dess
goda egenskaper. Se på rätta s-n, på orätt s.,
riktigt, oriktigt bedöma. Se alll på den elaka,
fula, farliga s-n, i allt fästa sig vid de sämsta
egenskaperna, frukta det värsta. Se saken på
andra s-n, taga dess motsatta omständigheter i
betraktande. Visa sig på vackra, fula s-n,
visa sina goda, dåliga egenskaper. Den saken
har två, flera sidor, kan ses ur två, flera
synpunkter. Del har sina sidor, är kinkigt, svårt,
betänkligt. På hvad s. man vill taga del, ur
hvilken synpunkt man än vill betrakta det. Vända
en sak på alla sidor, öfverväga alla dess
omständigheter. — 3) Hvardera ytan af ett tyg.
Tyg, som är lika på begge sidor. Se f. ö.
Afvig-, Rätsida. — 4) Säges äfv. om högra eller
venstra, yttre delen af trupp, armé. Eljest Flank.
Falla fienden i s-n. — 8) Hvardera ytan af blad
i bok eller skrift. Sidorna i en bok. Jag har
läsl två sidor. S-n 27. — Syn. Pagina. — 6)
Ena delen af rum, plats, rymd (i motsats lill den
andra). Högra, venstra s-n i en sal. På norra
s-n af sjön. Herrns, fruns s. i en våning,
den del deraf, som lierrn, frun bebor. Högra,
venstra s-n i en rådplägandc församling, den
del deraf, som är till höger, venster om
ordföranden; (fig.) de personer, som hafva plats på
hvardera af dessa sidor, t. ex.: Högra s-n (äfv. högern)
röstade mol honom. — 7) (fig.) a) Parti för
eller emot. Vara, stå på ens s., understödja,
försvara, hjelpa honom. Draga någon på sin
s., göra honom lill sin anhängare. Gå, träda
på ens s., blifva ens anhängare, försvarare,
hjel-pare. — b) Å min s., å hans s., för min del,
hvad mig, honoom beträffar. Hvar å sin s., hvar
för sin del. Å ena s-n..., å den andra...,
hvad det ena beträffar..., angående det andra...
— 8) Betecknar läge framför, riktning ifrån eller
lill sidan af ett föremål. På s-n om fästningen.
På högra, venstra s-n om floden. På denna,
på andra s-n om sjön, hitom, bortom sjön.
Från denna, från andra s-n om berget. På
begge, ömse sidor. På alla sidor, på alla håll.
Gå åt s-n. Ål den s-n, åt det hållet. Al
Up-sala-sidan. Ål en annan s. Ål alla sidor,
åt alla håll. Sälla å sido (gammal böjd kasus),
se Åsidosätta. — 9) Brukas äfv. i fråga om
slägt-skap. Han är på sin mors s. nära i slägl
med..., genom sin mor... Han härstammar
från N. på s-n, från en oäkta son eller dotter
af N. — Ordet ingår för öfrigt i en mängd
sammansättningar, som dels antyda läge å sidan, dels
riktning till eller ifrån sidan, och af hvilka
följande ej tarfva vidare förklaring: Sidobrå de,
•byggnad,-dör r,-fönster,-g ån g,-hv al f,
-kudde, -mur, -språng, -steg, -vägg,
-yla.
SIDBLECK, n. 8. Bleck pa sidan af en lavett.
SIDEN. si’d’n, n. sing. Tyg, väfdt af silke,
antingen helt och hållet eller lill en del. — Ss.
S-bod, -fabrik, -fabrikör, -handel,
-han dlar e,-klädd, -kläd ni n g, -varor,
-väfnad, -väfslol, -väfvare, -väfvcri.
SIDENARBETARE, m. S. En, som väfver
siden. Sidenväfvare.
SIDENBAND, n. 8. Band, väfdt af silke.
SIDENBÅRD, si’d’nbå’rd, m. 3. Bård,
tillverkad af silke. [— bord.]
SIDENFÄRGARE, m. 8. Se Silkesfärgare.
SIDENKRAM, n. sing. Allehanda slags
sidenvaror.
SIDENKRAMHANDLARE ell.
SIDENKRÄ-MARE, m. S. Minuthandlare, som försäljer silke
och alla slags sidenvaror.
SIDENMUSSLA, f. 4. Se Silkesmussla.
SIDENMÅLERI, n. 3. Konsten att måla på
siden.
SIDENPLYS, n. 3. Ett slags skuren
siden-väfnad.
SIDENSARS, n. 3. Elt slags tjockt
atlasar-tadt. ej appreteradt helsidentyg.
SIDENSVANS, m. 2. Ett slägte af
sparffåg-larna, omkring 8 tum lång, askgrå med rödbrun
anstrykning och tofs i nacken. Bombycilla garrula.
SIDENTRYCKERI, n. 3. Tygtryckeri, der
siden tryckes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
