Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skorpkorg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKORPKORG, m. 2. Korg att lägga
skorpor uti.
SKORPNA, v. n. 1. Öfverdragas med skorpa.
— Skorpnande, n. 4.
SKORPSTEN, m. 2. Se Stalaktit.
SKORRA, v. n. 1. 1) Illa uttala vissa
konsonanter, isynn. R. — 2) (om ljud) Låta sträft,
illa, likt en som skorrar i uttalet. —
Skorrande, n. 4. o. Skorrning, f. 2.
SKORRIG, a. 2. Som skorrar. S. stämma.
SKORSTEN, skå`rrstén, m. 2. (af gamla ordet
Skior, eld; betydde ursprungl.: Eldstad) Muradt
rör, hvarigenom röken ifrån en eller flera
eldstäder går ut igenom taket. Säges isynn. om
den del deraf, som är synlig utanpå ett tak.
SKORSTENSELD, skå`rrstensélld, m. 2. Se
Soteld.
SKORSTENSFEJARE, m. 5. En, hvars yrke
är att rena skorstenar ifrån sot. [— fäjare.]
SKORSTENSHUF, m. 2. pl. — hufvar. Huf,
som anbringas på en skorsten, för att röken bättre
må draga ut.
SKORSTENSPIPA, f. 1. ell.
SKORSTENSRÖR, n. 5. Det murade rör,
som går ifrån en eldstad till en skorsten.
SKORSTENSSOT, n. sing. Sot, som ifrån
röken afsätter sig i en skorsten.
SKOSKAF, n. 5. Skaf på foten, förorsakadt
af trånga skodon.
SKOSMÖRJA, f. 1. Smörja, hvarmed skodon
smörjas, för att göra dem mjuka och skydda dem
mot väta.
SKOSPIK, m. 2. Kort spik med breda
hufvuden, hvarmed sulorna på grofva skodon beslås.
SKOSPILTA, f. 1. Se Nödspilta.
SKOSPÄNNE, n. 4. Spänne, hvarmed en sko
tillspännes öfver foten.
SKOSVÄRTA, f. 1. Svärta, hvarmed skodon
svärtas.
SKOT, n. 5. (skepp.) Ett tåg, som är
fastgjordt i ett segels undre hörn, för att dermed
fästa detta i en viss ställning.
SKOTA, v. n. 1. (sjöt.) Hala i ett skot.
SKOTHORN, n. 5. (sjöt.) Det undre hörn af
ett segel, i hvilket ett skot är fästadt.
SKOTRASA, f. 1. Trasa, som begagnas till
skodons aftorkande.
SKOTRÅD, m. sing. Sådan slags tråd, som
begagnas af skomakare.
SKOTRÅNG, n. 5. Klämning af trånga skodon.
SKOTT, n. 5. (af Skjuta) 1) Aflossning,
afskjutning af ett skottvapen. Fienden oroades
med s. både af pilbågar och skjutgevär. Skjuta,
affyra, aflossa ett s. Ett s. lossades, hördes.
Knallen af ett s. — Bildar flera
sammansättningar, såsom: Pil-, Böss-, Gevärs-, Pistol-,
Kanonskott. — 2) Laddningen i ett gevär. Ett s.
krut, hagel. Ett s. löst krut. Taga s-et ur
en bössa. Blifva träffad af ett s. Han fick
ett s. i benet. — 3) (jäg.) a) Skjutet djur. Han
hemkom med tre s. i väskan. — b) Den i lagen
fastställda värderingen af skjutna rofdjur.
Vargen svarar emot 9 s. — 4) (skepp.) Plank- eller
brädvägg inuti ett fartyg. — 5) Benämning på de
årligen utskjutande unga qvistar på träd och
buskar; äfv. ny stam, nytt stånd, ny stjelk, som
uppskjuter ifrån roten på sidan om den gamla;
äfv. ny gren, som utskjuter på hornen af vissa
djur, t. ex. hjorthorn. Skjuta s., framalstra
sådana unga qvistar &c. Rensa bort onödiga s.
— Se f. ö. Sidoskott, Rotskott, Vattskott. — 6)
(sjukdom) Se Trollskott.
SKOTTA, v. a. 1. (af Skjuta) Med skofvel
kasta, undanföra. S. snö. S. ren vägen. S. áf,
bórt, úpp, se Afskotta, &c. S. ihóp, ùndan.
— Skottande, n. 4.
SKOTTAFLA, f. 1. 1) Tafla, hvarpå skjutes
till måls. — 2) (fig. fam.) Mål för spe, åtlöje,
o. s. v.
SKOTTBOM, m. 2. pl. — bommar. Bom,
som går att skjuta för en port, dörr, o. s. v.
SKOTTBRÄDE, n. 4. Löst bräde, som går
att skjuta fram och tillbaka, upp och ned, t. ex.
på en sopkärra.
SKOTTBÖLD, m. 3. Se Trollskott.
SKOTTDAG, m. 2. Öfverskottsdag, som
tillsättes i skottår (d. 29 Febr.)
SKOTTFRI, a. 2. Som ej kan träffas,
genomträngas eller skadas af skott; säker för skott;
utom skotthåll.
SKOTTFÖNSTER, n. 5. Fönster, som går
att skjuta fram och tillbaka, i fals eller ränna.
SKOTTGATA, f. 1. Rak, bred öppning, som,
vid andjagt, med lie göres i vass, för
beqvämlighet vid skjutningen.
SKOTTGLUGG, m. 2. eller
SKOTTHÅL, n. 5. Glugg, hål, anbragt, för
att derigenom aflossa skott.
SKOTTHÅLL, n. 5. Skjut- eller kastvidd för
skottvapen. Vara i ell. inom s., så nära, att
man kan träffas af skott. Vara inom s. för
fästningens kanoner, kunna träffas af dem. Vara
utom s., ej kunna träffas af skott.
SKOTTKOLF, m. 2. pl. — kolfvar. 1) Kolf
i lås. Jfr. Kolf, 2. — 2) Ett slags grof, tung
pil, som fordom brukades att skjuta med. — 3)
(fig. fam.) Stickord, speglosa, glåpord. Ge en s-var.
SKOTTKÄRRA, f. 1. Liten kärra att föra
jord o. d. uti, lik en stor låda, med ett hjul
framtill och baktill tvenne handtag, hvarmed den
skjutes framåt. Skjuta s-n. Bortföra jord i s.
SKOTTLINIE, skå`ttli´nje, f. 3. Den linie,
som ett afskjutet föremål beskrifver i luften.
SKOTTLUCKA, f. 1. Lucka, som går att
skjuta fram och tillbaka i fals eller ränna.
SKOTTLÅDA, f. 1. Låda, som går att skjuta
in. Det samma som Draglåda.
SKOTTMÅL, n. 5. Mål för skjutning.
SKOTTMÅNAD, m. 3. Den månad i året,
hvaruti, vid infallande skottår, sjelfva skottdagen
inskjutes. Februari månad.
SKOTTNING, f. 2. Göromålet, då man skottar.
SKOTTNÄT, n. 5. Ett slags nät, som med
nätstång utskjutes i vinkel, hvarefter man ifrån
motsatta sidan pulsar fisken in uti detsamma.
SKOTTNÄTJA, v. n. 1. Fiska med skottnät.
SKOTTPENNINGAR, m. 2. pl. Penningar, som
erhållas till belöning för fäldt villebråd,
skade- eller rofdjur.
SKOTTSJUKA, f. 1. Se Trollskott.
SKOTTSPOLE, m. 2. pl. — spolar. (väf.)
Litet redskap af hårdt trä, smalt, långt och väl
glättadt, i hvars öppning spolen med
inslagsgarnet fästes, och som vid väfningen kastas fram
och åter genom den vinkelöppning, som
öfver- och underskottets ränningstrådar vid trampningen
bilda med hvarandra. Kallas äfv. Sköttel.
SKOTTSTOL, m. 2. 1) Ett slags
bandväfstol. — 2) Se Skjutstol.
SKOTTSTÄLLA, v. a. 2. S. en kanon,
uppsöka och utmärka sigtpunkterna derpå. S. en
bössa, rikta dess skjutning genom att ställa sigte
och korn så, att skottet, på ett gifvet afstånd,
träffar målet. — Skottställning, f. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
