Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skälbrunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄ
SKÄ
385
randiga s., sina orsaker. — Syn. Se Orsak. —
3) Billighet, fog. Med rält och s. — 4) Skälig,
tillräcklig betalning. Han vet all laga s. för
sina varor. — 5) Hvad billigtvis kan fordras,
väntas. Göra s. för sig på logen, i grölfalcl.
Göra s. för målen. Göra s. [ör namnet,
sitt handlingssätt visa, att man förtjent del.
SKÄLBRUNN, m. 2. Andhål på isen, för
skälarna.
SKÄLBÖSSA, f. A. Ett slags bössa, som
brukas af en del skärgårdskarlar i Sverige.
SKÄLFSOT, m. sing. Se Frossa.
SKÄLFVA, v. n. 2. Impf. äfv. Skal[. Häftigt
darra, våldsamt skakas. S. af köld, af frossa,
af fruklan, af arghel. Jorden skalf. — Syn.
Se Darra. — Skälf vande, n. 4. o.
Skälf-nin g. f. 2.
SKÄLFVA, f. 4. (gam.) Sc Frossa.
SKÄLFVING, m. 2. Ett slägte af algerna.
Trcmella.
SKÄLHUND, m. 2. En art af Skälsläglet, 5
fot lång, gulgrå med mörka fläckar. Phoca
vitu-lina. Kallas äfv. Sjöhund. Sjökalf.
SKÄLIG, a. 2. (af Skäl; ursprungi.
Förnuftig; deraf ännu uttrycket Oskäliga djur) 4)
Hvartill skäl finnes; stödd på skäl. S anledning,
orsak. Del är s-l, all... — Syn. Billig,
Rättvis. — 2) Ej öfverdrifven. S-t pris. (Iron.)
Vinslen blef s., blef så s., ganska ringa. — Syn.
Billig, Måttlig.
SKÄLIGEN, adv. 1) Billigtvis, med skäl. —
2) Temligen. någorlunda. S. Ijock, slor.
SKÄLIGHET, f. 3. Se Billighet.
SKÄLIGT, adv. Se Skäligen. (Iron.) Så s.
vacker, o. s. v„ föga vacker.
SKÄLJERN, n. 5. Liten harpun, som brukas
vid skälfångst.
SKÄLL, a. 2. (fam.) Vallcnaktig, saftlös. S.
mjölk, soppa.
SKÄLLA, f. 4. (af Skall) Liten klocka, fästad
under halsen på kor, som gå på bete.
(Ord-språksvis) Har jag ko, nog får jag s., nog får
den gifta sig, sorn har medel att försörja cn
hustru.
SKÄLLA, v. n. 2. (af Skall) 4) Säges omdel
starka, tält upprepade läte, sorn hundar och några
andra djur, t. ex. räfvar, låta höra, när de retas,
blifva skrämda eller vilja väcka uppmärksamhet
på något. Den jaglhunden s-llcr bra. Hunden
s-ller på en tiggare. — Syn. Gläfsa. — 2) (fig.
fam.) a) Vara ovettig, oqväda. S. på någon. S.
ut. på det värsta smäda. — b) Gifva cn skymflig
benämning. S. någon för tjuf, för narr. —
Skällande, n. 4.
SKÄLLGUMSE, m. 2. pl. — gumsar. Med
skälla försedd gumse i en rårhjord.
SKÄLLKO, f. 3. pl. — kor. Ko med skälla
under halsen.
SKÄLLSORD, n. 3. Groft skymford. — Syn.
Sc Skymford.
SKÄLM, m. 2. (t. Schelm, ursprungl.: as) 1)
Tjuf, bedragare. En arg s. — 2) fam.) Illistig,
ill-parig man, gosse. — Syn. Klippare, Skalk,
Luf-vcr, Lurifax, Dansmästare.
SKÄLM A, f. 4. (fam.) lllparig flicka.
SKÄLMAKTIG, a. 2. (fam.) 1) Fallen för alt
göra skälmstycken (bem. 2). En s. pojke. — 2)
Som röjer sådan fallenhet. S-a ögon. — Syn.
Skalkaktig, Skälmsk.
SKÄLMAKTIGHET, f. 3. (fam.) 4) Fallenhet
för att göra skälmstycken (bem. 2). — 2) Se
Skälmstycke, 2.
II.
SKÄLMAKTIGT, adv. (fam.) På elt
skälm-aktigt sätt. Blicka s. på någon. — Syn.
Skalk-akligt. Skälmskt.
SKÄLMSK, a. 2. (fam.) Sc Skälmaklig.
SKÄLMSKT, adv. (fam.) Se Skälmakligl.
SKÄLMSTYCKE, n. 4. i) Bedrägeri, fult
streck. Blifva hängd för sina s-n. — 2) (fam.)
Puts, sprait. Göra någon ell s. Del var gjordl
på s. — Syn. Se Puls.
SKÄLNÄT, n. 3. Nät, som begagnas till
skälfångst.
SKÄLRYTA. f. 4. Se Skrabba.
SKÄLSKYTT, m. 2. En, som sysselsätter sig
med att skjuta skälar.
SKÄLSKYTTE, n. 4. Det slags skytte, som
har lill föremål alt skjuta skälar.
SKÄLSPÄCK, n. sing. Späckel hos skälar.
SKÄLTRAN, m. sing. Tran, som kokas af
skälspäck.
SKÄLUNGE, m. 2. pl. — ungar. 4) (af
Skäl, II) Unge af cn skäl. — 2) (skämtv., af
Skäl, III) Litet skäl.
SKÄMMA, v. a. 2. I. (af gamla adjektivet
Skam, kort; således ursprungl.: förkorta, minska)
Förderfva, göra oduglig, skada. Den starka
hettan har skämt köllel. Klifs s-mer magen.
S. en flicka, kränka henne. (Fig.) S. ens glädje.
S. någon lill sin heder, kränka ens ära. (Fam.)
Han s-mer intet godt lag, är en munlcrgök.
S. börl, se Bortskämma. — Syn. Se Förderfva.
— S-s, v. dep. Blifva förderfvad, skadad,
oduglig. Malen har blifvit skämd. Kött s-mes
snart af helta. Äplen s-mas, om de få ligga
för länge. S-mas af syra, röla. mögel. —
Skämd, part. pass. Brukas nästan adjeklivt i
vissa uttryck, såsom: S. frukt. S-l vin. S-a
varor, ägg. — Syn. Anskämd, Ankommen,
Rutten.
SKÄMMA, v. a. 2. II. (af Skam, m.) S. ut:
a) Genom dåligt uppförande förorsaka andra
blygsel. Han s-mer ut sin slägl. — b) (fam.)
öf-verträfla andra lill den grad, att dc måste blygas.
Han har vunnit så slor konstfärdighet, att
han s-mer ut alla sina medläflare. Hans flit
s-mer ut alla de andra. — c) Se Utskämma.
— S- ut sig: a) Uppföra sig så, att man
adrager sig skam; göra sig föraktlig genom sitt
uppförande. Han har s-ml ut sig i alll hederligt
folks ögon. — b) (fam.) Blygas. Endasl i
uttrycket: Fy, skäm ul dig! blygs! — c) (fam.,
isynn. om barn) Göra i byxorna, på golfvet, o. s. v.
— Skämmas, v. d. (Förkortas i presens ofta
till Skäms) Se Blygas. Jag skäms å hans
vägnar. S. för någon, något. Han s-des ej atl
begära del. Skäms du ej all säga mig del?
Du borde s. Fy, skäms! Stå ell. silla och s.
S. ögonen ur sig, ej veta, hvar man skall göra
af sig för blygsel. — Syn. Se Blygas.
SKÄMT, n. sing. Något, som säges eller
gö-res, för att väcka löje, munterhet. Lågt, plumpl,
groft s. Fint, slickande s. Del är bara s.
S., i estetisk mening, får ej öfverskrida det
skickligas gränser. På s., för att väcka löje,
för rolighet skull, ej på allvar. Göra, säga
något på s. Del var bara på s. sagdt. Ulan
s., på allvar; allvarsamt sagdt! lian tål ej s.,
förslår sig ej på s., blir förtretad, om man
skämtar med honom; äfv. är läit retad. Det
löper ej af med s., blir allvarsamt, medför strid,
fara eller svårigheter. — Syn. Narri, Gyckel,
Spektakel.
SKÄMTA, v. n. 4. (af gamla adj. Skam, kort;
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
