Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 SLÅ
genom slag af eldstål emot en flinta frambringa
eld. S. en knut, göra en k. S. brygga öfver
en ström, bygga, lägga en b. &c. S. läger, se
Läger. S. en ring, bilda, formera en krets. S.
marsch, genom trumslag gifva tecken till marscb.
S. takten, med taktpinne o. s. v. beteckna takten.
S. åder, se Åderlåta. S. en drill, i sång göra
en drill. S. vad, ingå vad. S. dank, se Dank.
S. rötter, se Rot. (Fig.) Samvetet s-r honom,
lian erfar samvetsförebråelser. — S. äf, se Afslå.
S. kölden af något, se Kylslå. (Fig.) S. af en
diskurs, vända samtalet på andra ämnen. S. af
med skämt, vända i skämt. — S. än, se Anslå.
— S. bort, se Borlslå; äfv. (fig.) skingra,
för-drifva, t. ex.: S. bort sorg, ledsnad,
ledsamheter, fruktan, o. s. v. S. bort dessa tankar,
öfvergif <3cc. S. bort med skämt, löje, vända i
s., 1. S. efter, se Eflerslå. — (Boktr.) S.
emellan, insätta spatier emellan rader, stycken. —
S. [ö’re, se Föreslå. — S. i jern, fängsla i bojor,
kedjor. — S. ifrån sig, gifva ifrån sig, t. ex.:
S. ifrån sig fukt. (Fig.) S. ifrå’n sig
bekymmer o. d., se S. bort. — S. igenom en sil, ett
såll, se Sila, Sålla. — S. ihoj), lägga ibop,
summera, räkna ihop, sammansla, t. ex.: 5. ihop
flera summor. S. ihop varor. S. ihop
småsaker vid en auktion. Han slog ihop alla
skålarna till en. — S. på böter, se Pliklfälla.
S. en på pungen, se Pungslå. — S. Ull
riddare, gifva riddareslaget (se d. o.). (Fig.) S. ti ll,
uppgifva, t. ex.: S. till ett skralt. — (Fig.) S.
under sig, emot all rätt tillskansa sig. S.
handeln under sig, draga till sig all handeln. —
(Fig. fam.) S. upp en oration, börja att orera.
S. upp språklådan, se Språklåda. — S. ur
hågen, se Håg. — S. ö’fver, se öfverslå. —
V. n. 4) Med fart röras, drifvas emot något eller
åt ett håll. Böljorna s. mot skeppet, emot
stranden. Vågen, sjön slog in. Regnet, röken
s-r in. Vågen slog öfver skeppet. — S. fram,
drifvas fram. — S. néd: a) Drifvas ned, t. ex.:
Röken s-r ned. — b) (fam.) Falla ned, t. ex.:
Gossen slog ned ifrån stolen. — c) (om fåglar)
Flyga ned, för att gripa eller sälta sig. Örnen
s-r ned på sill rof. En fågel s-r ned i en
åker, i ell träd. — d) Säges om åskstrålen, då
den tar riktning emot jorden. *Åskan slog ned.
Åskan har slagil ned i lornel. S. tillbaka,
falla, studsa tillbaka. S. upp, drifvas, flytta sig
upp, l. ex.: En ånga slog upp. Gikten har
slagit upp. — 2) Hafva en hastigt klappande
rörelse. I uttrycken: Hjerlat, pulsen s-r. —
5) (om vissa fåglars sång) Vakleln s-r. — 4) (om
segel) Fladdra. — 5) S. på trumma, med
trumpinnarna på trumma slå marsch o. s. v. S. på
pukor, rned pukpinnarna slå på delta instrument,
till beledsagning för andra musikinstrumenter. S.
på harpa, spela på h. — S. än, se Anslå; äfv.
(fam.) lyckas, hafva framgång. S. efter en
rymmare, spana efter honom. (Jäg.) S. i lopp, flyga
i toppen af ett träd och der sälla sig. S. i sko,
se Sko. S. i hufvudet, förorsaka yrsel, rusighet.
(Fam.) S. i ögonen, lysa i ögonen, väcka starkt
uppseende. Bläcket s-r igenom, tränger igenom
papperet. Papperet s-r igenom, är så löst, att
bläcket tränger igenom det. — S. tn; a) Flytta
sig inåt, t. ex.: Kopporna slogo in. — b) Gå i
fullbordan, sannas, inträffa. Hans spådom slog
rikligt in. — c) S. in med, öfverensstämma
ined. — S. 6m, förändras, t. ex.: Vädret, lyckan
slog om. — (Fam.) S. omkri ng, försigtigt känna
sig före, innan man börjar orda om det, som
lig
SLA
ger en om hjertat. — (Fam.) S. stort på ell.
blott S. på’, lefva stort. — S. till: a) Tillkomma.
En feber slog Ull. — b) (jäg.) S. till. flyga ned
och sälta sig. — c) Vintern slog Ull. det blef
starkare vinter. — d) Lyckas. Kär fisket s-r
Ull. — S. upp: a) Bilda sig genom höjning. En
blemma, en böld slog upp. — b) Upphöra.
Föret har slagit upp. Vintern s-r snart upp.
Del s-r upp, blir tö. — c) (fig.) Bryta
förbindelse med någon. S. upp med sin fästmö. —
d) (jäg.) Säges om fågel, som sätter sig i träd.
— S. öfver: a) Gå öfver till andra
sidan(så-som tungan på en våg). — b) (fig.) Öfvergå till
annat tillstånd, förändras. — c) (fig.) Vara för
mycket, gå till Öfverdrift. — S. sig, v. r. 4)
Med handen, knytnäfven o. s. v. gifva sig sjelf
slag. S. sig för bröstet, för pannan. — 2)
Stöta sig. Han föll och slog sig illa i
pannan, slog sig ell hål i hufvudet. — 3) Genom
slag, med strid, med våld bana sig väg fram. S.
sig igenom fienden. S. sig lös. S. sig fram,
in. Truppen blef instängd, men slog sig ut.
(Fig.) S. sig främ, igenom, hjelpa sig fram. S.
sig ifrån, skilja sig ifrån, Jemna, öfvergifva,
t. ex.: S. sig ifrån verlden. S. sig lös, slita
sig ifrån arbete, göromål, för att roa sig. S. sig
till (lonvigten på slå), med kamp och strid, (fig.)
med mycken möda och hårdt arbete vinna. S.
sig ut, berga sig, t. ex.: Han s-r sig rätt bra
ut. — 4) Kasta sig. falla. 5. sig baklänges, i
golfvet. S. néd sig. S. omkull sig. — 5) (om
köld) Gifva efter, blifva lindrigare. (Om vin)
Blifva dufven, afslagen. (Om fönster, väggar, o. s. v.)
Blifva immig, fuktas, vätskas. (Om bräder, virke,
träsaker, o. s. v.) Bugta sig, krokna. (Om
väderleken) Förändra sig. (Fam.) S. sig ihop,
tillsammans, förena sig, t. ex.: S. sig ihop om en
utgift, om en handel. S. sig néd, nedsätta sig
på ett ställe, för att der blifva boende. S. sig
på’, Wll. vinnlägga sig om, öfverlemna sig åt,
t. ex.: S. sig på studier, på ell. Ull fylleri;
s. sig Ull handel, Ull ett handlverk, Ull lättja.
S. sig Ull ett parti, på ens sida, öfvergå till
ens parti, på ens sida. Del s-r sig Ull torka,
del blir torr väderlek. En annan orsak slog
sig Ull, tillkom. Del slog sig Ull kallbrand,
öfvergick till k. — Slås, pass. Blifva slagen.
Ängen skall s-s i morgon. Fienden slogs lätt
ur fältet. — Slåss, v. dep. Med eller utan
vapen strida med någon. S. med någon. S.
med knytnäfvarna. S. på värja, på pistoler,
S. om något. Han s. gerna. — Syn. Strida,
Kämpa, Fäkta, Karpas, Nappas, Slilas, Dras,
Banka på hvarandra. — Slående, part. akt.
Brukas äfven aktivt och betyder då: Fullkomligt
vederläggande, bevisande. Öfvertygande. bindande,
ovedersäglig, t. ex.: Ett s. bevis, skäl,
argument. — Slagen, part. pass. S. äng. S.
bricka, pjes. En i grund s. armé. (Fig.) S.
med blindhet, förblindad, bedårad. — Brukas
äfv. adjektivt i betydelsen: Betagen, förvirrad,
nedslagen. Han stod alldeles s. vid denna nyhet.
Anm. Man har yrkal, alt v. dep. Slåss, ehuru
med kort vokalljud, borde skrifvas Ståt,
hvilket onekligen har skäl för sig. Äldre
lexiko-grafer äro härutinnan skiljaklige. Spegel,
Sjögren och Weste hafva: Slås; deremol Ihre
och Sahftledl: Slåss; Ihre gör till och med
uttryckligen skilnad emellan Slås och Slåss.
Bruket har nu så allmänt förklarat sig;för Slåss,
att en återgång torde blifva svår, om icke
omöjlig, helst detta skrifsält har uttalet så bestämdt
för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
