Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slägtnamn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 SLÄ
SLÄGTNAMN, n. 3. Namn, gemensamt för
alla dem. som tillhöra samma slägt.
SLÄGT REGISTER, slä’ggtreji’sst’r, n. 5.
Register, innehållande en åskådlig framställning af
en persons härstamning femte dess sidoförvandter.
Brukas äfv. om hästar af ädlare ras.
SLÄGTSKAP, f. 3. 4) Det förhållande, som
äger rum mellan personer, hvilka hafva samma
gemensamma stamfader. S. på fädernet, på
mödernet. — 2) (fig.) Stor likhet i vissa
väsendt-liga egenskaper eller omständigheter. — Syn.
Skyldskap, Anförvandtskap. — Ss.
S-sförhål-lande.
SLÄGTTAFLA. f. 4. Sc Slamla/la.
SLÄGTTECKEN, n. 3. Gemensamt
kännetecken för alla arter, sorn tillhöra ett slägte.
SLÄGTTYCKE. n. 4. Vissa ansigls- eller
karaktcrsdrag, som i allmänhet tillhöra
medlemmarna af någon viss slägt.
SLÄNDA, f. 4. 4) Enkelt spinnredskap, som
brukades innan spinnrockens uppfinning,
beslående af en rundsvarfvad, qvarterslång pjes af trä,
på midten tjock, mot ändarna afsmalnande. —
2) S-dor, benämning på 3:te Ordningen af
Insekterna. Se vidare Sjöstända, Dagslända,
Troll-slända, Skorpionslända.
SLÄNG, m. 2. (af Slå) 4) Slag af något, som
slänges eller svänges. Deraf Pisksläng, Käppsläng.
Få en s. af piskan. (Fam.) Få, ge s-ar, stryk.
Byla sar, slåss. Se äfv. Slef. — 2) Svängning.
Släden gjorde en s. — 3) Långt, krokigt streck,
som hasiigt göres med pennan vid skrifning. Göra
en s. vid ändan af en bokslaf. — 4) (fig. fam.)
Början till en sjukdom; äfv. hyllande i viss mån
af irrläror; äfv. något liknande i smak, o. s. v.
Hafva en s. af lungsot, af källeri, af
pedanteri, af frilänkeri, ej vara fri för lungsot, o. s. v.
Det hor en s. af..., en smak af...
SLÄNGA, v. a. o. n. 2. (freqventaliv af Slå)
4) Häftigt och vårdslöst kasta eller slå (egenll.
genom en horisontel rörelse utåt mod armarna).
Han s-gde mössan i väggen. Thor s-gde
hammaren efter trollet. S. i dörrarna, slå häftigt
i dem. S. bort, främ, Tn, ut o. s. v., kasta,
vräka in, ut, &c. 5. li’ll, gifva en släng, t. ex.:
S. till någon med piskan. — Syn. Sc Kasta.
— 2) Svänga. S. benen, armarna, ell. s. med
benen, med armarna. S. hufvudel af och an.
S. på hufvudel. S. kappan öfver axlarna.
Släden s-gde i diket. S. på sig, på kroppen,
vårdslöst svänga kroppen af och an. S. på
nacken, knycka på nacken (till tecken af förakt).
—-S. s i g, v. r. Kasta och kröka sig. (Fam.) S.
sig som en mask. — Slängd, part. pass.
(Fam. o. adjektivi) Som förslår att slingra sig
undan, att svänga sig; fintlig, illparig. —
Slängande. n. 4.
SLÄNGARE. m. 3. Se Slorhufvud.
SLÄNGKAPPA, f. 4. Stor, vid kappa utan
ärmar.
SLÄNGKYSS, m. 2. Kyss, som man låtsar
kasta med fingerändarna. Ge någon en s.
SLÄNGNING, f. 2. Handlingen, då man
slänger; äfv. rörelsen, då något slänger.
SLÄNGPOLSKA, f. 4. Allmänt bekant dans,
hvarvid de dansande svänga omkring med
hvarandra.
SLÄNT, m. 3. (af Slinta) Sluttning.
SLÄNTRA, SLÄNTRIAN, se Slenlra,
Slentrian.
SLÄP, n. 3. 4) Något, som släpar.
Förlängning baktill på kappor och fruntimmerskläder,
SLÄ
hvilken räcker ett tcmligt stycke på marken och
vid gåendet släpar efter. Klädning med s. —
2) Något som liknar ett släp, t. ex. svansen på
en komet. — 3) (fig. fam.) Följe. Man kan ej
bjuda honom för hans s. skull. Taga i s.. i
släptåg. — 4) (fig. fam.) Träligl arbete. Med
myckel s. — Syn. Släpande, Släparbelc,
Trä-lande.
SLÄPA, v. a. 4. 4) Draga något efter sig på
marken eller golfvct, S. en granruska efter sig.
S. med sig något. (Neutralt) S. på något. (Sjöt.)
S. ankaret, draga det efter sig på sjöbottnen.
(I musik) S. toner, tätt sammanbinda dem. S.
bort, se Bortsläpa. S. ihop, omkring,
tillbaka, ut. (Fig.) S. någon med sig öfveralll,
hafva någon Öfveralll rned sig i följe. S. ihjel,
pålägga allt för tryckande arbete. S. ihop, med
mycket släp samla. S. pa en något, påbörda.
belasta med något besvärligt, obehagligt. — V. n.
4) Dragas efter på marken eller golfvct.
Kläd-ningen s-r två alnar. (Sjöt.) Ankaret s-r,
dragés af fartyget efter på sjöbottnen. S. efter.
(Fig. fam.) S. cflcr, méd, följa med objuden i
ens sällskap. — 2) (fig. fam.) Arbeta träligt. Han
får s. mycket, för att draga sig fram. — S.
sig, v. r. Med möda draga sig fram på marken.
S. sig bort, fram, Tn, ul. (Fig. fam) S. sig
fram, mödosamt draga sig fram. Jag s-r mig
fram, så godt jag kan. S. sig fram i usel hel,
i fattigdom. S. ihjél sig, ut sig. alldeles
uttrötta. förstöra sig med släp. — Syn. Asa sig.
— S-s, v. d. (fig.) S. med, se Dragas med.
— S-nde, part. pres. (Adjeklivl) S. gång, då
man drar benen tält eflcr marken. S. toner,
mycket uthållna och nära sammanflytande med
hvarandra. (Dansk.) S. steg, som släpas utefter
golfvet. Adverbialt säges: Tala, sjunga s-, på
ett släpande sätt.
SLÄPA, f. 4. Redskap, hvarpå saker släpas
korta afslånd, beslående af två slora kälkmcdar,
sammanhållna af grofva tvärslår.
SLÄPANDE, n. 4. 4) Handlingen, då något
släpas. — 2) (fig. fam.) Sc Släpa, 3.
SLÄPARBETE, n. 4. Sc Släp, 3.
SLÄPARE. m. 5. En, som släpar.
SLÄPBÄRARE, m. 3. En, som uppbär släpet
af en furstlig persons mantel eller klädning.
SLÄPFJÄDER, m. 2. pl. — fjädrar. En fjäder
emellan inriklsbleckct och kolfven på vissa lås.
SLÄPHAKE, m. 2. pl. — hakar. Hake,
hvarmed något släpas.
SLÄPHJON, n. 5. (fam.) En, som förrättar
släpsysslor. *
SLÄPHÄST, m. 2. (fam.) 4) Arbetshäst. — 2)
(fig.) En, som förrättar släparbetc ål någon annan.
SLÄPIG, a. 2. (fam.) 4) Släpande. — 2) (fig.)
Se Släpsam.
SLÄPIGHET, f. 3. (fam.) Egenskapen att vara
släpig.
SLÄPKARL, m. 2. (fam.) Karl, som förrättar
tungt arbete; arbetskarl.
SLÄPKLÄDER, 3. pl. -MUNDERING, f. 2.
- MÖSSA, f. 4. Kläder, mundering, mössa, sorn
brukas hvardagsvis.
SLÄPNING, f. 2. 4) Se Släpande. — 2)
Släpande uttal. — 3) (i musik) Toners s.,
öfvergång ifrån en ton till en annan i samma
andedrag, stråkdrag, o. s. v. — 4) (dansk.) Fotens
släpande utefter golfvct, i vissa steg.
SLÄPPA, v. a. 2. 1) Misla laget af något.
S. något i golfvet. S. något ur händerna. S.
tag. (Fig.) S. tillfället ur händerna, ej taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
