Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Släpphänd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄ
del i akt. (Absolut) Der en s-per, lar en
annan vid, när en slutar, börjar en annan. — 2)
Lata gä, Tara, flyga; låta komma lös, lossa; gifva
lös. fri. 5. en ur fängelse. Släpp mig
härifrån. Släpp mig, lät bli mig. S. fågeln ur
buren. S. lös sin häsl. S. hästen på bcle.
S. ell väder, en fjerl. S. från arbelc, låta gå
från a. S. hundarna på någon, lösgifva dem,
så all de få rusa på någon. S. vallen på
qvar-nen. öppna damluckorna, så att vatten kommer
på qvarnhjulel. S. en på’ sig, låta någon komma
sig nära; (fig.) vara för eflcrlålen emot någon.
S. en Ull något, Jåta en komma fram till något;
(fig.) tillåta en något. S. till edgång, gifva
tillstånd att gå ed. S. kon Ull ljur, låta henne
bestigas af tjur. Släpp honom ej öfver era
pengar, låt honom ej gå i er kassa, er
penninglåda, o. s. v. S. af, se Afsläppa. S. bort, ifran
sig, se Borlsläppa. S. ^fler, fråm, igenom,
in, se Eftcrsläppa, Scc. S. förbi’, låta komma,
passera förbi, fram. S. ihop, låta komma ihop,
i handgemäng, i strid, träta. S. ned, låta komma
ned, fälla ned, nedspänna, o. s. v. S. ned en
klädning, lossa den nedtill, då den blifvit
upp-fäslad; äfv. förlänga den genom uppsprällning,
då den förut nedtill blifvit upplagd. S. li’11, se
Tillsläppa. S. upp, ul, se Uppsläppa, Utsläppa.
S. ö fver, låta komma, gå. fara, passera öfver. —
Syn. Afsläppa, Lossa. Låta blifva. — 3) Lemna
ifrån sig; förlora något som är vidfäst, fälla.
Köpmannen s-pcr ej sin vara för godt pris.
Pennan s-pcr ej bläcket. S. fjädrarna (om
fåglar), fälla dem. S. haren, mista dem genom
deras affallande. Del s-pcr svärtan, färgen,
svärtar ell. färgar af sig. — S. sig. v. r. 1)
Släppa tag, låta sig falla. — 2) (skämlv.) Släppa
ett väder. — Släppande, n. 4.
SLÄPPHÄND, a. 2. (fam.) Som lätt släpper,
hvad man har i händerna; (fig.) cftergifven,
efter-låten. Dan är icke s., släpper ej ifrån sig, hvad
han har.
SLÄPPNING, f. 2. 1) Händelsen eller
handlingen, då något släppes. — 2) (jäg.) De liundar,
som på samma gång släppas vid jagt.
SLÄPROCK, m. 2. Rock, som brukas
hvar-dagsvis.
SLÄPSAM, a. 2. (föga brukl.) I högsta grad
mödosam. — Släpsam l, adv.
SLÄPSKÖL, m. 2. (bcrgv.) Se Salband.
SLÄPSUMP, m. 2. Ett slags sump, som
användes att deri släppa fångad fisk.
SLÄPSYSSLA, f. 4. (fam.) Ganska mödosam
och tröttande syssla.
SLÄPTÅG, n. 5. Eli tåg, hvarmed något släpas
eller bogseras genom vattnet. Hafva, föra i s.,
säges om ett fartyg, som bogserar ett annat; (fig.
fam.) hafva i följe. Vara i s., bogseras; (fig.
fam.) vara i en annans följe. Taga i s., föra ut
ell låg och fästa det vid ett fartyg, för alt
bogsera det.
SLÄPÄRTER, f. 3. pl. Späda åkerärler, som,
kokta i sina skal, doppas, då man äter dem, i
skirt smör och sedan släpas emellan tänderna, då
den bårda skalhinnan afskiljes.
SLÄT, a. 2. neutr. släll. 4) Säges om cn yla,
som är mer eller mindre fri för uppstående
föremål, upphöjningar, o. s. v. S. mark, utan berg,
höjder, kullar. I samma mening säges äfven:
Släll land. S-a fällcl, öppna skog- och
bergfria Tältet. S. haka, skägglös ell. rakad. S. mur,
som bar öfvcrallt jemn yla. Släll hår, ej
kru-sadt ell. upplagdt. S-a sidan af ell tyg, glatta
Skö 405
sidan. Borsta cn hall s., så alt luggen ligger
glatt och jemn. — 2) Simpel, enkel, ulan
prydnader. S-a lyger. S. klädning. — 3) (fig.) a}
Dålig. S. målning, måltid, kost, ursäkt, tröst.
Släll mynt. En s. karl. — b) (fam.)
Insläll-samt höflig ell. artig. Göra sig s.
SLÄTA, v. a. 4. Göra slät. (Fam.) S. ö’fver,
bemantla, ursäkta. S. sig in, ställa sig in. —
Slätande, n. 4.
SLÄTBORRNING, f. 2. Efter förborrning
följande borrning, hvarigenom borrhålets sidor
slätas.
SLÄTFIL, m. 2. Benämning på den sort filar,
som äro tätast huggna.
SLÄTFILA, y. a. 1. Fila med slälfil. —
Slät-filning, f. 2.
SLÄTHAJ, m. 2. En art Haj, blott några
fot lång. Squalus muslelus.
SLÄTHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar. Se
Planerhammare.
SLÄTHAMRA, v. a. 1. Hamra något så, all
ytan blir slät. — Slälh a mr ing, f. 2.
SLÄTHET, f. 3. Slät beskaffenhet.
SLÄTHUGGA, v. a. 3. (böjes som Hugga}
Hugga något så, att dess yla blir slät. —
Släl-huggnin g. f. 2.
sLäTHYFLA. v. a. 4. Hyfla med släthyfvel.
SLÄTHYFVEL, m. 2. pl. — hy/lar. Ett slags
hyfvel med bred, rak egg, och oflast med två
tänder, af hvilka den ena, slöare, hvilar framför
och på den andra.
SLÄTHÅR1G, a. 2. Som har slätt hår.
SLÄTJERN, n. 3. Hyfveljern med jemn egg,
på metallhyjlar.
SLÄTMÄLA, v. a. 1. Måla slätt, anstryka med
färg. — Slätmålning, f. 2.
SLÄTMÅLARE, m. 5. Handtverksmålare.’
SLÄTNACKE, rn. 2. pl. — nackar. Eli slags
krok utan fjäder, som begagnas vid slantning.
SLÄTNLNG, f. 2. Handlingen, då man slätar.
SLÄTROCKA, f. 4. En art Rocka, 2 till 5
fot bred, grå, svarlfiäckig, med laggar på stjerten.
Raja Balis.
SLÄTSTÅL, n. 3. Ett slags svarfstol vid
svarf-ning af messing och andra mjuka metaller.
SLÄTSÖM, m. 2. pl. — sömmar. Enkel söm,
ulan något slags prydnad.
SLÄTT, adv. 1) På ett slätt sätt, utan
uppslående föremål, ulan upphöjningar, veck eller
skrynklor. Duken ligger s. Klädningcn sillcr s.
— 2) Enkelt. S. klädd. Bäll och s., helt
enkelt. — 3) Alldeles. S. intet. — 4) Dåligt, illa.
SLÄTT, f. 3. Slät, ej skogbcväxt mark. —
Ss. S-bygd, -land, -mark.
SLÄTTBO, m. 3. En, som bor^på slätten.—
Motsats till Bergsbo och Skogsbo.
SLÖ, a. 2. neutr. slött. 1) Ej hvass. S. knif,
egg. — 2) Ej frödd, oljenlig till såning. S. säd.
— 3) (fig., om menniskor) Inskränkt till
förståndet, dum, trög. — Ss. S-hafra, -korn, -säd.
SLÖDDER, n. sing. (af isl. Slor, orcnlighet)
Se Pack.
SLÖG, a. (ulan neutrum) Se Händig.
SLÖGD, se Slöjd.
SLÖHET, f. 3. 4) Egenskapen att vara slö.
Knifvens s. — 2) (fig.) Inskränkt förstånd, dumhet.
SLÖJA, f. 1. 4) Täckelse för hufvud, ansigte,
bröst eller hela kroppen, af fint, tunt, lätt och
halft genomskinligt tyg. Höljd af en s. Fälla
ned s-n för ansiglel. Taga s-n af ansigtet.
(Fig.) Taga s-n, blifva nunna. Draga en s.
öfver, undandraga blicken, tankarna; förbigå med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
