Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sofvare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
SOF
SOL
ögon. S. långt in på dagen. S. med kläderna
på. Lägga sig att s. S. middag, sofva en liten
stund efter middagen. S. sig fullsöfd, sofva så
länge, att man ej mera känner sig sömnig. (Fig.
fam.) Gå och s., vara mycket trög, lat,
bekymmer-lös. S. af sig ruset, sofva, tilldess ruset förgått. S.
bort, se Borlsofva. S. hos, i ens rum eller bus,
i samma säng, bädd; äfv. (fam.) njuta en qvinnas
ynnest. S. på en sak, besinna sig öfver natten
på en sak. (Fig. fam.) S. sig till penningar,
blifva rik genom en slumplycka. S. ut, sofva
tillräckligt länge. S. öfver tiden, allt för länge.
— Syn. Slumra, (i barnspråket) Sussa. — 2) (fig.)
Vara trög, tanklös, sorglös, overksam. — 3) (om
kroppsdelar) Vara domnad. Eolen sof. —
Sof-vande, n. A.
SOFVARE, m. 3. En, som sofver.
SOFVEL, s&VL n. sing. Allt slags mat, som
ätcs till brödet. Äta bröd utan s.
SOFVELSAM, a. 2. Närande.
SOG, så’g, n. S. Se Källos.
SOJA, f. sing. Ett slags steksås, som erhålles
af Sojabönor.
SOJABÖNA, f. 4. Ett slags böna, som i Kina
och på Japan utgör, näst riset, det vanligaste
födoämnet.
SOJAVÄXT, f. 3. Ett träd i Kina och på
Japan, hvars frukt är Sojabönan. Soja hispida
ell. Dolichos Soja.
SOKN, se Socken.
SOL. f. 2. 4) Den lysande och värmande
him-melskropp, kring hvilken alla till vårt solsystem
hörande himmelskroppar hvälfva sig. S-ens ljus,
glans, klarhet. S-en skiner starkt. S-ens
uppgång, nedgång, dess uppstigande öfver eller
nedgående under horisonten. S-ens bana, den
skenbara väg solen beskrifver öfver bimlahvalfvet.
Öppen för s-en, säges om en plats, der solen
ligger på. I s-en, i dess sken, t. ex.: Ställa,
sälta ut i s-en. Silla, gå i s-en. Torka i s-en.
Med, mot s-en, se Mcdsols, Molsols. — 2) (astr.)
Fixstjerna eller sjelflysande himmelskropp,
omkring hvilken flcra andra röra sig. — 3) fyrv.)
Se Eldhjul, — Ss. Solbeglän sl, -sken,
-nedgång, -uppgång.
SÖLA, v. a. 4. Utställa, utlägga, utsätta för
solen. — S. sig. v. r. Värma sig i solen.
SOLA, söla, f. 4. Salt källvatten, bvaraf salt
kokas.
SOLA, sa la, se Såla, Sula.
SOLAN, - ån, m. 3. Växtslägtet Solanum.
SOLAR, - år ell. SOLARISK. a. 2. (lat.
Solaris, af Sol, sol) Solen beträffande.
SOLARMIKROSKOP, solårmikråskå’p, se
Sol-mikroskop.
SOLAVEXEL, sö!ayä*x’l, m. 2. pl. — vexlar.
Så kallas, i bandelsspråket, en vexel, som ulställes
ensam.
SOLBACKE, m. 2. pl. — backar. Backe, som
ligger öppen för solen.
SOLBADD, n. 3. Stark solhetta.
SOLBANA, f. 4. Solens skenbara bana öfver
bimlahvalfvet.
SOLBERGNTNG, f. 2. Solens nedgång.
SOLBL1ND, a. 2. Bländad af solens glans,
så att man har svårt att se. — Sol bl indhe t,
f. 3.
SOLBLOMMA, f. 4. Se Solros.
SOLBRÄND, a. 2. Säges om den, hvars bud
blifvit brynt af solen, isynnerhet i ansigtet.
SOLBRÄNNA, f. sing. Brun färg. som huden
på Ijuslclla menniskor får till följe af stark solhetta.
SOLCIRKEL, sölsi’rrk’1, m. 2. pl. —
cirklar, eller
SOLCYKEL, sölsy’ck’l, m. 3. pl. — cykler.
Tidrymd af 28 år, efter hvilken söndagarne åter
infalla på samma månadsdagar.
SOLD, så’lld. m. 3. ylat. Sol i dum) 4) Aflöning,
som v&rfvad krigsman åtnjuter. Njuta dubbel s.
Tjena för s. — 2) Säges i allmänhet om den
aflöning, någon åtnjuter af en person för vissa
tjenster. Vara i ens s. Taga, hafva någon i s.
SOLDAT, sålldåt, m. 3. (af Sold) 4) Betydde
ursprungligen: Krigsman af menige manskapet,
som åtnjöt sold. Brukas nu äfv. om menige
krigsmän i allmänhet, vare sig värfvade eller icko.
Officerare och s-er. — Inskränkcs ofta till
bemärkelsen af Infanterist, krigare till fot, t. ex.:
Husarer och s-er. S-er och ryttare. — 2)
Säges stundom äfv. om krigsmän i allmänhet, så
höga som låga. Denne general är en käck s.,
men klen befälhafvare. — Ss. S-barn, -ed,
-hora, -hustru, -kappa, -tjenst.
SOLDATESK, sålldatä’ssk, m. 3. (fr.
Solda-tesque) Soldathopen.
SOLDATGATT, n. 3. Se Björnhåla.
SOLDATHEMMAN, sålldåt - -, n. 3. Hemman
indeladt till underhåll af en soldat.
SOLDATHOPEN, m. sing. def. Meniga
soldater (i motsats till befäl).
SOLDATLEFNAD, m. sing. eller
SOLDATLIF, n. sing. En krigares lif,
lef-nadssätt.
SOLDATLIK, a. 2. Liknande soldater eller
deras sed, vanor, lefnadssätt, utseende, o. s. v.
Se s. ut. En s. hållning.
SOLDATL1KT, adv. Såsom en soldat, på
soldaters vis.
SOLDATMANER, sålldålmanér, n. 3.
Soldaters, krigares sed, sätt, skick. På s., på
krigares vis.
SOLDATMIN, m. 3. Militärisk min; uppsyn,
liknande en soldats, en krigares.
SOLDATSED, m. 3. ell. SOLDATSÄTT, n. sing.
Se Soldalmaner.
SOLDATTORP, n. 3. Torp, indelt till
boställe åt en soldat.
SOLDYRKAN, f. sing. indef. Solens dyrkan.
SOLECTSM, salesfssm, m. 3. (från grekiskan)
Fel emot språklärans rcglor.
SOLENN, sålä’nn, a. 2. (lat. Solcnnis)
Högtidlig, festlig. [Sollenn.]
SOLENNITET, sålännilct, f. 3. Högtidlighet,
festlighet; fest. [Soll —.]
SOLENNITETSSAL, sålännilètssål. m. 2. Sal,
som begagnas endast vid festliga tillfällen. [Soll—.j
SOLF, så’llv, n. 3. Solf i en väfslol, kallas
knutna snoddar, kokade i olja, genom hvilka
varp-trådarne löpa.
SOLFEGGIER, sållfTddjiärr, 3. pl. (af ital.
Solfeggio) Öfningar för sång utan text.
SOLFIERA, sållfièra, v. n. 4. (ital. Solfcggiare)
Sjunga noter med utsägande af tonernas namn;
öfva sig i att träffa tonerna rätt. — Solfiering,
f. 2.
SOLFJÄDER, m. 2. pl. — fjädrar. Lilen
fruntimmerssak, sammansatt af lätta och tunna
skifvor af elfenben, trä o. s. v., hvilka kunna
hopfällas på hvarandra eller utbredas i halfcirkel
till ett sammanhängande helt, och som begagnas
att dermed fläkta sig i stark hetta. — Ss.
S-formi g, -lik, -smakar e.
SOLFJÄDERSPALM, f. 3. En palmart, af
hvars rnerg sago beredes. Corypha umbraculifera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
