Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Solution ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
SOL
SOM
medelst man af solens läge på himmelen kan veta,
hvad tid det är på dagen.
SOLUTION, –tschön, f. 3. (kem.) Lösning.
SOLVIFVA, f. 1. örten Ranunculus bulbosus,
med gula blommor.
SOLVISARE, m. 5. Pelare, pyramid eller
stift, hvars skugga Ijenar till afmätning af dagens
timmar. Egyptens pyramider anses hafva varit
begagnade Ull s.
SOLVÄRME, m. sing. Värme, som härleder
sig ifrån solen.
SOLYMMEL, m. 2. pl. — lymlar, (pop.) Se
Lymmel.
SOLÅR. söl-å’r. n. S. Tidrymden ifrån en
vårdagsjemning till den andra, eller ifrån det ena
vintersolståndet til det andra.
SOM, såmm. pron. rel. oböjl. I. Brukas i
st. f. Hvilken, Hvilket, Hvilka, i nominativ och
ackusaliv. Den, s. älskar Gud, älskar ock
sin nästa. Brefvet, s. afsändes. En man, s.
ni känner. Brefvet, s. jag fick. Alla, s. känna
honom. De penningar, s. han fåll låna. Är
du lokig, s. så gör? Ack hvilken usling, s.
så betett sig! Hvem s. helst, hvem det vara
må. — Som kan äfv. brukas i dativ i st. f. åt
hvilken, ål hvilka, t. ex.: Del var åt honom,
s. denna förrättning uppdrogs. Alla, s. han
gifvit på hand. — Stundom följes Som af en
preposition, hvilken då sättes sist i meningen,
t. ex.: Den sak, s. man slridde för. De
städer, s. vi foro genom.
SOM, så’mm, adv. II. Betecknar: 1)
Förhöjning, stegring i betydelsen. S. oftast, ganska
ofta. När nöden är s. störst, allra störst. —
2) Sätt, vis. På det sätt, efter hvad. huru, m. m.
S. han lefval, så dog han. Han har blifvit
slagen, s. han säger. Gör, s. du vill. — 3)
Syftning på ett föregående. Den tid, s. du varit
borta, under hvilken du &c. Så ofta, så snart,
så litet, s. möjligt. Så mycket, s. han kan.
Så sant s. elL blott Så sant, se Sant, 2. En
karl s. jag, sådan som jag.
SOM. så’mm, konj. III. Betyder: 1) Förening,
sammanbindning. Jag s. du. Unga s. gamla.
I del goda, så väl s. i det onda. S. ock,
äf-vensom. — Syn. Och. — 2) Orsak. S- jag intet
har, kan jag intet förlora. — Syn. Se Emedan.
— 3) Jemförelse. Han stod fasl s. en klippa.
Klädd s. Turk. Gjord s. snusdosa. Skön s.
en engel. Lika god s. skön. Han beter sig s.
en furste, likasom han vore en furste; äfv. på
det sätt en furste bör. Handlvcrk s.
handl-verk, det ena handtverket är lika så godt som
det andra. — Syn. Såsom, Likasom. — 4)
Förklaring, inskränkning, närmare bestämning. Han
var, s. embelsman, ell mönster. Jag råder er
s. vän. Om jag vore s. han, i hans ställning.
S. i måndags, förliden måndag. — Syn. I
egenskap af, Såsom. — 5) Såsom om, liksom. Del
ser ut, s. del skulle bli regn. Han svär, s.
han vore galen. — 6)1 det samma, i det. S.
han skulle gå ut, fick han slag. Man säger
äfv. Rätt s. ell. Just s., t. ex.: Rätt s. han sade
del, föll han. Jusl s. hon skulle stiga i
vagnen, kom bud.
SOMATOLOGI, somatålåji’, f. 3. (frän grek.)
Läran om menniskokroppens delar och krafter.
SOMLIGE, SOMLIGA, pron. pl. indef. Några,
en del (af ett antal). S. äro stora, s. ell. andra
små. S. dagar.
SOMLIGSTÄDES, adv. På somliga orter,
ställen; här och der.
SOMMAR, så’mmarr, m. 2. pl. — somrar.
Den del af de fyra årstiderna, som är emellan
våren och hösten, ifrån sommarsolståndet den 2t
Juni till höstdagjemningen den 24 September.
Om s-en. I s., nästkommande sommar; äfv. nu
i denna sommar. I somras, förliden sommar.
Se äfv. Fluga. — S-aflon, -aktig,
-arbete, -bele, -dag, -hetta, -lik, -luft,
-morgon, -natt, -qväll, -regn, -lid,
-väder, värme.
SOMMARBLOMMA, f. 1. Blomma, som slår
ut under sommaren.
SOMMAR BONING, f. 2. Boning, som
begagnas endast om sommaren.
SOMMARBYXOR, f. 4. pl. Tunnare byxor,
som begagnas sommartiden.
SOMMARFLÄCK, m. 2. Se Fräkne.
SOMMARFRUKT, m. 3. Frukt, som
mognar sommartiden.
SOMMARFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. Se
Fjäril.
SOMMARHATT, m. 2. Tunn, lättare hatt,
som begagnas sommartiden.
SOMMARHVETE, n. sing. Se Vårhvele.
SOMMARHYLL, m. sing. En art Fläder med
rödletta blommor. Sambucus ebulus.
SOMMARKAPPA, f. 1. Tunn och lätt kappa,
som nyttjas sommartiden.
SOMMARKLÄDD, a. 2. Klädd i
sommar-äd øi*
SOMMARKLÄDER, 3. pl. Tunna, lätta
kläder, som brukas sommartiden. — I samma mening
säges äfven Som mar klädning,
Sommarklädsel.
SOMMARMÅNAD, m. 3. Hvarje af sommarens
tre månader.
SOMMARMÖSSA, f. 4. Tunn, lättare mössa,
som nyttjas sommartiden.
SOMMARNÖJE, n. 4. 4) Sådant slags^ nöje,
sommaren har att bjuda på. — 2) Ställe på
landet, der man för sitt nöje tillbringar
sommartiden.
SOMMARPÄRON, n. 6. Päron, som mognar
under sommaren. Säges till skilnad ifrån
Höst-päron.
SOMMARREGN, n. S. Blidt, mildt regn,
sådant som faller sommartiden.
SOMMARRO, f. sing. Se Sommarnöje.
SOMMARRÅG, m. 2. Se Vårråg.
SOMMARSOLSTÅND, n. 5. Det sol«tånd,som
inträffar den 24 Juni.
SOMMARSOLSTÅNDSPUNKT, m. 3. Den
punkt på ekliptikan, 23*/, grader norr om
eqva-torn, der solen synes vända om till eqvatorn.
SOMMARSÄD. m. sing. Se Vårsäd.
SOMMARTYG, n. 3. Tunt, lätt tyg, som
nyttjas till sommarkläder.
SOMMARULL, f. sing. Ull. som faller efter
blott en gång årligen klippta får.
SOMMARVARM, a. 2. Som har den under
sommartiden vanliga temperatur.
SOMMARVÄXT, f. 3. Ettårig växt.
SOMNA, v. n. 4. 1) Falla i sömn. S. af,
in, se Afsomna, Insomna. S. från, somna midt
under det man förehar något, t. ex.: S. frän
arbetet. S. från ljuset, utan att hafva släckt ljuset.
— Syn. Afsomna, Insomna, Afslumra, Inslumra.
— 2) Domna. Foten har s-t. — 3) (fig.)
Nedsjunka i fullkomlig overksamhet, liknöjdhet,
sorglöshet. — Somnande, n. 4.
SOMNAMBUL, såmmnammby’1, c. 3. (från lat.)
Sömngångare, — erska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
