Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sorgbesök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 * SOR SOR
nflägsnaro slägting. — b) Sorgdrägt, sorgkläder.
Anlägga s. efter någon. Lägga af s-en. Bära
djup, läll 8., sådana kläder, som vid djup, lätt
sorg brukas. — c) Gå i s-cn, i sorgledet. — 3)
Bekymmer. Slå bort s-cn. Del är min minsta
s., del bekymrar mig föga. — Ss.
S-bekla-gelse. -betygelse.
SORG BESÖK, n. 5. Besök, som göres hos
någon, för att beklaga sorgen.
SORGBREF, n. 5. Brcf af sorgligt innehåll
eller som innehåller nyheten om en persons död.
— Skrifves äfv. Sorgcbref.
SORGBRÖD, n. sing. Ett slags lebröd, som
bjudes vid begrafningar. — Äfv. Sorgebröd.
SORGBUNDEN, a. 2. neutr. — el. Se
Sorgsen. — Sorgbundenhet, f. 3.
SORG DIKT, f. 3. Skaldestycke, verser,
författade i anledning af en persons död, eller
uttryckande sorgliga känslor.
SORGDOK, n. 5. i) Svart slöja, som af
fruntimmer brukas i sorg. — 2) Svart dok, som bredes
öfver hästar vid högtidliga likbegängelser.
SORGDRÄGT, c. 3. Sådan drägt, som efter
vederlagen sed bärcs, då man har sorg. Anlägga
s. efter någon. — Äfv. Sorgedrägt. — I samma
mening brukas Sorgkappa,
-kläder,-kläd-ning, -mans c hel ter, -mantel, -mössa,
m. fl.
SORGESÅNG, m. 3. Se Sorgdikt.
SORGETÅG, n. 3. Se Likprocession.
SORGFANA, f. 4. Svart fana, som vid
förnäma, isynn. furstliga likbegängelser, bärcs näst
efter sorghästen.
SORGFLOR, n. 3. Svart flor, som i sorg
bärcs på hatten ellcr om armen, eller, vid
likbc-gängclser, viradt om prestafven.
SORGFOLK, n. sing. De sörjande vid en
persons begrafning.
SORGFRI, a. 2. neutr. — fritt. Fri för
bekymmer. En s. ålderdom. — Syn.
Bekymmcr-fri, Sorglös.
SORGFRIHET, f. 3. Frihet ifrån bekymmer.
SORGFRITT, adv. Ulan sorg, bekymmer.
SORGFULL. a. 2. Full af sorg, bekymmer.
SORGFÄLLIG, a. 2. Som har, visar, gör sig,
ådagalägger, röjer mycken omsorg. Vara s. i
bevarandet af sin heder. Med s.
uppmärksamhet.
SORGFÄLLIGHET, f. 3. Mycken omsorg.
Aled s. arbetad.
SORGFÄLLIGT, adv. På ett sorgfälligt sätt,
med sorgfällighct. S. arbetad.
SORG HUS, n. 3. Hus, familj, af hvars
medlemmar någon dött. Säges mest i fråga om
bc-grafningar. — Äfv. Sorgehus.
SORGHÄST, m. 2. Häst, som en aflidcn furste
i lifstiden företrädesvis begagnat, och som, klädd
med sorgdok och sorgtäcke, ledcs eller af en
riddare i svart rustning ridcs i sorgetåget vid hans
likbegängelsc.
SORGKATTUN, - - ün, n. 3. Sådant slags
kattun. som brukas till sorgkläder.
SORG KLÄDD, a. 2. neutr. — klädl. Klädd
i sorgkläder.
SORG LED, n. 5. Medlersta ledet i en
likprocession, ellcr det, der de sörjande gå. Gå
i s-el.
SORGLTG, a. 2. Som medför, väcker,
orsakar, uttrycker, röjer sorg. En s. nyhet. S. min.
S-l ansigle. — Syn. Se Bedröflig.
SORGLIG HET, f. 5. Egenskapen all vara
sorglig; bedröflighet.
SORGLIGT, adv. På ett sorgligt sätt,
bc-dröfligl.
SORGLÖS, a. 2. Se Sorgfri och
Bckym-mcrlös. — Sorglöshet, f. 3. — Sorglöst,
adv.
SORGMARSCH, m. 3. Marsch, som spelas
vid en högtidlig likbegängclsc.
SORGMUSIK, –i’k, m. sing. Det slags
musik, som uttrycker sorgliga känslor och uppföres
vid sorgliga tillfällen, såsom t. ex. begrafningar.
SORGPAPPER, n. 3. Papper med svarta
kanter, till sorgbref o. s. v.
SORGQVÄDE, n. 4. Se Sorgdikl. — Äfv.
Sorgeqväde.
SORGSAK, f. 3. S-er kallas de mindre
klädespersedlar, som af fruntimmer brukas i sorg.
SORGSEN, a. 2. neutr. — et. 4) (om person)
Som är i ett tillstånd af sorg. Vara s. Sitta s.
Se s. ut. — 2) (om sak) Som innehåller, röjer,
uttrycker sorg. S. sinnesstämning. S. uppsyn,
min, blick. — Syn. (för begge bem.) Se
Be-dröfvad.
SORGSENHET, f. 3. Sorgsen sinnesstämning.
— Syn. Se Bedröfvelsc.
SORGSPEL, n. 3. Skådespel, som framställer
den menskliga kraftens och storhetens kamp emot
ödet, på elt sätt, alt åskådarne deraf finna sig
rörda och upplyflade. — Syn. Tragedi.
SORGTID, m. 3. Den sedvanliga lid,
hvar-under man bör bära sorg efter en afliden.
SORGTYG, n. 3. Tyg, som brukas till
sorgkläder eller sorpsakcr.
SORGTÄCKE, n. 4. Svart täcke, som bredes
öfver en likkista.
SORGVAGN, m. 2. Svartklädd vagn, som
begagnas vid likbegängelser.
SORGÅR, n. 3. Den tid af elt år efter makes
död, hvarunder cnkling eller enka ej får träda i
nytt gifte.
SORK, så’rrk, m. 2. Se Mullvad.
SORKLINA, f. 4. (sjöt.) Ett tåg, som ijenar
att fasthålla rorct vid dess möjliga lösryckning
ifrån stäfven.
SORL, n. 3. 4) Sorlande ljud. S. af vatten.
af en källrännil, bäck. S-el af insekter. S. i
halsen, i bröstet, rosslande. S. i örat, stark
Öronsusning. — 2) Mummel af en hop menniskor;
ljudet af flera personer, som tala på en gång.
S. af talande röster. — 3) (lig.) Högljudt yilradt
missnöje, knot. Samka s. på någon, uppreta folk
emot honom.
SORLA, v. n. 4. 4) Säges om det sakta ljudet
af en rinnande källa, cn bäck, rännil, o. s. v.
Bäcken s-r. — Syn. Porla. — 2) Säges äfv. om
flera till elt sammansmälta, sakta susande eller
surrande ljud; äfv. om mumlet af flera på en
gång talande menniskor. Insekterna s. Folket
s-r på gatorna. — 3) (fig.) Högljudt yttra sitt
missnöje, knota. Folkel s-de vid dessa
konungens ord. — 4) Rossla. Del s-r i bröstet. —
3) Säges äfv. om ljudet af stark susning i örat.
Det s-r i örat. — Sorlande, n. 4.
SORT, så’rrt, m. 3. (fr. Sorlc, lat. Sors) Slag,
art; beskaffenhet. En god, dålig s. päron. En
sorls, se Eli slags (under Slag).
SORTERA, sårrtèra, v. a. 4. (fr. Assorlir)
Indela eller ordna efter olika sorter. S. varor,
ull. S. ihop, sammanlägga, förena föremål, som
höra till samma sorl. — S. sig, v. r. Förse
sig med alla sorlcr af något. S. sig med
kramvaror. — S-d, part. pass. S-e varor. Bet j der,
då det brukas adjektivi: Försedd med alla
sär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
