Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sortera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOR
425
skilta sorter. Väl s. handel. Han är väl 8.
— Sorterande, n. 4. o. Sortering, f. 2.
SORTERA, v. n. 1. (fr. Ressorlir) Lyda
under (en domsaga, ell cmbelsverk, o. s v.).
SORTIMENT, sårrtimännt, n. 3. (fr.
Assorti-men t) Fullständig samling af vissa saker, som höra
tillsammans.
SOT, m. sing. I. tisl. Sotl) Sjukdom. Brukas
numera nästan endast i sammansättningar, såsom
Rödsot, Utsot, Lungsot, m. n., utom i talesättet:
Söka bot, der man tagit s. (se Bot).
SOT, n. sing. IL (isl. Sool) 4) Svart och tjockt
ämne, som rök ifrån eldstäder afsätter på sidorna
af skorstenspipor. Svart som s. — 2) S. i säd,
se Brand, 6. — Ss. S-aktig, -aklighel,
-färg, -färgad.
SOTA, v. a. I. 4) Rena från sol. S.
skorstenen. — 2) Svärta med sot. S. ansiglel cl).
S. sig i ansiglel. S. néd, alldeles nedsvärta
med sot.
SOTA, v. n. 4. II. (pop. o. fam.) S. för,
umgälla.
SOTANDE, n. 4. Se Solning.
SÖTARE, m. 5. (pop. o. fam.) Se
Skorslens-fejare. — Ss. Solar gosse.
SOTAX, n. 5. Se Brandax.
SOTELD, m. 2. Se Skorstenseld.
SOTDÖD, m. sing. (af Sol. I) Naturlig död
genom sjukdom. BÖ s. — Adj. 2. Som fått
naturlig död genom sjukdom.
SOTGNISTRIG, a. 2. (mineral.) Sotfärgad och
gnistrig i brolteL
SOTHÅL, n. 5. Hål på en kakelugn,
hvarigenom sotet uttages.
SOTHÖNA, f. 4. Ett slägtc af Vadfåglarna,
svart, af en hönas storlek. Fulica atra.
SOTIG, a. 2. 4) Full med sot, svärtad, smutsad
af sot. — 2) (vetensk.) Sotfärgad. — 3) (om säd)
Angripen af brand.
SOTKOL. n. 5. En slenkolsart, beslående af
stoftariade, löst förenade delar.
SOTN1NG, f. 2. Förrättningen, då man
sotar.
SOTSKRAPA, f. 4. Skrapa, hvarmed
skorstenspipor rensas ifrån sol.
SOTSÄNG, f. 2. (af Sol. I) Sjukdomsläger;
dödssäng. Ligga på s-en. Vigsel på s en.
SOTTIS, såtli s, m. 3. (fr. Soltise) Dum
handling. dumt yttrande. Göra, säga s-er.
SOTÄGG, n. S. Svampslägie med svarta
frökorn. Lignidium.
SOUPER ell. SOUPÉ. se Supt.
SPAD, n. 3. Vatten, hvaruli kött eller fisk
blifvit kokad. Deraf Kötlspad, Fiskspad.
SPADE, m. 2. pl. spadar. 4) Redskap till
gräfning, beslående af en tunn, rundad eller
fyrkantig, skarp stålsall jernplåt i ändan af ett skaft.
— 2) Benämning på ell slags fordom brukliga
slagsvärd (på franska Espadons). — 3) (på apotek)
Platt, mera långt än brcdt verktyg af stål, horn,
elfenben eller porslin, alt taga latverger eller
konserver ur deras kärl eller all dermed ulbreda
plåster. — 4) (hos målare) Verktyg, hvarmed
färgerna blandas på paletten eller upphämtas ifrån
rifbällen. — Ss. Spad for mig, -lik.
SPADER, spåd’r, m. 3. 4) En af de fyra
färgerna i kortspel, nämligen den ena svarta, eller
den som är tecknad med ett lindblad eller en
lansspets (fr. Pique) i form af ett lindblad. Spela
i s. S. är trumf. — 2) Hvarje särskilt af
dit-hörande kort. Spela en s. Många s. —
Sam-mansällcs med hvarje särskilt af dessa kort, t. ex.:
II.
SPA
S-äss, -kung, -dam, Sec. — Ss. S-färgen,
-kort.
SPADERSPEL, n. 3. Spel i spader.
SPADILJ, - di’llj, m. 3. (fr. Spadille)
Spader-äss i lomberspelct.
SPADKLUBBA, f. 4. Svampslägtet
Spathu-laria.
SPADTAG, n. 3. En spades nedslötning i
jorden och uppkastning af framför den varande
jord.
SPADVÄNDA, v. a. 2. Vända (jord) med
spade.
SPAK. m. 2. Häfslång, som på fartyg, vid
ankarets lättande, begagnas alt kringvinda spelet.
SPAK, a. 2. (isl. Spakr, vis, förståndig) 4)
Fredlig, from, saktmodig. — 2) (om djur) Tam,
ej ostyrig.
SPAKFÄRDIG, a. 2. Villig att efterkomma
andras vilja, önskningar. — Syn. From,
Saktmodig. Mild, Eftergiften, Foglig, Säflig, Beskedlig. —
Spakfärdighel, f. 3.
SPAKHET, f. 3. Saklmodighet, fredllghel,
villighet.
SPALIER, spalljé, m. 3. (fr. Espalier) Längs
en vägg anbragt gallerverk eller spjelverk,
hvar-cmellan grenarne af der planterade fruktträd hafva
under uppväxten blifvit infiäiade, så att träden
tvingats att ulbreda sig längs väggen.
SPALT, spålll, m. 3. (l. Spalte) Afdelning af
en tryckt sida uppifrån ända ned medelst en rak
linie eller mellanslag. Afdela en sida i s-er.
Tryckt i s-er.
SPALTA AF, se Afspalla.
SPANA, v. n. 4. Göra efterforskningar efter
person eller sak. S. efter, upp, ut, se
Efterspana, &c.
SPANING, f. 2. Efterforskning, för att komma
någon eller något på spåren. S. efter något.
Få, hafva s. på något, komma, hafva kommit
något på spåren.
SPANKULERA, spanngkulcra, v. n. 4. (fam.)
Stryka sysslolös omkring.
SPANN, m. 5. (af Spänna) 4) Längden
emellan tummen och mellanfingret eller lillfingret, då
de äro utspända från hvarandra. Fordom
brukligt längdemålt = 4 qvarlcr. — 2) Ett
sädes-målt = % tunna. En s. säd. Slå väl i s.,
gifva god äring. Brukas numera sällan i denna
bem. — 5. n. 3. 4) (prov.) Ämbar. — 2) (ford.)
Spänne. — 3) Hästar, som äro spända framför de
egentliga draghästarna för en vagn.
SPANNA, v. a. 4. 4) Mäta med tummen och
mellan- eller lillfingret. — 2) (tckn.) Rikta bleck
plant.
SPANNHAMMARE, m. 2. pl. — hamrar.
(lekn.) Eli slags hammare, hvarmed bleck spannas.
SPANNHÄST, m. 2. Häst, som går i spann.
SPANNKÖRNTNG, f. 2. Körning med spann.
SPANNLAND, n. 3. Eli halft tunnland.
SPANNMÅL ell. SPANNEMÅL, m. sing. Säd,
som mätes med spann eller målkärl. — Syn. Säd.
— Ss. S-s b r i s l,-s f or a, - shan del, -s
handlare, -sinförsel, -smagasin,-smalare,
-spris, -ssäck.
SPANNMÅLSBOD, f. 2. Bod, der spannmål
förvaras. — 1 denna mening säges äfv.
Spannmålsmagasin, -vind.
SPANNMÄLSBÄRARE, m. 3. Person, hvars
yrke är all bära spannmål af och på fartyg i en
hamn, eller vid införing uti och ulföring ur
magasiner.
SPANNMÅLSMAL, m. 2. Hvil s., cn mal-
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
