- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
433

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spionera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPI

SPJ

453

SPIONERA, ▼. n. 4. 4) Speja, kunskapa hos
fienden, såsom spion. Skicka någon Ull fienden
all s. — 2) Gifva akt på cn annans tal och
handlingar, för alt omlala, angifva dem. S. på
någon. S. efler, genom spioneri söka utforska,
uppleta, finna. S. üf, se Utspionera. —
Spio-ner in g. f. 2.

SPIONERI.–––––rf, n. 3. Spejande, fiendtligt
kunskapande.

SPIRA, f. 4. 4) Lång, smal och rak trästam.
— 2) (skepp.) En mindre rå eller bom. — 3)
Lång, smal, uppskjutande spets, t. ex. Tornspira.
— 4) Det slags kommandostaf, som är ett tecken
till konglig värdighet. En konungs s. Kunglig
s. — 3) (bot.) a) Se Blomspira.* S. på kål,
skott, som växer upp ifrån en kålstock, sedan
hufvudet blifvit aftagct. — b) örtslägtet Spiræa.

SPIRAL, - ål. s. 2. (af lat. Spira, krökning)
Snäckformigt vriden. — S. f. 3. Se Spiral-linie.
— Ss. S-for mig.

SPIRALFJÄDER, -alfjä’d’r, m. 2. pl. —
fjädrar. Spiralformig fjäder.

SPIRALGÅNG, m. 2 (anat.) En snäckformig
kanal, som går ifrån örat genom hufvudskålens
ben och tillhör den s. k. labyrinten.

SPIRALKÄRL, n. 3. Spiralformigt kärl i
växler.

SPIRALLINIE, spirallUnje, f. 3. Snäckformigt
löpande linie.

SPIRALPUMP, m. 2. Se Vallenskruf.

SPIRALT, - ålt, adv. I spiral.

SPIRALTRAPPA, f. 4. Trappa, som går i
spiral; vindeltrappa.

SPIRALÖRT, -ålö’rrt, f. 3. Örten Vallisneria.

SPIRITUALISM, –––––-i ssm, m. 3. (fil.) 4)
Den åsigten, alt Intet materiell finnes, ulan alt
allt är ande. — 2) Åsigten, att mcnniskosjälcn är
en ren andlig natur> — 3) Åsigten, att det
kroppsliga framgår ur anden och genom den förklaras.
— Motsats: Materialism.

SPIRITUALIST,––––––isst, m. 3. Anhängare
af spirilualismcn.

SPIRITUALITET,––––––-él. f. 3. Andlig
natur, andllghel.

SPIRITUEL.––––-ä 11, a. 2. 4) Andlig. — 2)
Anderik, sinnrik, qvick.

SP1RITUS, spiriluss, m. sing. (Latinskt ord,
som egcntl. betyder: ande, kraft.) Se Sprit. S.
reclor (rä’cktårr), lifgifvandc ande eller kraft. S.
vini, vinsprit.

SPIRITUÖS,––––-ö’s, a. 2. Som innehåller
mycken sprit, sprilslark.

SPIRKÅL, m. sing. Kälstock, som uppskjutit
i spira.

SP1RLÅNGA, f. 4. Ett slags Långa (sc d. o.),
längre och bättre än den vanliga.

SPIS, m. sing. I. Genom kokning, stckning
eller på annat salt tillredd mat. En god s.

SPIS. m. 2. II. ell. SPISEL, m. 2. pl. spislar.
(ursprungi. Spishäll, d. v. s. häll, sten alt koka
mat på.) Murad eldstad i kök eller boningsrum,
mod större öppning än cn kakelugn. Sitta, slå
vid s-en. J, på s-en.

SPIS, m. 2. III. (egcntl. Spels, t. Sptess) Så
kallas, på boktryckerier, aftrycket af en spatie.
fyrkant eller qvadrat, som uppstigit till jemnhöjd
med bokstäfvcnia.

SPISA, v. a. o. n. 4. Intaga en ordentligt
tillredd måltid. S. frukost, middag, qvällsvard.
Hvad s-de ni Ull middagen? Han s-r på
värdshus. S. bor la. — V. a. Se Bespisa. S.
de hungriga. S. åf, se Af spisa. — V. n.

II.

(fnm.) Förslå. Del s-r icke. Del s-r icke långt.
— Spisande, n. 4.

SPISASKA, f. sing. Aska, som blir i en spis,
efter elden.

SPISBRÖD, n. sing. Groft bröd, som brukas
i hvardagslag.

SPISDRICKA, n. sing. Svagdricka, svagöl.

SPISEL, se Spis. II.

SPISFÖRRÅD, n. 3. Förråd af mal.

SPISGÄST, m. 3. En, som spisar vid ens
bord. Han är min s.

SPISHÄLL, f. 2. Jcrnhäll, hvarmcd en spisel
är belagd.

SPISKAMMARE, m. 2. pl. — kamrar. 4)
Kammare, der man vanligen spisar. — 2) Se
Skafferi.

SPISKUMMIN, m. sing. Se Kummin.

SPISLAG. n. 5. Se Spissällskap.

SPISMÄSTARE, m. 5. — ARINNA, f. 4.
Person, som förestår ett stort kök.

n SPISNING, f. 2. 4) Intagande af en ordentlig
måltid. — 2) Tillhandahållande af tillredd mat
emot betalning. Hålla s. Der är s,

SPISOFFER, n. 3. Offer af tillredd mat,
såsom kakor m. m.

SPISORDNING, f. 2. Viss ordning, som i
hushåll eller vid inrättningar följes i afseende på
tillredningen af vissa maträtter för hvarje särskilt
dag i veckan, jemte bestämmande af hvarje
portions storlek.

SPISQVARTER, n. 5. Ställe, der spisning
hålles. Åta på s. Hålla s,

SPISRUM. n. 3. Rum, der man vanligen spisar.

SPISSÄLLSKAP, n. 3. o. 3. Gäster, som spisa
tillsammans, isynnerhet på ett värdshus.

SPISSKÄRM, m. 2. Eldskärm för en spisel.

SP1SVÄRD. m. 2. -VÄRDINNA, f. 4. Värd
ell. värdinna på ett spisqvartcr.

SPISÖL, n. sing. Svagare öl, som nyttjas vid
måltider.

SP1TS, SPITSFUNDIG, m. fl., sc Spels,
Spetsfundig. &c.

SPJELA, spjäla, v. a. 4. 4) Förse med
spjelar. — 2) Se Spjelka. — 3) (kir.) Sälta spjelar
långs omkring ett brutet ben, för att hålla det i
stadigt läge. [Spjäla.]

SPJELE, spja le. m. 2. ell. SPJELA, f. 4. 4)
Tunt afspjelkadt stycke af trä. — 2) (kir.) Liten
tunn staf af trä, papp, bleck, sulläder o. s. v.,
hvarmed brutna ben spjelas. [Spjäle.]

SPJELKA, v. a. 4. Klyfva i tunna, smala,
långa stycken. S. sö’nder. — S. sig, v. r.
Klyfva sig i dylika stycken. — Spjelkande,
n. 4. [Spjälka.]

SPJELKA, f. 4. Afspjelkadt stycke. [Spjälka.]

SPJELKIG, a. 2. S-l kallas ett mineral, då
brottytan är besatt med små kilformiga delar,
hvilkas bredare ändar sammanhänga med hela
mineralmassan. [Spjälkig.]

SPJELL, n. 3. 4) Jernplåt, hvarmed röret
ifrån en eldstad tillslänges, för all qvarhålla
värmen. Öppna, draga upp s-et. Skjuta, slänga,
slå igen s-el. — 2) Kil under armen, på
skjortor, lintyg, m. m. [Spjäll.]

SPJELNING, f. 2. Handlingen, förrättningen,
då man spjelar. [Spjälning.]

SPJELVERK, n. 3. Galler af spjelor. [Spjäl-.]

SPJERNA, v. n. 4. (egcntl.: sparka) S. ell.
s. emot, streta emot af alla krafter. S. emot
udden, (egcntl.) sparka emot den udd, som
på-drifvare fordom brukade, för att mana på dragare;
(fig.) streta emot, göra motstånd. Del är fåfängl
35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free