Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Springande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 SPR
springande upphinna. (Fig.) S. upp, stegras, t.
ex.: Barometern, priset sprang upp. S. ut, se
Ulspringa. S. ut i skogen, ur rummet. S.
utför trapporna. (Fig. Tam.) S. åstad, förhasta
sig, handla obetänksamt. — Syn. Löpa, Känna,
Skala, Gno, Dyka, Qvista, Raka, Badda, Barka
af, Basa af, Bruka benen. — 2) Hoppa; rusa,
störta. S. öfver en puss, elt dike. S. upp på,
ned of elt bord. S. af hästen. (Fig.) S. förbi’
ell. öm, hoppa om, förbi. S. en om halsen,
komma rusande och kasta sig om ens hals. S.
en i strupen, i synen, rusa på och fatta en i
strupen, klösa (o. s. v.) en i ansiglci. (Fig.) 5.
ifrån ell ämne lill ell annal, hastigt Öfvergå
från &c. S. igenom fönstret. S. på, upp på
en häst. S. pa en, rusa på, anfalla en. S. på
hvarandra. S. U ll, hoppa till, göra ett språng.
S. upp, se Uppspringa. (Fig. fam.) Låta s.
öfver klingan. se Klinga. — 3) Hastigt gå hit
och dit i brådskande göromål; ifrigl skynda efter,
söka. Jag har sprungit i sysslor hela dagen.
Jag har sprungit efter honom hela dagen.
(Fam.) S. efter flickor, vara begifven på otukt.
S. med sqvaller, vara fallen för att sqvallra om
för andra, hvad man får höra. Ge en något all
s. med, att sqvallra om. S. omkring i staden.
S. ule, löpa hit och dit. utom hemmet. — Syn.
Löpa, Ränna. — 4) Häftigt, i elt ögonblick brista,
gå sönder. Glaset, fönsterrutan sprang. Låta en
mina, en bastion s. S. af, brista af; äfv. plötsligt
aflossas (om gevär). S. ifran, lös, hastigt lossna.
S. sö’nder, plötsligt och häftigt gå i stycken. S.
upp i luften ell. blott s. upp, plötsligt och häftigt
uppkastas i luften. Han sprang i luften med
en mina. (Sjöt.) S. läck, blifva hastigt läck. —
Syn. Brista, Krevera. — 3) (om vallen) Spruta i
höjden, häftigt uppvälla. Låta en vattenkonst s.
En källa sprang upp vid hans fot. — 6)
Hastigt förflytta sig. vända sig, göra en plötslig och
häftig rörelse. Vinden har sprungit i vesler.
Vinden sprang lill sydlig, kastade sig i söder.
S. tillbaka, häftigt kasta sig tillbaka, t. ex.:
Fjädern, kanonen sprang tillbaka. S. upp,
plötsligt gå upp, t. ex.: Dörren, låset sprang
upp. — 7) (fig. fam.) Hastigt gå förlorad. Hela
hans förmögenhet sprang på den kuppen. Låta
penningar s., utgifva myckel p., punga ut. Låta
hufvuden s., aflifva många. — Syn. Dansa. —
8) S. fram, framskjuta, utstå, utlöpa. — 9) (om
hästar) Para sig. Låta hingsten s. — V. a.
(om vissa krealurs parning) Betäcka. Låta s.
ell slo. — S-nde, pari. pres. Komma s.
SPRINGANDE, n. 4. 4) Löpande. — 2)
Löpande hit och dit i bestyr, i göromål, o. s. v. —
3) Kreverande. En minas s.
SPRINGARE, m. 5. 4) En, som springer. —
2) Snällfotad häst. — 3) En art Delfin, som gör
höga språng öfver valtnet. Delphinus Delphis.
SPRINGBRUNN, m. 2. Se Vattenkonst.
SPRINGBRÄDE, n. 4. Se Trampolin.
SPRINGFJÄDER, m. 2. pl. — fjädrar.
Spi-ralformigl vriden fjäder af ståltråd.
SPRINGFLOD, m. 3. Tidvattnet vid ny- och
fullmåne, då floden är starkast.
SPRINGFÖTTER, m. 3. pl.» (nal. hisl.) Så
kallas de fågelfötter, på hvilka baktån saknas.
SPRINGGLAS. n. 5. Se Bologneserjlaska.
SPRINGGUMSE, m. 2. pl. — gumsar.
Oul-skuren gumse.
SPRING H VAL, m. 2. Se Springare.
SPRINGKOLF, m. 2. pl. — kolfvar. Liten
glaskolf med tjock botten, som väl utifrån tål
SPR
smärre slag, rncn är inuti så skör, alt bottnen
genast utfaller och kolfven springer i oräkneliga
bilar, om en liten kantig kropp insläppes.
SPRINGKORN, n. 3. Ört med gula blommor,
hvars mogna fröhus vid minsta vidrörande utkasta
sina frön. Impatiens noli tangere.
SPRINGKÄGLA, f. 4. Rörlig skifva, med
hvilken nöten på vissa gevärslås förenas.
SPRINGKÄLLA, f. 4. 4) Källa, som plötsligt
uppväller på elt ställe och snart åler försvinner.
— 2) Källa, der vattnet sprutar upp i luften,
liksom ifrån en vattenkonst.
SPRINGLEK, ni. 2. Lek, då man springer,
t. ex. Enkleken.
SPR1NGMASK, m. 2. En liten intcstinalmask.
högst % tum lång. Oxyuris vermicularis.
SPRINGNING, f. 2. 4) Se Springande. —
2) Säges om vissa djurs parning.
SPR1NGORMSKNÖL, m. 2. S ar, en
bäsl-sjukdom.
SPRINGPOJKE, m. 2. pl. — pojkar. Pojke,
som begagnas till springärenden.
SPRINGRÄTTA, f. 4. Elt djur af Gnagame,
som med sina långa bakben gör långa och snabba
språng. Dipus.
SPRINGSTAF, m. 2. pl. — slafvar, eller
SPRINGSTOCK, m. 2. Lång, i begge ändar
jernskodd käpp, som begagnas, då man vill springa
öfver grafvar, o. s. v.
SPRINGTID. m. 3. Se Springflod.
SPRINGVATTEN, n. 3. Vatten, som sprutar
upp ifrån en vattenkonst eller en springkälla.
SPRINGVÅG, m. 2. Se Förvåg.
SPRINGÄDER, f. 4. pl. — ådror. Se
Källåder.
SPRINGÄRENDE, n. 3. o. 4. (fam.)
Små-ärende till något ställe i grannskapet, o. s. v. Gå
s-r. Skicka en i s-r.
SPRINGÖDLA, f. 4. Ett slägle af ödlorna,
hvars arter äro små, qvicka och lifliga.
La-cerla.
SPRINT, m. 2. Liten nagel eller dubb af
metall, som skjutes igenom ett hål i ändan af en
bom, en len o. s. v., för all bältre faslhålla den,
eller genom hål på tvenne särskilta delar af en
pjes, för att hålla dem tillhopa.
SPRINTA, v. a. 4. Befästa med sprinl.
SPRINTHÄL, n. 3. Hål för en sprinL
SPRISEGEL, n. 3. Ett fyrkantigt, medelst
litsor vid en bålmasl fästadl segel.
SPRIT, m. 3. (lat. Spirilus) En fin, flygtig
och slark vätska, som uppkommer genom
disiil-lering. I allmänhet menas dermed: Omdistilleradt
brännvin. — Ss. S-hallig.
SPRITA, v. a. 4. S. ärter, bönor, ultaga
dem ur deras skidor eller baljor. S. fjäder,
af-repa fanet ifrån fjäderns rör. — Sprilandc,
n. 4. o. Spr ilning, f. 2.
SPRITBÖNOR, f. 4. pl. Spritade bönor.
SPRITFERNISSA, f. 4. Ett slags fernissa,
som bercdes genom lösning af något harts i
alkohol.
SPRITKANNA, se Sprulkanna.
* SPRITKOPPAR, m. sing. Kopparpulver,
bestående af idel klotformiga korn, hvilka vid
kopparens gärning, under det den är smält,
upp-stänkas.
SPRITSA, v. n. 4. (om vissa smälta kroppar)
Kasta klara, hvita eldgnistor. — Sprilsnin g,
f. 2.
SPRITSBAKELSE, m. 3. Ett slags
konfekt-bakelse af mandelmassa, rifven med äggbvila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
