Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spotskhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPO
SPR
435
sak. Han visade sig myckel s. S. min. S-l
svar.
SPOTSKHET, f. 3. Trotsig eller hånande
stolthet.
SPOTSKT, adr. På ett spotskt sätt, med
spotskhet. Svara s.
SPOTT, m. sing. 4) Den valtcnaktiga, något
klibbiga vätska, som utsilar ur spotlkörtlarna i
munnen. — 2) (i obestämd form) Åtlöje, bånlig
yttring af förakt. S. och hån. Drifva s. med
någon. Blifva till s.. komma på skam. — Syn.
Se Begabbcri.
SPOTTA, v. n. o. a. 4. Häftigt uldrifva spott,
slem, eller något annat, som man har i munnen,
eller som uppkommer ur bröstet eller magen. S.
ofla, mycket. S. blod. S. torrt, utan att något
utkommer ur munnen. S. någon i synen, i
an-sigtel. n S. på något. S. på’ sig, råka att få
spott på sig, då man spottar. S. ål, efler nåaon,
till tecken af förakt spotta åt det håll, der någon
är eller hvaråt ban bortgått. S. bort, upp, ut,
se Borlspolla, &c. S. nöd, spotta full, orena
genom mycken spottning. — Spottande, n. 4.
SPOTTAR!’, m. 5. 4) En, som spottar
mycket. — 2) Insekt af Stritslägtet. Cicada ranatra.
SPOTTDRIFVANDE, a. 4. Säges om medel,
som befordra spoti flylning.
SPOTTFLYTMNG, f. 2. Stark flylning af
spolt ur spottkörtlarna.
SPOTTGÅNG, m. 2. (anat.) Gång, som förer
spolt.
SPOTTKLUNS. m. 2. Kluns af utspotlad
tjock slem
SPOTTKOPP, m. 2. Kopp, särskilt begagnad
att spotta uti.
SPOTTKUR, m. 3. Medicinsk kur, då man
genom framkallande af stark spollflytning söker
att ur kroppen fördrifva ett sjukdomsämne. [-cur.]
SPOTTKÖRTEL, m. 2. pl. — körtlar.
Körtel, som utsilar spott.
SPOTTLÅDA, f. 4. Liten med sand eller
granris fylld låda, som ställes på golfvct,
vanligtvis vid kakelugnen, att spotta uti.
SPOTTNING, f. 2. Handlingen, då man spottar.
SPOTTORD. n. 5. Se Speord.
SPOTTPENNING, m. 2. (fam.) Ringa
penning. Sc äfv. Spotlpris.
SPOTTPRIS, n. 5. (fam.) Ytterst lågt pris.
— Syn. Se Köfvarköp.
SPOTTSTYFVER, m. 2. (fam.) Se
Spotl-penning.
SPRAKA, v. n. 4. 4) Med smällande ljud
utkasta gnistor. Veden s-r i elden. Man hör
elden s. — 2) Säges äfv. om vissa ämnen, som
vid stark hetta söndcrspringa med ell smällande
ljud. Saltet s r i elden. — 3) Kastas genom
sprakning. Gnistorna s. omkring ifrån elden.
Eli eldkol s-de på mig. — Sprakande, n. 4.
SPRAKRLOSS, n. S. Bloss af torrved.
SPRAKFÅLE, m. 2. pl. — fålar, (fam.)
Yster fåle.
SPRAKFÅGEL. m. 2. pl. — fåglar. En
hönslik fågel i Brasilien och Guyana. Psophia
crcpitans.
SPRAKVED, m. sing. 4) Ved, som sprakar
i elden. — 2) (bot.) Se Brakved.
SPRATT, n. 5. (sannolikt af Sprätta) Se
Puls. Göra, spela en ell s. Han har gjort
mig elt fult s
SPRATTLA, v. n. 4. (af Spritta) 4) Med
sprittande rörelse kasta sig af och an eller hoppa
upp. Säges om fångad fisk. — 2) Göra sprittande
rörelser. S. med benen. Den döende hjorten
s-r. — Sprattlande, n. 4.
SPRI, n. 4. (skepp) Stång, som begagnas,
alt ifrån foten af cn mast diagonalt utsträcka ell
sprisegel.
SPRICKA, v. n. 3. (Freqventaliv af Springa)
Impf. Sprack; pl. Sprucko. Sop. Spruckit. Part,
pass. Sprucken. Få en spricka, få sprickor.
Muren, glaset har spruckit. Marken s-ker af
torka. Bidån sprack midl i tu. Händerna,
läpparne s. af köld Åta så, alt man är
färdig all s. Hufvudel vill s . säges, då man har
svår hufvudvärk eller mycket att grubbla på.
(Fig.) S. af skratt, af harm, af arghet, skratta
omållligt, vara ytterst harmsen, arg. S. sönder.
S. upp, ut, sc Uppspricka, Utspricka. — Syn.
Remna. — Sprucken, part. pass.
SPRICKA, f. 4. Helt smal, ofta knappt
märklig, på längden gående öppning, som ifrån ytan
af ett föremål går mer eller mindre långt inål
eller tvärs igenom. S. i en mur, i glas, i
huden, i jorden, i en häslhof, o. s. v. — Syn.
Springa, Klyfta. Remna.
SPRICKLAF, m. 2. pl. — lafvar. Lafslägtet
Opegrapha.
SPRICKLING, m. 2. Svampslägtel Hysterium.
SPRICKNTNG. f. 2. 4) Händelsen, då en
spricka uppkommer. — 2) Se ülsprickniny. En
blomma i sin s.
SPRIDA, v. a. 2. Impf. äfv. Spred. Utbreda
åt alla håll, förbreda. Växter, som s. sina
rötter. S. ljusstrålarna, ljudet. Blommorna s-dde
en behaglig lukt. (Absolut) Bössa som s-dcr,
vidsträckt fördelar haglen. (Fig.) S. förskräckelse
öfveralll. S. omkri ng, ul, se Kringsprida,
Utsprida. — S. sig, v. r. Utbreda sig åt alla håll.
Fiendlliga skaror s-dde sig öfver hela landet.
Sjukdomen s-der sig dagligen allt mer och mer.
— Spridd, part. pass. Kringströdd, strödd,
enstaka. Brukas ofta adjektivt, t. ex.: S-a hus.
S-a fall af kolera. — Spri dande, n. 4. o.
Spridning, f. 2.
SPRING, n. 5. 4) (ulan plur.; fam.)
Springande, löpande, gående fram och åter. Efler
mycket s. — 2) (skepp.) a) Skilnaden emellan
ett däcks höjd för eller akter, och midskepps. —
b) Ett varp, utfördt att svaja fartyget.
SPRINGA, v. n. 3. Impf. Sprang;
pl.Sprun-go. Sup. Sprungit. Part. pass. Sprungen. 4)
I upprätt ställning hastigt förflytta kroppen gejrøm
fötternas snabba kastning om hvarandra, vare sig
framåt, baklänges, eller äfven åt sidan, ocb
hvar-vid för hvarje fotens lyftning kroppens tyngdpunkt
flyttas utom densamma till fall, men vid hvarje
fotens nedsättning jemnvigten återvinnes. S. af
och an, fram och tillbaka, hil och dit. S. i
kapp. Han sprang allt hvad s-s kunde, af
alla krafter. Han sprang en fjerdingsväg.
S. emot någon. S. en till mötes. S. falt,
springande taga fatt. S. hem till någon. S.
bort, undan, åstad, se Bortspringa. S. fråm,
se Framspringa. S. (ÖrbT ell. öm, se
Omspringa. S. förut. S. ifran en, springande lemna
en. S. Tn. S. in i elt hus, i skogen. S. nöd,
omkrTng. S. omkull, komma springande, så alt
man stöter omkull någon eller något. S. på,
springa emot, l. ex.: Han sprang på en sten,
på väggen. S. på dörren, skynda till d. S.
på’, springa fortare; äfv. fortfara att springa.
S. sö’nder, springa så, att något går sönder. S.
till, springande skynda bort till någon eller
något. S. tillbaka, upp, uppfö’r. S. upp, äfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
