Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sqvallertunga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 SQV
SQVALLERTUNGA, f. 4. (Fam.) Se
Sqvaller-bylla.
SQVALLERÖRT, f. 3. Se Svallerört.
SQVALLRA, v. n. 4. 4) Hernligen omtala
något, som man fått höra och som nedsätter en
annan eller länder till alt uppreta någon emot
honom. Någon måtte ha s-l. S. om en Ung.
S. på någon, hernligen omtala hvad cn annan
sagt eller gjort, i afsigt att ådraga honom
förtret o. s. v.; förtala, baklala. (Fam.) S. ur
skoten, omtala något, som man bort tiga med. —
2) (fam.) Sladdra, pladdra, prata. S. bort liden,
fördrifva tiden med prat. S. ut, prata ut. —
Sqvallrande, n. 4.
SQVALLRA, f. 4. (fam.) 4) Se Sqvallerbytla.
— 2) (skämty.) Tunga. Hålla s-n, hålla
munnen. — 5) Fågclsläglet Gracula.
SQVALLRARE, m. 5. En, som sqvallrar, är
fallen för att sqvallra.
SQVALP, n. 6. 4) Häftig rörelse af vatten,
då vågorna slå emot hvarandra eller kasta stänk
ifrån sig. Vågornas 8. — 2) (fam.) Se Sqval. 2.
SQVALPA, v. n. 4. Säges om vatten eller
annan vätska, som häfves fram och tillbaka, så
alt vågor slå upp emot bvarandra och kasta upp
slänk. Vattnet s-r emot bålen, emot muren,
upp på stranden. S. in, kastas in genom
sqvalp-ning. S. ö’[ver, sägcs om vatten eller annat
flytande ämne i ett kärl, då det sqvalpar så, att
något slås ut Öfver bräddarna. — V. a. Försätta
i sqvalpning. S. bört, ö fver, genom sqvalpning
utspilla. S. öm, ut, se Omsqvalpa, Ulsqvalpa.
S. ihöp, blanda genom sqvalpning. —
Sqvalpan-de, n. 4.
SQVALREGN, n. K. Så starkt regn, alt det
sqvalar i diken och rännstenar.
SQVAÉREGNA, v. impers. 4. Regna så starkt,
att det sqvalar i diken och rännstenar.
SQVALT, n. sing. (fam.) Sqvaltande.
SQVALTA, v. n. 4. (fam.) Ösa eller röra uti
vatten, så att det spilles öfver och väter ned golf,
bord, o. s. v. — Sqvaltande, n. 4.
SQVALTA. f. 4. (fam.) Se Sqvallqvarn.
SQVALTBÄCK, m. 2. Bäck, som endast vissa
tider på året har vatten.
SQVALTIG, a. 2. (fam.) Af beskaffenhet att
medföra sqvalt. S-l göra.
SQVALTQVARN, f. 2. (fam.) Liten qvarn, som
drifves af vattnet i en sqvaltbäck.
SQVALTORRE, m. 2. pl. — orrar, (jäg.)
Orre, som spelar afskildt, ej i lek.
SQVAPP! int. Uttryck, hvarmcd betecknas
fallet af cn tung, mjuk och blöt massa.
SQVATTER, n. sing. Det läte, som ankor
och skator hafva.
SQVATTRA, v. n. 4. Låta som en anka eller
skata
SQVATTRA. f. 4. ell. SQVATTRAM, m. sing.
En ört med hvila blommor och stark lukt, i
skogskärr. Ledum paluslre. Kallas äfv. Sqväkra
och Getpors.
SQVÄKA, v.n. 2. Låta som grodor. — Sq
våkande, n. 4.
SQVÄKRA, f. sing. Se Sqvallra, f.
SQVÄTT, m. 2. (fam.) Nagot helt litet af ett
flytande ämne. En s. mjölk.
SQVÄTTA, v. a. 4. (fam.) Utslå, ulhälla,
utspilla sqvältar af ett flytande ämne; drypa,
ut-spruta, pinka litet här och der. — Sqvältande,
n. 4.
SQVÄTTALS, adv. En sqvätt då och då; en
sqvält här och der; i flera sqvältar.
STA
ST! int. Utrop, då man vill anbefalla tystnad.
STAB, m. 3. Befäl och militäre tjenstemän
vid en trupp (bataljon, regemente, brigad,
division) eller en armé. Öfre s., bestående af
officerare och tjenstemän af officers rang. Lågre s.,
af underofficerare och personer med underofficers
rang. Bildar några sammansättningar såsom
Generalstab, Regementsstab, m. fl.
STABBE, m. 2. pl. slabbar. (prov.) Se Slubbe.
(Fam.) Per S., kort och tjock karl.
STABBIG, a. 2. (fam.) Helt kort, men tjock*
STABEL, slåb’l, a. 2. (lat. Slabilis) Stadig,
varaktig, beståndande.
STABILITET,–––––ét, f. 3. Stadighet,
varaktighet, bestånd.
STABRAK, - ak, n. 5. (sannolikt af Stad, ställe,
och Bragd, förändring) Se Solslånd. — Skrifvcs
äfv. Slarbrak.
STABSKAPITEN,–––––-én, m. 3. Kapitcn ulan
kompani, tillhörande en stab.
STABSOFFICER. ståbsåffisér, m. pl. —
officerare. Benämning på de högre officcrarne, ned
ifrån majoren.
STACCATO, -åto, n. sing. (ilal.; i musik)
Betecknar, alt hvarje ton bör noga skiljas ifrån
föregående och efterföljande.
STACK, m. 2. (pop. o. fam.; sannolikt af
Stackig) Draga s., säges om elt slags sätt att
lotta, då man sätter längre och kortare strån
emellan fingrarna, och låter de lottande draga
hvar sitt, hvarvid lotten faller på den, som fält
det kortaste.
STACK, m. 2. Stor hög af något ämne,
vanligen kägelformig, toppig eller fyrkantig, såsom
Halm-, HÖ-, Ved-, Dyng-, Myrstack.
STACKA, v. a. 4. Upphopa i stack. S. hö,
halm.
STACKARE, m. 3. (af Slafkarl, tiggare) 4)
Arm, fattig person. En fattig s. — 2) En, som
ingenting kan, förmår eller duger till; odugling;
klen, svag, sjuklig, rädd, dum, enfaldig person.
En s. till karl. En rädd s. En god,
enfaldig s. En svag s. En liten s. En sådan s.!
— Syn. Lappare, Prackare, Lappriskarl,
Prack-syl, Struntkarl, Askfis. — 3) Beklagansvärd
men-niska. Jag arme s.! S. han, om.... olycklig
han, om... S. den som... — Stackars,
genitiv, brukas adjektivt och oböjligt i samma
betydelse som Arm, Beklagansvärd. Den s. karlen.
Den s. qvinnan. Del s. barnet. S. karl! S.
menniska! S. flicka! S. liten! De s. bönderna.
En s. fattig fan.
STACKET, se Staket.
STACKIG, a. 2. (fam.) Allt för kort, mycket
kort. S. karl. S-l svar. (Ordspr.) Stränga
herrar få s-l välde.
STACKIGHET, f. 3. (fam.) Mycken korthet.
STACKIGT, adv. (fam.) Mycket kort. Svaras.
STACKMYRA. f. 4. Én art myra, svart med
brunröd hals; bygger de stora myrstackarna i
barrskogar. Formica rufa.
STACKNING, f. 2. Göromålet att stacka.
STAD, m. 3. pl. släder, (af Slå) 4) (utan
plural) a) (ursprungi.) Ställe. Bibehålies för denna
bem. numera endast i vissa sammansättningar,
såsom: Allestädes, Annorstädes, Ingenstädes,
Tillstädes, Ästad. — b) Läge, tillstånd,
omständigheter, ställe. / min s. 1 hans s. och ställe. Hvar
i sin s. Deraf Sladhållare (Lieutenant,
Statt-haltcr), nu Ståthållare. — c) Fast, varaktig plats;
bostad. Hafva ingen varaktig s. Brukas nästan
endast i delta och dylika uttryck. Deraf Stanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
