Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stereotypera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STE
STT
453
STEREOTYPERA, stereåtypèra, v. a. 4. (gr.)
Trycka böcker med begagnande af stereotyp. —
Slereotypering, f. 2.
STEREOTYPI, stereålypi’, f. 3. Konsten att
gjuta stereotyper för boktryckning.
STERIL, - fl, a. 2. (lat. Slerilis) Ofruktbar,
mager.
STERILITET, –-ét, f. 3. Ofruktbarhet,
magerhet.
STERLETT, stärrlÄTl, m. 3. Fisk af
Slör-släglet, knappt två alnar lång, berömd för sitt
läckra kött och sin fina kaviar. Acipenser
ru-tbenus.
STERLING, slarlinng. m. oböjl. (engelskt ord,
som egenll. betyder: äkta, ren, isynn. om mynt)
Pund St., ett engelskt räknemynt = 20 shilling
sterling, svarande mot 4 r:dr 46 sk. svenskt mynt
i silfver. Var fordom ett verkligt mynt.
STIA. f. 4. Litet hus eller afbalkning för
svin, gäss, m. fl. — Bildar sammansättningarna
Svinstia, Gödstia.
STI BLETT, se Slöflelt.
STICK, n. S. 4) Handlingen eller verkningen,
då ett föremål stinges. Jfr. Sling. EU s. af en
knappnål. (Fig. fam.) Slå i s-et, vara
blottställd, utsatt för något. Sälla ell. lemna i s-et,
öfvergifva i fara, nöd, betryck, svårighet, o. s. v.
Hålla s., bestå profvet. — 2) Smärtsam känsla
liksom af något stickande. — 3) (i kortspel) De
af inolspelarnes kort, hvilka man efter utspelning
och påslagning med elt högre kort lager hem. —
4) (sjöl.) S. i släf, säges om vinden, då den är
rakt emot.
STICKA, v. a. 3. I. Impf. Slack; pl. Stucko.
Sup. Stuckit. Part. pass. Stucken. 4) Stöta,
drifva. inskjuta något spetsigt, uddhvasst i ett
föremål. S. och hugga. S. tvärs igenom någon.
S. värjan genom lifvel på någon. S. någon
med nål, med värja. S. ihjel någon S. en
kalf, ell svin, slagla dem genom stickning med
knif. S. starren, se Starr. S. ell pilscher,
genom stickning med grafstickel förfärdiga elt
sådant. (Absolut) S. i guld, i stål, gravera i
guld <8ec. (Fam.) Sitta och s. i maten, äta
långsamt och utan matlust eller med ovilja. S. åf,
se Afslicka. S. efter, ål en, stöta med värja,
knif o. s. v. åt någon, utan all träffa honom.
S. fram, igenom, in, néd, se Framslicka, Sec.
S. upp, sticka hål på, t. ex.: S. upp ell vinfat;
äfv. med sling leckna, t. ex.: S. upp ell
mönster. S. upp en kopparplåt, med grafslickeln
förnya en förut stucken plåt. S. ul, se Utsticka.
(Fig. fam.) S. ut ögonen på en, bedraga ens
vaksamhet. — 2) Inskjuta, indrifvs på någol
udd-bvasst; äfv. införa någol spetsigt eller smalt i en
öppning; äfv. (i allm.) instoppa, införa, framräcka.
S. sleken på speltet. S. värjan i skidan. S.
tråden genom nålsögat. S. något i fickan.
S. handen i vallnel. Han stack mig en
dukal i handen. S. pipan i säcken, se Pipa.
S. eld på elt hus, antända det. (Fam.) Stick
inte dil, våga ej ett försök alt anfalla, ofreda,
taga något, o. s. v. S. emellan, sticka något så,
att det kommer emellan. S. fram, se
Framslicka. S. hos sig, stoppa i fickan, i barmen.
S. »n, se Insticka. (Fig.) S. in soldater i ell
regemente, införa dem i dess rullor. S. undan,
under, se Undanslicka, Understicka. S. upp
en flagg» hissa en f. S. ul. se Utsticka. (Fig.
fam.) S. ul en, uttränga någon ur en persons
ynnest. 5. å’t en någol, räcka någol åt honom
(helst i smyg). — 3) (fig.) a) Säges om solen, då
den bränner starkt. Solen stack honom på
huf-vudel. (Absolut) Solen s-ker starkt, bränner.
— b) Smärta, förtreta, såra mod ord. Denna
olacksamhel slack mig i hjerla^ smärtade mig
djupl. Förebråelsen stack honom. Del slack
honom all se sig så tillbakasall. — 4) (sjöt.)
S. tåg, sakta fira ankartåget kring spelet. S.
tåget ifrån sig, släppa ankartåget ifrån sig, då
man icke kan lätta ankaret. S. godset på, fästa
fall, skot o. s. v. i ell segel eller på en rå. S.
upp halsar och skol, fira af dem så, att de
flyta klart öfver bastingcringen. S. ul ref.
upplösa en eller flera rader hopknopade. refsejsingar
på ett refvadt segel och derigenom åter öka dess
storlek och vindfång. — V. n. o. i mpers. 4)
Förorsaka en känsla liksom af något stickande.
Del s-ker mig i sidan. Del s-ker i fingret, i
handen. (Fig.) Del s-ker i ögonen, faller starkt
i ögonen. Del s-ker i näsan, luktar starkt. —
2) (i kortspel) S. ell. s. ö fver, slå på högre kort.
De stora korten s. de små, s. öfver de små.
— 3) (sjöt.) S. djupl, säges om elt djupgående
fartyg. Skeppel s-ker 13 fot djupl, går 43 fot
djupt. S. på ell låg, fira eller gifva efter på
det. S. upp emol vinden, lovera. S. upp i
vinden, gå högre upp emot vinden. S. ul till
sjös, löpa ut på öppna sjön. — 4) S. åf, se
Afslicka, v. n.; äfv. (fam.) springa, skynda bort.
S. fram, se Framslicka, v. n. S. néd,
nedskjuta, nedgå, t. ex.: Rolen s-ker rätt ned i
jorden. S- upp, uppskjuta, uppstiga, t. ex.:
Brod-den s-ker upp ur jorden; solen har nyss
stuckit upp. En storm stack upp, uppkom. S. ul.
skjuta ut, löpa ut. — S. sig, v. r. Gifva sig ett
sting; äfv. råka att få elt sting. S. ihjel sig.
S. sig på elt lörne. S. sig undan, se
Undanslicka sig. — S-s, v. d. 4) Slicka; hafva böjelse
för, vana, egenskap alt sticka. Han sticks.
Törnen s. Akta er, det sticks, säges i samma
mening som: Akta er, del bräns (se Bränna). —
2) Sticka hvarandra. — S-nde, part. akt. S.
storm, ytterst häftig. Brukas fig. och adjektivt
i samma mening som Bitande; se d. o. S. ord,
svar, infall. — Nyttjas äfv. adverbialt, t. ex.:
Svara s. — Stucken, pari. pass. En s. gris.
Brukas nästan adjektivt i betydelsen: Sårad genom
ord, förtretad. Han är s.
STICKA, v. a. 4. II. 4) Medelst slrumpstickor
slinga en tråd så, att deraf bildas små täta lyckor
eller maskor, tills slutligen elt slags väfnad deraf
uppkommer. S. strumpor, handskar, västar,
o. s. v. — 2) Se Brodera. S. med guld, med
silke. — 3) På två eller flera tyger, iagda öfver
hvarandra, göra med nål och tråd eller silke sting
tvärs igenom dem, hvarigenom de sammanfäslas till
elt. S. täcken.
STICKA, f. 4. 4) Större eller mindre splittra
af trä. Spänta sönder elt vedträ i s-kor. (Fam.)
Der fins ingen s.. alldeles ingen ved. Få en s.
i foten. — 2) Helt smal käpp till hvarjehanda
behof, t. ex. Ljussticka. — 3) Nålformigt
verktyg, som begagnas vid strumpstickning m. m.,
vanligen af ståltråd och 7 till 8 tum långt; äfv.
ett dylikt längre verktyg, som begagnas vid
yllestickning o. d.
STICKANDE, n. 4. 4) Handlingen,
verkningen, då person eller sak sticker. — 2) Arbetet,
då man stickar.
STICKARE, m. 3. En. som stickar. Brukas
mest i sammansättningar, såsom Perlstickare. —
Ss. S-lön.
STICK BLAD, n. 6. Plåt på en värja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
