Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Storhertiglig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STO
STO
46f
STORHERTIGLIG, a. 2. Som tillhör, har
afseende på en storhertig eller ett storhertigdöme.
STORHET, f. 3. 4) (fil.) Tingens egenskap
att kunna bestämmas genom lal och mått. Äfv.
Qvantitet. S. in concreto eller äfven blott s.,
sjelfva tinget, som sålunda kan bestämmas. — 2)
Betydligt antal, betydlig myckenhet, vigt,
betydligt värde, o. s. v. Krigshärens, flottans,
summans s. Ell brotts s. S en af hans förtjensler.
— Syn. Ansenligbet, Betydenhet, Betydlighet,
Vidd, Dryghet. — 3) Stor makt. Ell folks, en
nations s. Guds s. — 4) (fam.) Stolthet, höghet.
— 5) Ovanlig öfverlägsenhet i afseende på
själsegenskaper, snille, hjeltemod, förtjensler, o. s. v.
Catos, Cæsars, Linnés s. — 5) Stort ändamål,
syfte. S-en af ell förelag
STORHORA. f. 4. (fåm.) Allmän sköka.
STORHUFVUD. n. 4. Ett slags styflenig
benfisk med ett brcdt hufvud och lik grof sill.
Mu-gil Capito.
STORHUNDRADE, n. 4. Antal af etthundra
tjugu.
STORINQVISITOR, slörinnqvisftårr, m. 3.
(uttalas i pl. —lörärr.) Person, som stod i spetsen
för Inqvhitionen i ett land, t. ex. i Spanien.
STORK. slå’rrk. m. 2. Ett fågelslägte af
Va-darne. Ciconia. Hvil S., 3‘/2 fot lång, hvil med
svarta vingar, näbb och ben cinoberröda. C. alba.
Svart S., 3 fot 3 tum lång, svart, skimrande i
grönt och purpur, bröst och mage hvita, näbb
och ben röda. C. nigra. Kallas äfv. Odens Svala.
— Ss. S-bo, -näbb, -näf, -unge.
STORKANSLER, slörkannslä’r, m. 3.
Rikskansler i vissa större stater.
STORKARL, m. 2. (fam.) Högt uppsatt,
förnäm, rik eller högt ansedd man.
STORKAXE, m. 2. pl. — kaxar. (fam.) Se
Storkarl.
STORKLYFVARE, m. 5. Den större
klyfva-ren på örlogsfartyg.
STORKNA, sta rrkna, v. n. 4. Förlora
ande-dräglen till följe af något, som täpper luftröret.
S. af rök, af skratt. Han äter så, alt han s-r.
— Slor kna nde, n. 4. o. Stor kn ing, f. 2.
STORKNÄF, stå’rr knä’v, m. sing. Örtslägtet
Geranium.
STORKORS, n. 5. Vanligen benämning pä
högsta klassen i en riddarorden.
STORLABBE, m. 2. pl. — labbar. Fågel af
Labbeslägtet, omkr. 23 tum lång, mörkbrun.
Les-tris catarracles.
STORLEK, m. 2. sing. 4) Utsträckning i
omfång, vidd, yla. Begge husens, torgens s. är
ungefär lika. Har för denna bem. stundom plur.,
t. ex.: Virke af alla s-r. — 2) Betydligi omfång,
betydlig vidd, yla, betydligt antal, betydlig
myckenhet, vigt, betydligt värde, o. s. v. Skeppets s.
gjorde, all del lättare motstod stormen. Torgels
s. lemnar godt utrymme för trafiken.
STORLIGEN, adv. (fam.) Högligen, i hög
grad, ganska. Jag undrar s., huru &c.
STORLOM, m. 2. pl. — lommar. Fågel af
Lomslägtet, 43 tum lång, (ill det mesta svart.
Colymbus arclicus.
STORLUCKA, f. 4. Skeppslucka tätt för om
stormasten.
STORLÅTIG, a. 2. Sc Slorordiy. Slorlalig.
— Slorlåliyhel, f. 3. — Slorlåligl, adv.
STORM, slå’rrm, m. 2. (i allm.: någonting
våldsamt.) 4) Stark blåst, då vinden far 40—60
fot på sekunden. Häftig, gruflig s. Slickande
s. — 2) (fig.) Säges om svåra botande olyckor,
om hotande onåd, häftiga förebråelser, våldsamma
utbrott af vrede, stora oroligheter i samhället,
starka sinnesrörelser, o. s. v. Genom sin
klokhet besvor han s-en. En långvarig revolutions
s-ar. En s. af förebråelser. Ver Idens s-ar.
Passionernas, ungdomens s-ar. — 3) Se
Stormning. Intaga en stad med s. Gä Ull s-s, löpa
s., storma en fästning, stad, o. s. v.
STORMA, v. n., a. o. impers. 4. 4)
(imper-sonelt) Blåsa våldsamt. Del s-r ute. Del s-r
mycket. — 2) (neutralt och aktivt) Anfalla
fästning, stad o. s. v., för alt med väpnad hand
intaga dem. S. en fästning, en stad, ell läger. —
Syn. Bestorma, Löpa storm. — 3) (neutralt)
Larma, stoja, rasa, hålla väsen; rusa, störta,
komma rusande. Hvad barnen s. der ute! S.
och svära. (Fig.) Passionerna s. S. emöl,
rusa emot; dundra emot. S. fram, igenom, i’n,
ul o. s. v., rusa fram &c. S. på dörren, rusa
på d. (Fig.) S. på helsan, lefva öfverdådigt eller
strapalsera mycket, så alt helsan lider. — S-nde,
part. pres. Ell s. haf. Inlaga med s. hand,
med storm. — Stormande, n. 4.
STORMAKTIG, a. 2. Se Slormig.
STORMAPA, f. 4. (skepp.) Ett slagsegel, som
vandrar på mesanstaget.
STORMARE, m. 5. En, som stormar. Jfr
Storma, 3. Bildar sammansättningen Bildstormare.
STORMAST, slör-måsst, f. 3. Största masten
på skepp eller fartvg.
STORMBOCK, in. 2. Se Murbräcka, 4.
STORMBOM, m. 2. pl. — bommar, (krigsk.)
Maskin, fylld med granater o. d., att rulla mot
stormande fiender.
STORMBRÄDE, n. 4. (krigsk.) Planka med
utslående jernlaggar, att hindra fienden vid stormning.
STORMBY, m. 2. Se By, II.
STORMDÄRE, m. 2. pl. — dårar. Se
Kron-dåre.
STORMFAT, n. 5. Fat eller tunna, uppfylld
af granater m. m., som kastas på stormande eller
belägrande.
STORMFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar. En
simfågel, stor som en Fiskmåse; lefver af fisk; flyger
i stormväder tätt utefter vågorna. Procellaria
glacialis.
STORMGALEN, slå’rrm galänn, 8. 2. neulr.
— galet. Alldeles galen.
STORMGLAS, n. 5. Flaska, inni hållande en
vätska, som bebådar storm, då den grumlar sig.
STORMHAKE, rn. 2. pl. — hakar. 4)
Klät-terhake, som nyttjas vid stormningar. — 2) Hake
på fönster.
STORMHARF, f. 2. pl. — harfvar. (krigsk.)
Fällgaller, bestående af ell slags på båda ändar
spetsade palissader.
STORMHATT, m. 2. 4) Jernhatt, som vid
stormningar fordom brukades. — 2) örtslägtet
Aconitum, isynn. Blå S., med blå blommor, A.
Napellus.
STORMHÜFVA, f. 4. Se Stormhatt, 4.
STORMIG, a. 2. 4) Säges om ort, hvarest,
eller om tid, då det slormar mycket S-l haf.
S. sjö. S-l väder. S. väderlek. En s. höst.
— 2) (fig.) Säges om ell land, der krig och inre
oroligheler äro vanliga, eller om en lid, då delta
är händelsen. De s-a sydamerikanska
frisla-lerna. >7 lefva i en s. lid.
STORMKLOCKA, f. 4. 4) Häftig ringning
med en klocka, för att göra larm vid eldsvådor,
folkupplopp, o. d. — 2) Särskilt dcrtill använd
klocka. Binga i s-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
