Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Syskonsäng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
SYS
SA
syskon i en familj gifta sig med tvenne syskon
i en annan familj.
o SYSKONSÄNG, f. 2. För tillfället redd bädd
på golfvet, der män och qvinnor hvila öfver
natten oafklädda. Bädda s. Ligga i t.
SYSKONTYCKE, n. 4. Likhet i utseende,
sådan som plägar finnas emellan syskon.
SYSKRIN, n. 3. Skrin, hvari sysaker
förvaras.
SYSSELLÖS. se Sysslolös.
SYSSELSÄTTA, v. a. 2. (böjes som Sälta)
Gifva alt förrätta, att tänka på, att underhålla
eller roa sig med. S. en med något. Jag vet
ej, hvarmed jag skall s. honom. — S. sig,
v. r. S. sig med, hafva göromål, förrättning för
sig, arbeta, tänka på. — Syn. Hafva för händer,
Förehafva, Arbeta på, Befatta sig med. —
Sysselsatt, part. pass. Sladd i göromål,
förrättning, upptagen af sysslor. Vara myckel s. —
Syn. (Starkt s.) Begripen i, Begrafven i, Beckad
fast vid. — Sysselsättande, n. 4. [Sysslo —.1
SYSSELSÄTTNING, f. 2. 4) Handlingen, da
man sysselsätter sig med något. — 2) Göromål,
förrättning. Sakna s. — Syn. Se Göromål.
[Sysslo —
SYSSLA, v. n. 4. Förrätta, göra. Hafva
något all s. — Sysslande, n. 4.
SYSSLA, f. 4. (af gamla verbet Syla, sköta)
4) Göromål. Säges mest i fråga om sådana, som
förefalla i ett hus, helst som förrättas af
tjenste-hjon. Husliga s-lor. Oförlrulen i sina s-lor.
— Syn. Se Göromål. — 2) Tjenst, embete. Hafva
en god s. Vara utan s. — Syn. Se Tjenst.
SYSSLING, c. 2. S-ar kallas i lagen: faders
hel- eller halfbroders och moders hel- eller
half-broders barn.
SYSSLOLÖS, a. 2. Ulan sysselsättning. —
Sysslolöst, adv.
SYSSLOLÖSHET, f. 3. Brist på
sysselsättning.
SYSSLOMAN, m. 3. pl. — män. Person,
som sköter göromålen för en stiftelse, en kyrka
o. s. v., eller i en konkurs.
SYSSLOMANSKAP, n. 3. o. 3. En sysslomans
befattning.
SYSTEM, systä’m, n. 3. (gr.) 4) (i allmänhet)
Ett af flera delar eller stycken beslående helt. —
2) Sammanfattning af flera särskilta delar, som
verka till samma resultat. — 3) Plan, hvarefter
man handlar, verkar, arbetar. — 4) Se
Lärosystem. — 5) (i naturalhislorien) Naturföremålens
sammanställning efter deras likhet och slägtskap.
— 6) Se Nolsyslem.
SYSTEMATISERA, v. a. 4. Ordna eller
sammanställa till system, bringa till vetenskapligt
sammanhang. — Systematiserande, n. 4. o.
Systematisering, f. 2.
SYSTEMATISK, a. 2. 4) Ordnad, uppställd
i system, vetenskapligt ordnad. — 2) Planmessig.
SYSTEMATISKT, adv. På ett systematiskt
sätt; i. med system.
SYSTER, sy’st’r. f. 2. pl. systrar. 4) Qvinna,
född af samma föräldrar som en annan (Köttslig
syster. Helsyster), eller blott af samma far eller
samma mor (Halfsysler.) — 2) Benämning, som
medlemmarne af vissa qvinliga samfund,
isynnerhet andliga, gifva hvarandra. Deraf Klostersyster.
— 3) Förtrolig benämning, som gifves
fruntimmer, af närmare bekanta. I denna bem. föråldradt.
Hjerlans s., mig nu lyster, <3ec.
SYSTERBARN, n. 3. Den, som är född af
ens sysler.
SYSTERDOTTER, f. 2. pl. — döttrar. Dotter
af ens syster.
SYSTERKAKA, f. 4. Ett slags äggkaka.
SYSTERLIG, a. 2. Som utmärker eller bör
utmärka hrödcr. S. kärlek.
SYSTERL1GEN, SYSTERLIGT, adv. Såsom
en syster eller systrar; med systerlig kärlek.
SYSTERLOTT, m. 3. En systers lott vid
arfskifle (efter äldre lag: hälften mot broder).
(Fig. fam.) Få *-en, minsta delen.
SYSTERSKÄL, f. 2. Dricka s., tömma ett
glas till befästande af öfverenskommelsen alt
hädanefter kalla hvarandra »syster» eller »du».
SYSTERSON, m. 3. pl. — söner. Son af ens
sysler.
SYTRÅD, m. sing. Tråd, som begagnas till
sömnad.
SYTÅG, n. 5. (skepp.) En surrning emellan
ett öga eller en kaus i ett tåg och en dylik i ell
annat.
SÅ. adv. I. Betecknar: 4) Sätt. På det sättet.
Del förhåller sig s. Han ser ej s. ut. S. har
jag gjort. S. är del. Om s. är. Gör s. Må
s. vara. Må s. ske. S. går del. Är del s.?
S. är del ej med mig. Hvar för c s.? Jag
ville, all s. vore. Gör s., som jag sagt. Den
s. kallade. S. och s., på något visst sätt, på det
sättet. Han gjorde s. och s. S. och s., s. der,
temmeligen, midt emellan, icke rätt bra, t. ex.:
Hans hclsa är s. der. S. här, på delta sättet.
Huru s.? hvarföre det? Och s. vidare, och
vidare på samma sätt. — 2) Likhet, jemförelse,
grad. På lika sätt, lika, likaså; till den grad,
till hvilken grad; mycket. Som han lefvat, s.
dog han. Han är s. gammal som jag. Som
herren är, s. dr drängen. S. angelägel det
är all..., s. nödigl är det ock, all... Ej
hälften s. lång. S. långt, s. vida. S. länge.
S. väl (ell. blott Så) stora som små. Intet
större än s. S. och s. myckel, säges, för alt
uttrycka någon viss myckenhet. S. och s. lång,
af en viss längd. S. här (der) stor, af denna
storhet. Slå s., all han känner del, till den
grad, all &c. Gå ej s., all ni blir tröll. Skrik
inte s. Han är s. otacksam, all han nekar.
S. alldeles, till den grad fullkomligt, t. ex.: Han
blef s. alldeles slagen, all... Far s. god, haf
den godheten. Du kan inte tro, s. elak han
är. huru elak &c. Del dr s. ljufl all älska,
mycket ljuft, <Sec. Han är ej jusl s. nöjd, ej
synnerligen n. Tiden är s. kort, myckel kort.
Icke hafva s. orätt, nästan rätt. S. när, nära
nog, icke långt ifrån, t. ex.: Han hade s. när
brutit halsen af sig. Något s. när, nästan,
temmeligen, någorlunda. S. når som, utom, t. ex.:
Alla s. när som han. — 3) Ordning. Derefter.
derpå. Först regerade Valdemar; sedan
Magnus Ladulås; s. Birger. — 4) Förundran.
Öf-verraskning, tvifvel, ironi o. s. v., i fortsättningen
af ell samtal. S. all ni då ändlligen
medgifver ert misstag. Han har bedragit mig två
gånger, och s. talar han om alt... S. all
han fåll sig en arfving! S. all ni då inte
vill? ell. S. ni vill då inte? — 3) Brukas
såsom svar på en annans tal. för att beteckna någon
viss deraf föranledd känsla eller sinnesrörelse.
Uttalas i detta fall Såå och bör äfven så
skrifvas. Han talar illa om er. Såå! — Ja
så (med tonvigt på så) svaras i mera likgiltig
ton. Inleder äfven ofta en fråga, som slår i
sammanhang med hvad en annan yttrat, eller hvad
man inhämtat, och uttrycker dervid ganska
skilj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
