Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Takskägg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
820 TAK
TAKSKÄGG, n. 5. Nedersta delen af ett
halmtak, hvilken skjuter ut öfver väggen.
TAKSPARRE, m. 2. pl. — sparrar. Hvarje
af dc sparrar, hvarpå ett tak hvilar.
TAKSPÄN, n. 5. Spån till taktäckning.
TAKSTEGE, m. 2. pl. — stegar. Stege, alt
stiga upp på ett tak.
TAKSTEN, m. 2. Se Taktegel.
TAKSTOL, m. 2. En träställning under
taklaget till ett tak, hvilken hvilar på remstyckena
och uppehåller taksparrarna.
TAKT, tåckt, m. 3. (lat. Tactus, vidröring)
1) (utan plur.) a) Bestämdt tidsmått i sång och
musik. Slå t-en, med slag af taktpinne utmärka
takten. Sjunga, spela i l., med viss takt. Komma,
vara ur l-en, fela mot takten; icke hålla jemn
takt med öfriga medspelande. Hålla l-en,
riktigt Iakttaga den. Del dansslyckel har god t.,
ingen l., väl, illa markerad takt. — b) (med plur.)
Hvarje inom taktstreck begränsadt mått af större
eller mindre tidsafdelningar i ett sång- eller
musikstycke. Hel, half 1. Två 4:dels, tre 8:dels t.
En repris af åtta t-er. — 2) (utan plur.) Med
tidsmåttet i sång eller musik öfverensstämmande
rörelse i dans. Dansa med god t. Hålla, komma
ur l-en i dans. — 3) (fig.) a) (ulan plur.) Fart,
vana i göromål, förrättning. Vara i l-en, i
farten, t. ex.: När han är i l-en alt arbeta. Han
har kommit alldeles ur l-en, ur vanan. — b)
(utan plur.) Fin känsla, klokhet och säkerhet i
handlingssätt, beteende.
TAKTDEL, m. 2. Tidsmått, som utgör del
af en takt.
TAKTEGEL, n. 8. 1) (i sing. kollektivt)
Tegel, som användes till taktäckning. — 2) Se
Takpanna.
TAKTFAST, a. 4. Som väl iakttager takten.
TAKTFULL, a. 2. Som har god takt.
TAKTFÖRETECKNING, f. 2. Tecken,
hvarigenom i början af ett musikstycke takten
ut-märkes.
TAKTHVILA. f. 4. (pros.) Hvilopunkt för
takten i vissa längre versarter.
TAKTIK, tackti k. f. (grek.) 4) Konsten all
formera en mililärisk trupp till anfall och
försvar. — 2) (fig.) Sättet att utföra en plan. [Tact-.]
TAKTIKER. tacktick’r, m. 5. ell. TAKTIKUS,
thcklikuss. m. pl. laclici. (grek.) En. som väl
förstår taktiken. [Tact —.]
TAKTISK, låcklissk, a. 2. Som tillhör eller
har afseende på taktiken. [Tact-.]
TAKTKÄPP, m. 2. Se Taktpinne.
TAKTMESSIG. a. 2. Enlig med takten; som
går efler takt.
TAKTMÄTARE. tåckt––––-, m. 5. Maskin,
som tjcnar till måttstock för bestämmande af
musikstyckens olika hastighet.
TAKTPINNE, m. 2. pl. — pinnar. Pinne,
hvarmed takten markeras af dem, som anföra en
orkester.
TAKTSLAGNING, f. 2. Taktens markerande
med taktpinne.
TAKTSTRECK, n. 5. Lodrätt Öfver notplanet
draget streck, hvarmed takter begränsas.
TAKTUR. låckt-ür, n. 5. Se Taklmälare.
TAKTÄCK ARE, m. S. En, hvars yrke är all
lägga tak på hus.
TAKTÄCKNING, f. 2. Läggning af lak på hus.
TAKVATTEN, n. 8. Vatten, som rinner eller
runnit ifrån ett lak.
TAKYGRAF, –gråf, m. 3. (grek.)
Snabb-skrifvare, som brukar förkortningstecken.
TAL
TAKYGRAF!,–-fi‘, f. 3. (grek.)
Snabbskrif-ning med förkortningstecken.
TAKYMETER, takyméCr, m. 2. (grek.) Ett
verktyg till mätning af flytande vattens hastighet.
TAKÅS, tåkå’s. m. 2. Högsta delen af ett tak.
TAL, n. 8. I. (af Tälja) Förmodas af Ihre
ursprungligen hafva betydt: Uppräkning. 4) Viss
mängd af enheter. Jemna, udda 1. Stora, små
t. Ulan l., oräknelig. — Bildar en mängd
sammansättningar. såsom: Tvålal. Tretal, Tjugutal,
antal af ivå. &c. Trettiotalet, o. s. v. trettio
år; äfv. trettionde året i ell århundrade, t. ex : Han
har öfverlefval trettiotalet; han dog på
sjutton-hundra-treltiolalet. (Kan äfven sägas om de tio
åren ifrån det 30:de till det 40:de af ett
innevarande århundrade, t. ex.: Han dog på
trettiotalet, emellan 30:dc och 40:de året af delta
århundrade.) Alntal, Riksdulerlal, Tunnlal,
Pund-tal, antal af alnar, o. s. v. — 2) (i äldre språket)
Viss på grund af antal stadgad storhet. I
sammansättningarna Jordalal. Bondetal, Mannalal (nu
Mantal). — 3) Se Sifferlal. Eli stort t. Ett 1.
af sju siffror. — 4) Tal. förkorladl af
Räkne-tal, betyder äfv.: Aritmetisk uppgift, vare sig alt
den blifvit löst eller icke. Räkna ell t. i
addition.
TAL, n. 8. II. (af Tala) 4) Meddelande af
tankar genom ord; hvad som talas; sättet att
tala. Emellan 1. och sång är mycken skilnad.
Ohöfligl t. Huru kan ni föra ell sådant t.?
Känna igen någon på l-el. Man hör på hans
1., hvad han är för landsman. Stanna midl
i l-el. Vara för fri i sill t. I dagligt t., se
Daglig. Falla en i l-el, se Falla, 8, g. Hålla
samma t., tala om ett och samma. Föra en på
1. om, inleda i tal om. Bringa på l., föra l-el
på, börja alt tala om. Komma på l., blifva
talämne. Komma på t. om. tillfälligtvis börja
att tala om. Komma på annat 1., ombyta
talämne. Huru kom han på det l-el? hvad
föranledde honom alt tala dcrom? Derom är blott
ell l., tu t., derom äro alla ense, meningarne
skiljaktiga. — Har sammansättningarna Aflal,
Tilltal. Ålal. m. fl. — 2) Samtal. Komma, gifva
sig i t. med någon. Komma Ull l-s med
någon. Ej bry sig om folkets t., prat. — 3)
Rykte. Del går ett 1., atl... Ha elakt l om
sig. — 4) Större, till muntligi föredrag inför en
församling bestämd uppsats på prosa, hvars
ändamål är alt Öfverlyga, undervisa och röra. Hälla
ell l. Ciceros l. — Bildar sammansättningarna
Loftal, Liktal. — 8) (vclensk.) T-el,
språkförmågan.
Anm. Delta ord torde rättast böra anses
såsom endast en utbildning af Tal, l (således:
framrakning eller täljande af ord). Jfr. Tälja.
TALA, v. a. o. n. 4. o. 2. (af Tal, II) 1)
Artikulera ord. Barnet kan ännu icke t. T. högt,
sakta. Höra hvad som l-s. Hafva svårt (ör
atl l. T. väl, illa, redigt, oredigt. T. i näsan.
se Näsa. Säges äfv. om vissa fåglar, som
inöf-vas att artikulera lättare ord, ex.: Lära en
papegoja, en stare all l. — 2) Genom ord
uttrycka sina tankar. T. till någon. T. om något.
T. litet. mycket. Man kunde ej få honom atl l.
T. ett språk, franska, tyska, uttrycka sina
tankar på dessa språk. T. sill modersmål. T. väl,
språkrikligt och logiskt. T. illa, med fel emot
språket och förnuftsläran. T. väl, illa om, yttra
sig lofordande, ogillande om. T. väl vid en,
gifva en goda ord. T. besynnerligt, frimodigt,
för fritt, lagom. T. stort, skrytsamt. T. ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
