Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tankekrets ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5W TAN
TANKEKRETS, m. 2. Krets af tankar; äfv.
området för ens tänkande.
TANKESTYRKA, f. sing. Styrka hos
tankeförmågan.
TANKESYN, f. 3. (fil.) Blott och bar
föreställning. utan yltre motsvarighet.
TANKEVANA, f. 4. Vana alt tänka på något
visst sätt.
TANKFRIHET, f. 3. Inre t., tankeförmågans
frihet. Yttre l., rättigheten alt muntligen eller
skriftligen meddela andra sina tankar.
TANKFULL, a. 2. Fördjupad i tankar.
TANKFULLHET, f. 3. Djupt eftersinnande,
begrundande.
TANKLEK, m. 2. Lekande verksamhet af
tankeförmågan.
TANKLÖS, a. 2. 4) Oförmögen att fasthålla
föreställningar och bringa dem till klarhet. — 2)
Obetänksam.
TANKLÖSHET, f. 3. 4) Oförmåga att
fasl-hålla föreställningar och bringa dem lill klarhet.
— 2) Obetänksamhet.
TANKLÖST, adv. Utan cflertanka,
obetänksamt.
TANKRIK, a. 2. Rik på tankar. —
Tank-rikhet. f. 3. — Tankrikt, adv.
TANKSLUT. n. 5. Se Förnuftsslut.
TANKSLÖ. a. 2. Sorn har slö tankekraft.
TANKSPEL. n. ö. Se Tanklck.
TANKSPRIDD, a. 2. 4) Som befinner sig i
ett tillstånd af tankspriddhet. T. hörde han mig.
— 2) Fallen för tankspriddhet. Vara mycket t.
TANKSPRIDDHET, f. 3. Det själens
tillstånd, då dess uppmärksamhet är riktad på andra
föremål, än dem som borde taga den i anspråk.
TANKSPRIDT, adv. Med tankspriddhet. Han
svarade helt t.
TANKSPÖKE, n. 4. Se Hjernspöke.
TANKSTRECK, n. 5. Skriftecken (—). som
nyttjas efter en ofullbordad mening, framför en
oförmodad vändning af tanken eller elt
betydelsefullt slut af en mening, o. s. v.
TANKVILLA, f. 4. Villa, som har sin grund
i tankens irring.
TANT, tånnt, f. 3. (fr. Tante) Faster eller
moster.
TANTAL1SK, tanntålissk, a. 2. T. törst,
hunger, liknande Tantali, som stod i vatten till
midjan, med frukter hängande Öfver hufvudet, utan
att kunna komma åt någotdera.
TAPET, - ét, m. 3. (fr. Tapis, lat. Tapes,
gr. Tapäs, täcke, duk, matta) Väggbeklädnad af
tyg eller papper. Slickade, virkade, väfda t-er.
Uppspänna t-er. (Fig. talesätt, hämtade från
franskan, der Tapis äfv. betyder: bordtäcke.)
Bringa på t-en, göra lill föremål för ell samtal,
bringa till tals. Vara på t en, under afgörande,
i görningen. — Ss. T-fabrik, -fabrikant,
-fabrikation, -handel, -handlare.
TAPETBÅRDER, tapèlbå’rd’r, m. 3; pl.
Bårder lill lister på möbelöfverdrag.
TAPETDÖRR, f. 2. Liten dörr i sjelfva
tapeten i ett rum.
TAPETMÅLARE, m. 5. En, som målar
tapeter.
TAPETNUBB, m. 2. Nubb, hvarmed tapeter
fästas.
TAPETPAPPER, n. 5. Den sort papper, som
brukas till tapeter.
TAPETSERA, tapettsèra, v. a. 4. (fr. tapisser)
Bekläda rum eller möbler. — Tapetserande,
m 4.
TAP
TAPETSERARE, m. 5. Handverkare, som
bekläder möbler.
TAPETSERING, f. 2. 4) Rums eller möblers
beklädande. — 2) Sjelfva beklädnlngen.
TAPETTRYCKERI, n. 3. Inrättning, ställe,
der tapeter tryckas.
TAPETVÄF, m. 2. Väf, som brukas till
tapeter.
TAPETVÄFNAD, m. 3. Väfnad af tapeter.
TAPETVÄFVARE, m. 5. En, som väfver
tapeter.
TAPIOKA. - -öka, s. n. sing. oböjl. eller
TAPIOKAGRYN, –ökagry’n, n. pl. Hvita
sagogryn.
TAPIR,-i’r, m. 3. Ett djurslägte af de
Mång-klöfvade med en blott några tum lång snabel,
kroppen beklädd med slät borst. Tapirus.
Amerikansk T., 3 till 4 fot hög. T. americanus.
Österländsk T., större än den förra, med 6 till
8 tum lång snabel. T. indicus.
TAPISSERI,––––rf, n. 3. (fr. Tapisserie)
Utsydt arbete på gles duk. — Ss. T-ar b ele 9
-söm.
TAPISSERIGARN, n. 3. Tvinnadt
kamulls-garn lill brodering.
TAPISSERISILKE, n. 4. Löst tvinnadt, gröfre
silke till brodering.
TAPP, m. 2. 1. Så mycket man lar om med
händerna, af vissa ämnen; litet fång. En l. hö,
halm, hår, ull, o. s. v. T. af snö, snöflock. —
Har sammansättningarna Hö-, Halm-, Hår-, U11-.
Molntapp, m. fl.
TAPP, m. 2. IL 4) Tränagel, som hopfogar
tvenne särskilta delar af ett arbete. Deraf:
In-lappa. — 2) Rundsvarfvad propp af trä, som
in-stickes i runda hål, för att täppa dem. T. i en
lunna. Deraf: Tunntapp. — 3) Kran i en pip
eller elt rör. Deraf: Låstapp. — 4) Rund pigg
af jern eller annan metall, hvarpå något vrider
sig omkring. — 5) Smal rund spels, som hänger
ut eller ned. Deraf: Istapp. — 6) Hake lill
gångjern. — 7) Axeln af en skjutmaskin, bvarpå
den hvilar. — 8) Del af en öfverskäraresax. —
9) (jäg.) En gyttring, som träffas i ändtarmen hos
björnen, undtr den lid han tillbringar i dvala. —
Ss. T-f ormig,-lik.
TAPPA, v. a. 4. I. (af Tapp, II) 4) Genom
öppnande af ett tapphål aflömma. T. vin, öl,
dricka. (Absolut) Börja all t. af en tunna.
T. öl i en killel. T. öl på buteljer, aflömma
det ur lunna och fylla det på buteljer. T. åf,
se Aflappa. T. 6m, genom tappning förflytta ur
ett större kärl i etl annat större. T. upp vin
ur källaren, lappa och upphämta &c. T. ut,
försälja direkte ur tunnan. — 2) (i allmänhet)
Aflömma, aflappa. T. saft af elt träd. T. blod
af någon, åderlåta. T. vatten af en
vallusik-lig. — Har till objekt äfven föremålet, hvarifrån
aftappningen sker, t. ex.: T. en sjö, en
vallu-siklig. T. af, ul, se Aflappa, U Itappa. — 3)
Hopfoga med tappar (se Tapp, II). — T. åf, v. n.
(fam.) Aftaga, minskas, aftyna; äfv. bortgå
småningom, en då och en då; äfv. (fig.) dö bort. —
Tappande, n. 4.
TAPPA, v. a. 4. II. Se Förlora. T. elt spel.
T. sina penningar på spel. T. en process.
Jag har l-t min käpp. T. någon, förlora eu
medföljande ur sigte, så att man ej vet, hvar han
är. T. spåret af någon. fFig.) T. model, låta
modet falla. T. vantarna, förlora fattningen. —
T. bår t, se Borttappa. — Tappande, n. 4.
TAPPBORR, m. 2. Elt slags fin urmakarbörr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
