Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552
TID
TIG
medhinnas. Afvakla l-en. Taga t-en i akt,
passa på tillfället. Han hade ej nog l. all...
Vi ha t. nog dertill. Ha l. på sig, ej behöfva
brådska. Jag har icke l. Del är ännu god l.
Ge sig god t., ej brådska. Nu är min l., min
tur. Hans t. är kommen, den lid är nu
kommen, då han skall straffas, får umgälla hvad han
brutit: äfv. han har ej långt igen, hans dagar
äro räknade: äfv. hans lyckas tid är förbi, hans
undergång är inne. — 3) Qvinnors l, se
Må-nadsrening. — 4) Se Tidvallen. — Tids
(uttalas: tfdds), genitiv, brukad som adverb. T. nog,
tillräckligt tidigt. Huru l.? vid hvad tid? Så
l. (lonviglen på sd), vid den tiden. Han kom
så t., all inlel mer kunde ulrällas. Så l.
(lon-vigten på lids), för sent, t. ex.: Du kommer så
l. nu.
TIDA, adv. (gam.) Tidigt, bittida; äfv. ofta.
T. och sent. Som l-st, ganska ofta.
TIDBÖCKER ell. TIDEBÖCKER, f. 3. pl. Se
Häfder.
TIDEGÄRD. m. 3. (i fornspråk) Mcssa.
TIDEHVARF, n. 5. Sc Tidrymd.
TIDELAG, n. 5. (af fyydasl, hafva samlag)
Det slags onaturliga brott, då en menniska
beblandar sig med ett oskäligt djur.
TIDELAGARE, m. 5. En, som föröfvar
tidelag.
T1DENDER, 3. pl. (föråldr.) Tidningar,
nyheter.
TIDIG, a. 2. Som ankommer, sker, inträffar,
mognar o. s. v. i god tid, eller före den vanliga,
bestämda eller väntade tiden. T. ankomst. T-l
uppstigande. T. bortresa. T. underrättelse.
T. frukt. T-a ärler. T. död, i förtid. T.
lycka, i yngre åren. I sin l-aste ungdom, i
första ungdomsåren. — Tidighel, f. 3.
TIDIGT, adv. I god tid, bittida. T. på
dagen. Komma för l. T. mogen. — Syn.
Bittida, Arla.
TIDLÖSA, f. 4. Örten Colchicum autumnale,
som blommar om hösten, när frostnätterna
till-stunda. med vackra liffärgadc blommor.
TIDNING, f. 2. 4) Underrättelse, nyhet. T-en
om sonens död krossade den gamle. Glada,
sorgliga l-ar. — 2) Periodisk skrift, innehållande
politiska, litterära eller andra nyheter. Läsa
l-arna. — Syn. Avisa, Gazelt. — Ss.
T-slille-ra tur, -sny hel, -sreda k tion,
-sredak-lör, -sskrifvare, -sspalt.
T1DNINGSANKA, f. 4. Ogrundad nyhet, som
gör sin rund genom tidningarna.
TIDNINGSBIHANG, n. 5. Särskilt tryckt blad,
hvilket utlemnas som bihang till cn tidning.
TIDNINGSBLAD, n 5. Tryckt blad, som
utgör en nummer af en tidning.
TIDNINGSBYRÅ, –by’rå\ m. 3. Ställe, der
en tidning redigeras.
TIDNINGSPRESS, m. 2. (fig.) Tidningar i
allmänhet. Sveriges l.
TIDPUNKT, m. 3. Visst bestämdt moment i
tiden, då något skett eller skall ske. [Tide-,
Tids -.)
TIDRYMD, m. 3. Viss oafbruten större rymd
af tid. Korstågens l. — Syn. Tidchvarf,
Tidskifte, Tidsföljd. (Tide-, Tids-.]
TIDRÄKNING, f. 2. Se Kronologi. (Tide—.]
TIDRÄKNTNGSFEL, n. 5. Se Anakronism.
TIDSRESTÄMMELSE, tfdds–––––-, f. 3.
Bestämmande af tiden, då något inlräffat eller
skall ske.
TIDSENLIG, tfdds–, a. 2. Enlig tidens
bruk, fordran eller behof. — Tidsenlighet,
f. 3. — Tidsenligt, adv.
TIDSFORM, tfdsfå’rrm, m. 3. (gram.) Se
Tempus.
TIDSFÖLJD, tfdds-, f. 3. Längre eller
kortare rymd af tid. [Tideföljd, Tidföljd.)
TIDSFÖRDRIF, tfdds–, n. 5. 4) Tidens
fördrifvande. Till t., för alt fördrifva tiden. —
2) Sysselsättning, hvarmed man fördrifver tiden.
TIDSFÖRHÅLLANDE, li dds– –, n. 4.
Förhållande i afseende på någon viss ifrågavarande tid.
TIDSFÖRLUST, lidds–, f. 3. Förlust eller
uppoffring af lid. — Syn. Tidspillan.
TIDSKIFTE, tfdschffftc, n. 4. Sc Tidrymd.
TIDSKRIFT, tfdskrffft, f. 3. Periodisk skrift
af större vidd än vanliga tidningar, som
utkommer vanligen månads- eller qvarlalsvis och
innehåller litterära eller vetenskapliga uppsatser, m. m.
TIDSMÅTT, ti dsmå tt, n. 5. 4) Hvarje
tids-del, såsom enhet antagen, hvarmed tiden kan
mätas, såsom: timme, dag, år. o. s. v. — 2) (i
prosodien) Visst mått af stafvelscr, till hvilkas
intalande fordras en viss lid. — 3) (i musik) Se
Takt.
TIDSMÄTARE, tfds–––––, m. 5. Maskin,
instrument, hvarmcd liden mätes. Ur äro l.
Musikalisk l., sc Taklmätare.
TIDSOMSTÄNDIGHET, tfdds - - - -, f. 3. (mest
i plur.) Omständighet, af sjelfva tiden betingad.
TIDSORD. tfddsörd, n. 5. Se Verb.
TIDSPILLAN, tfdspillann. f. sing. indef. Se
Tidsförlust. Ulan l., ofördröjligen.
TIDSSTÄLLNING, tfdds–, f. 2. Sakernas
tillstånd i politiskt afseende vid en viss tidpunkt.
TIDSTAFLOR, tfdståvlårr, f. 4. pl. (fig.)
Skildringar af någon viss tid eller af skiljaktiga
tider.
TIDSUTDRÄGT, tf dsüldräggt, f. 3.
Utdragande på liden.
TIDSÅLDER, ti ddså’lld’r, m. 2. pl. — åldrar.
T-åldrar kallas de af skalder och filosofer
antagna menniskoslägtets särskilta bildningsperioder.
T1DT, liTt, adv. (fam.) T. och ofta, ganska
ofta.
TIDTALS, tfdtals, adv. Från lid till lid, tid
efter annan, då och då.
TIDVATTEN, n. 5. Hafsvattnets vcxclvisa
stigande (Flod) och fallande (Ebb), förorsakadt af
solens och isynnerhet månens dragningskraft.
TIE, se Tio.
TIGA, v. n. 4. Impf. Teg. Sup. Tegat. Ej
tala, iakttaga tystnad. Befalla någon alt l. Vela
att l., när man bör. Tig! T. slilla. T. som
muren, säga icke ett ord. T. med något, se
Förliga. — Tigande, n. 4.
TIGER. li’g’r. m. 2. pl. tigrar. 4) Bekant
rofdjur i Asien. Tigris. — 2) (fig.) Ytterst grym
och blodtörstig menniska. Ncro var en t. — Ss.
T-hane, -hona, -hud, -skinn.
TIGERBAGGE, tfg’r-bågge, m. 2. pl. — baggar.
Se Sand bag ge.
TIGERFLÄCKIG, a. 2. eller
TIGERFÄRGAD, a. 2. Se Tigrcrad.
TIGERHJERTA. n. 4. 4) En tigers hjerta.
— 2) (fig.) Grym menniska.
TIGERKATT, s. c. pl. — källor. Ett
rof-djur af kalislägtel. i södra Afrika. Felis Serval.
TIGERSNÄCKA, f. 4. En snäcka, 4 tum lång,
vanligen hvit med bruna fläckar. Cypræa Tigris.
TIGERVARG, m. 2. Se Jaglleopard.
TIGGA, v. a. o. n. 2. 4) Begära almosor.
Gå och l. Stryka omkring och t. T. cn slant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
