Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Underminera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
ÜND
ÜND
UNDERMINERA, v. a. i. 4) Anlägga minor
under. U. cn fästning. — 2) (fig.) Se
Under-gräfva, bem. 2. — Underminering, f. 2.
UNDERMÅL, n. 5. Ringare mål än som bör
vara, bristande mål. Del är gå och så mycket
u. på tunnan.
UNDERMÅLA, v. n. i. (målningsk.) Pålägga
de första färgerna.
UNDERMÅLIG, a. 2. Som ej håller målet.
ü. säd. U. bcväringsyngling.
UNDEROFFICER. ünnd’r-åflisér, m. pl. —
officerare. Innehafvnrc af lägre grad, vid en armé,
än underlöjtnants.
UNDERORDNA, v. a. i. (log.) Ställa begrepp
eller omdöme under ett annat, så att det
innc-hålles i det scdnare såsom någonting allmänt. —
U-d, part. pass. Ell u-l begrepp. — Brukas
adjeklivt och betyder då: a) (om person) Som
slår under cn annans lydnad; af lägre rang,
betydenhet. vigt. En u. tjensleman. En u.
person. Säges i denna mening äfv. substanlivt. En
u. — b) (om sak) Ringare, mindre betydande.
U. vigt, betydelse.
UNDERPANT, m. 3. 1) Se Pant. Sälla cll.
gifva i u., såsom u Hafva något i u. Taga,
hafva u. — 2) (fig.) Något, hvarigenom man äger
säkerhet för uppfyllandet af förbindelse, som en
annan åtagit sig.
UNDERPLAGG, n. 5. Plagg, som bäres under
öfverplagg.
UNDERPRICKA. v. a. 1. Sälta prickar under.
U. ell ord. — Äfv. Pricka ånder.
UNDERPRIS, n. 5. Lägre pris än det gängse
eller än inköpspriset. Denna vara har fallil
lill u. Sälja lill u.
UNDERPÅLA, v. a. 4. Slå ned pålar under.
— Mest i part. pass. U-dt hus.
UNDERQVISTA, v. a. 4. Hugga eller skära
bort de undra qvislarna på etl träd. —
Under-qvislning, f. 2.
UNDERREDE, n. 4. i) Nedra delen af elt
åkdon, o. s. v. — 2) (fig. fam.) Lår och ben på
menniska eller djur. Han har klenl u. Häst
med högt u.
UNDERREGN, n. S. Så kallas elt regn,
när främmande kroppar äro blandade dermed till
sådan mängd, all del deraf får elt ovanligt
utseende. Jfr. Blodregn, Eldregn, Sand-, Grod-.
Stenregn.
UNDERROCK, m. 2. Rock, som bäres under
öfverplaggcn.
UNDERRÄTT, m. 3. Lägre domstol.
UNDERRÄTTA, v. a. 1. Gifva tillkänna, låta
▼ela; gifva råd. upplysning. U. en om någol.
Jag u-de honom, all... U. mig, huru jag
bör göra. — U. sig, v. r. Skaffa sig kunskap
om. U. sig om ens helsa, om ens affärer. —
V-d, part. pass. Väl, illa u-d, som fått riktig,
oriktig underrättelse. Göra sig u., se
Underrätta sig. Göra sig u. om något. Göra sig
u., huru del slår lill. — Underrättande,
n. 4.
UNDERRÄTTELSE, f. 3. Tillkännagifvande;
meddelad eller inhämtad kännedom om något,
upplysning. Jag har fåll u. om hans död.
Gifva någon u. om något. Inhämta u-r.
Vidare u. crhålles hos portvakten. Man har
ej minsta u. från ell. om honom, derifrån.
derom.
UNDERRÅ, f. 3. pl. — rår. Med U-r menas
isynn. stor- och fockrån på elt fartyg.
UNDERSAGA, f. i. Undcrba^ berättelse.
UNDERSAM, a. 2. (fam.) Full af undrats
Stå så u. och koxa på något.
UNDERSAMHET, f. 3. (fam.) Dum och
gapande undran.
UNDERSEGEL, n. 5. Storseglet och focken
på ett fartyg.
UNDERSEGELS-KULTJE,m.2. (sjöt.) Kultje,
då endast underseglen kunna föras.
UNDERSKJORTA, f. 4. Skjorta, som bäres
närmast intill kroppen, under den vanliga, L ex.
en flanellskjorta.
UNDERSKJUTA, v. a. 3. (böjes som Skjuta)
Skjuta någol under ett annal. — Äfv. Skjuta
under.
UNDERSKRIFT, f. 3. 4) Underskrifning.
Lemna lill u. — 2) Hvad som blifvit
undcr-skrifvet. U-en i ell bref, på cn revers.
UNDERSKRIFNING, f. 2. Handlingen, då
man underskrifver.
UNDERSKRIFVA. v. a. 3. (böjes som Skrifva)
4) Skrifva under något skrifvet eller tryckt. U.
ett testamente. U. sill namn. — Äfv. Skrifva
under. — 2) (Gg.) Samtycka, bifalla lill. Del
vill jag ej u.
UNDERSKÖN, a. 2. Bcundransvärdt skön.
UNDERSLAG, n. 5. 1) De bjelkar, hvarpå
understa golfvet i ell bus hvilar. — 2) Fel i
klädesväfning. då lösa trådar komma under kelten.
UNDERSLEF, n. 5. (t. Unterschleif) 4) Det
slags brott, då man försnillar något. Jfr.
Försnilla. — 2) (särskilt) Det slags otrohet, då den.
som sall är alt bevaka kronans eller enskilt
persons fördel, gör sig delaktig i svek ellcr
försnillning, hvarigenom deras rätt kränkcs.
UNDERSLÅ, v. a 3. (böjes som Slå) U. cll
segel, alt med råbanden fästa det vid sin rå.
UNDERSPEL, n. 8. (i kortspel) Bristande spel.
Jag har tre u.
UNDERST, a. superi, af Under. Som är.
be-finnes längst under, längst neder. Ligga, sitta
u. — Adv. Längst under eller neder. (Pop.)
U. bitlida, ganska bittida.
UNDERSTEN, m. 2. Den undre stenen i en
qvarn.
UNDERSTICKA, v. a. 3. (böjes som Slicka)
4) Sticka under. — 2) Svikligcn insmyga, förete,
framställa (falsk handling, falskt vittne, u. s. v.l
Brukas mest i part. pass. Under s luckcn. U-et
dokument, testamente U-et vittne. U. handel.
oloflig eller falskeligen förcgifven handel. U-el
litterärt arbete, falskt, men uppgifvet för äkta.
— Understi ekande, n. 4. o.
Underslick-ning, f. 2.
UNDERSTIGA, v. a. 3. (böjes som Sliga)
Falla eller vara i lägre pris än. När prisel
u-ger 10 r:dr. Allt hvad som u-ger nämde
pris.
UNDERSTOL, m. 2. Se Underlek. Silla
på u., låta undra på sig.
UNDERSTRUMPA, f. 4. Strumpa, som man
bär under en annan, på foten.
UNDERSTRYKA, v. a. 3. (böjes som Slryka)
Draga streck under. U. ell ord, ett par rader.
— Äfv. Slryka under. — Understrykande,
n. 4. o. Understrykning, f. 2.
ÜNDERSTRÖ, v. a. 2. Strö något under elt
annat. — Äfv. Strö under.
UNDERSTRÖM, m. 2. pl. — strömmar.
Strömning i hafvel. under ytan.
UNDERSTUNDOM, unnd’rstünndåmm, adv.
På somliga lider. — Syn. Slundom, Ibland, Då
och då, Emellanåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
