Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppdricka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÜPP
Säges om dragmedel, som förorsaka Öppning i
huden. En ört, som u-ger sår. — Äfv. Draga
upp. — 7) Anförtro en något att uträtta,
besörja. verkställa. V. någon en förrättning, ett
göromål. vården, omsorgen om något. U.
en all köpa någol, all föra ordet. Del är
honom u-gel eller han har fåll sig u-get
alt..., man har gifvit honom det uppdraget
att... — Uppdragande, n. 4. o.
Uppdragning, f. 2.
UPPDRICKA, v. a. 3. (böjes som Dricka) Se
Dricka upp.
UPPDRIFVA. v. a. 3. (böjes som Drifva) 1)
Drifva uppåt. Jfr. Drifva, bem. 1, 2. U.
fienden till bergstrakterna. — 2) (om jagtbundar)
Få upp. Hunden har u-vil en hare. — 3) (fig.)
Gifva ökad drift, tillöka, utvidga, uppbringa,
stegra. U. tillverkningen vid en fabrik. U.
afkastningen af ell hemman. U. priset på
något. — 4) Göra uppblåst, stinn af väder,
onaturligt utvidga. — Äfv. för alla bem. Drifva upp.
— Uppdri(vande, n. 4. o. Uppdrifning,
f. 2.
UPPDUKA, v. a. 4. 4) Duka ett bord och
derpå framsätta mat till spisning. Hon u-de för
oss en kostlig måltid. — 2) (fig. fam.) Förtälja,
berätta, regalera med. U. en kostlig historia.
— 3) (sjöt.) U. ell segel, då det skall beslås, hala
det upp till sig i jemna dukar. — Äfv. för alla
bem. Duka upp.
UPPDYKA, v. n. 3. (böjes som Dyka) Komma
upp till ylan efter dykning; komma upp, simma
upp. — Äfv. Dyka upp. — U ppdykand e, n. 4.
o. Uppdy kning, f. 2.
UPPDYRKA, v. a. 4. 4) Med dyrk öppna.
U. ell lås. — 2) Stegra. U. prisel på en vara.
U. en vara, stegra priset derpå. — Äfv. för begge
bem. Dyrka upp. — Uppdyrkande, n. 4. o.
Uppdy rkning, f. 2.
UPPDÄMMÅ, v. a. 2. Genom dämning stänga
afloppet för ett vallen, så alt det stiger högre.—
Äfv. Dämma upp. — Uppdäm mande, n. 4.
o. Uppdämning, f. 2.
UPPE, föråldradt OPPE, adv. (uttalas i
hvardagsspråket: å’ppe) Betecknar: 4) Högt läge. U.
i tornet, på berget. Högt u. Der u. Här u.
— 2) Läge längre inåt landet. Han bor u. i
landet. — 3) Nordligt läge. U. i Dalarne, i
Lappmarken. U. i norden. — 4) Läge
närmare en flods källa, ett vattendrags ursprung.
U. i strömmen. — 8) Brukas adjektivt för: a)
Uppstigen, uppkommen, uppgången; öfver
horisonten. Ingen är ännu u. Han mår bättre,
han är u., har lemnal sängen. Gå, sitta, blifva
länge u., lägga sig sent till hvila. Han är u.
före dager, stiger upp f. d. Solen är u., har
varit u. i två timmar. Jupiler är u. hela
nallen. — b) Upprest. Silla u. i sängen. —
c) Öppnad. Dörren slår u. — d) Ej liggande;
ej sjunken; stödd, uppburen. Hålla u. Hålla sig u.
UPPEGGA, v. a. 4. 4) Se Egga. U. till
verksamhet, till /Hl, till nyll mod. — 2)
Uppreta, förbittra, göra uppbragt. Delta u-de sinnena
emot honom. Hon u-de honom, så alt han
gaf beljenlcn en örfil. — Äfv. för begge bem.
Egga upp. — Uppeggande, n. 4. [-ägga.]
UPPEGGELSE, f. 3. Se Eggelse.
UPPEHÅLL, n. 8. 4) Vistande, vistelse. 1
uttrycket: Hafva sill u., t. ex.: Jag vet icke,
hvar han nu har sill u. — 2) Afbrott,
upp-skof. Göra u. i någol. Ulan u., oupphörligt.
— Syn. Uppehör.
II.
tJPP 60Ö
" UPPEHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Bålla) i)
Hålla uppe, uppbära, stöda. Fyra pelare u»
hela* byggnaden. — 2) (fig.) a) Vidmakthålla,
bibehålla. U. lifvel. Del var hans mod och
klokhet, som u-höllo riket i denna fara. — b)
Underhålla, bekosta ens underhåll. Bans
välgörenhet u-ller hela familjen. — c) Fördröja,
låta vänta. U. en sak. Han har u-llil mig
länge. U. någon med fåfänga löften, med
lomma ord, med prat, söka alt hålla någon vid
godt lynne genom fåfänga löften, <8ec. Ej låta
u. sig af någol, ej låta hindra, fördröja sig af
något. — U. sig, v. r. Dröja, vistas. U. sig
på värdshus, på krogar. Man bör ej u. sig
länge i badet. (Fig.) U. sig vid en
omständighet, ell lappri, fästa sig vid U. sig med
onödigheter, låta fördröja sig af, sysselsätta sig
med o. U. sig med ell fåfängt hopp, nära
ett f. h. — Uppehållande, n. 4.
UPPEHÅLLARE, m. 8. En, som uppehåller.
Jfr. Uppehålla, bem. 2 o. 3.
UPPEHÅLLELSE, f. 3. Verkningen,
hvarigenom något uppehälles. (Teol.) U-n, den akt
af Guds försyn, genom hvilken den skapade
verlden fortfar att vara till.
UPPEHÅLLSORT, m. 3. Ort, der någon
uppehåller sig.
UPPEHÄLLE, n. 4. Hvad som fordras till
lifvets underhåll. Bafva sill u. Arbeta för sitt
u. Ell torftigt u. Låt oss vårt skäliga u.
hafva. — Syn. Utkomst, Bergning. Underhåll,
Föda. Subsislens.
UPPEHÖR, n. S. Upphörande; afbrott.
Evigheten vet af intet u. Del regnar ulan u. Jag
har arbetat i sex timmar ulan u.
UPPELDA, v. a. 4. 4) Genom eldning göra
fullkomligt varm. U. ell rum. — Äfv. Elda upp.
— 2) (fig.) a) Helsa. Vin u-r blodet. — b)
Egga, uppegga, upplifva. U. någon till mod.
De blefvo u-de af hans ord. — U-s, v. d.
Eggas, lifvas, retas. — U-d, part. pass. Eli u-t
rum. (Fig.) U. af vrede. U. inbillningskrafl,
öfverdrifvet liflig, öfverspänd. — Uppeldande,
n. 4. o. Uppeldning, f. 2.
UPPENBAR, a. 2. (t. offenbar) Lagd i öppen
dag, ganska tydlig, klar; veterlig för alla; som af
alla kan inses. Hans falskhet är nu u. Göra
u. Det är u-t, all... En u. osanning. U.
orätt, ögonskcnlig orättvisa; äfv. ett sällskapsspel.
— Syn. Se Tydlig.
UPPENRARA, v. a. 4. 4) Göra uppenbar,
uppdaga, yppa, röja. U. en hemlighet. — 2)
På öfvernaturligt sätt meddela. Säges om
reli-gionsläror. Gud har u-t oss sin heliga vilja.
— U. sig, v. r. 4) Visa sig i synlig måtto.
Gud u-de sig för Moses. — 2) Blifva uppenbar,
yppa sig. Sakens sammanhang skall väl snart
u. sig. — För denna bem. säges äfv.
deponen-tielt: Uppenbaras, t. ex.: Det skall snart u-s,
huru dermed förhåller sig. — U-d, part. pass.
Det u-e ordet ell. den u-e religionen, se
Uppenbarelse, bem. 3.
UPPENBARANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom något uppenbaras.
UPPENBARELSE, f. 3. 4) ffändelsen att
något uppenbaras. Sanningens u. Få u. om
en sak. — 2) (särskilt) Meddelande af gudomliga
sanningar och lärdomar på ett öfvernaturligt sätt.
Skriftens vitsord grundar sig på u-n. Gud
har genom u-n af sin vilja öppnat syndaren
väg till försoning. — 3) Den gudomliga u-n
ell. blott U-n, inbegreppet af de gudomliga san-
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
