Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppmöblera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPP
UPPMÖBLERA, v. a. 4, Fullständigt förse
med möbler. — Äfv. Möblera upp.
UPPNEGOCIERA, v. a. 4. (Gnanst.) Genom
underhandling anskaffa. — Äfv. Negociera upp.
UPPNYSTA, v. a. 4. Nysta alltsammans af
någol. — Äfv. Ny sia upp. — Uppnyslande,
n. 4. o. Upp n ystniny, f. 2.
UPPNÅ, v. a. 2. 4) Hinna fram lill,
framkomma till. U. målel. Säges äfv. om lid. U.
en hög ålder. (Fig.) U. målet för sina
önskningar, slräfvanden. — 2) Se Upphinna. —
Uppnåen de, n. 4.
UPPNÄMNA, v. a. 2. Uppgifva namnen på,
uppräkna. — Äfv. Nämna upp. — Uppn
ämnande. n. 4. o. Uppn ämning, f. 2.
UPPNÄSJG, a. 2. Som har uppstående näsa.
UPPNÖTA. v. a. 2. 4) Genom nötning öppna,
förorsaka. U. ell hål. — 2) Genom nötning jemna.
U. en vinterväg. — 3) Se Utnöta. — För bem.
4 o. 3 äfv. Nöta upp. — Uppnölande, n. 4.
o. Uppnölning, f. 2.
UPPODLA, v. a. 4. 4) Odla; äfv. göra väl
odlad. Nybyggarne började all u. landel. Del
dröjer länge, innan landel blir u-dl. — Äfv.
Odla upp. — 2) (fig.) Utbilda, göra fullkomligare.
U. silt [örslånd. U. etl språk. —
Uppodlande, n. 4.
UPPODLARE, m. 6. En, som uppodlar.
UPPODLING, f. 2. 4) Odlande, uppodlande.
— 2) Uppodlad jord. Ny, gammal u.
UPPOFFRA, v. a. 4. (fig.) i) Göra offer af.
U. sill lif för någon. U. någon för sin
ärelystnad, för tillfredsställandet af sin ärelystnad
med vett och vilja vålla en annans ofärd. —
Re-flexivt säges äfv.: U. sig för någon. — 2) Egna,
använda. U. sin lid lill någol. — Reflexivt
säges äfv. i denna bem.: U. sig. t. ex.: U. sig ål
en vetenskap. — Uppoffrande, n. 4.
UPPOFFRING, f. 2. 4) Uppoffrande. Göra
en u. Med u. af sin helsa, af sin egendom.
— 2) Hvad som uppoffras. Hans u. var icke
ringa; den gick minst lill 1000 r:dr.
ÜPPOLERA, v. a. 4. Genom polering gifva
nytt utseende. — Äfv. Polera upp.
UPPOM, üppåmm. prep. o. adv. Se Ofvanom.
UPPOMKRING, üppåmmkrfnng, prep. o. adv.
Sc Ofvanomkring.
UPPQVICKA, v. a. 4. Se Upplifva. — Äfv.
Qvicka upp. — Uppqvickande, n. 4. o.
Uppqvickn in g, f. 2.
UPPQVICKNA, v. n. 4. Se Qvickna vid.—
Uppqvicknande, n. 4.
UPPQV1STA, v. a. 4. Se Qvisla. —
Upp-qvislnin g. f. 2.
UPPQVÄLLA. v. n. 2. Upprinna ur jorden.
— Äfv. Qvälla u’pp
UPPRADA, v. a. 4. 4) Uppställa, lägga, sätta,
ordna i rad eller rader. — 2) (fig.) Upprepa långa
ramsor. — Äfv. för begge bem. Rada upp.
UPPRAPPA, v. a. 4. 4) Förnya rappningen
på (vägg, mur). — 2) (fig. fam.) Piska på. — Äfv.
för begge bem. Rappa upp. — Upp rapp ning,
f. 2.
UPPRENSA, v. a. 4. Fullkomligt rensa. —
Äfv. Rensa upp, — Upprensande, n. 4. o.
Upprensning, f. 2.
UPPREPA, v. a. 4. (af Repa, I.) 4) Åter
säga, yttra, skrifva någool; omsäga. U. hvad man
sagt. U. i korlhel. Åler u. Ofta u. ell och
del samma. — Någon gång brukas äfv. Repa
upp. — 2) Ånyo göra något.
UPPREPANDE, n. 4. 4) Omsägning. — 2)
IL
UPP 617
Handlingen, då någol upprepas. — 3) Något som
upprepas eller blifvit upprepadt. U-n förekomma
i denna bok ofta.
UPPRESA, v. n. 2. I. Resa lill högre belägen
ellcr nordligare ort. Han är u-sl lill Fahlun.
— Äfv. Resa upp.
UPPRESA, f. 4. II. Resa, som företages till
högre belägen eller nordligare ori. Under u-n
lill Stockholm.
UPPRESA, v. a. 2. IIL 4) Åler ställa på fölter.
U. en fallen. — 2) Uppföra, upprätta. U. ell
hus, en minnesvård. — Äfv. för begge dessa
bem. Resa upp. — 2) Förmå till uppror. Denna
okloka ålyärd u-sle hela nationen emol
honom. — U. sig, v. r. 4) Sälla eller ställa sig
upprätt. U. sig i sängen. U. sig ifrån bordel.
— Äfv. Resa sig upp. — 2) (fig.) Göra uppror.
— Oftare Resa sig. — Upp resa n de, n. 4.
UPPRESNING, f. 2. 4) Handlingen, då någon
eller något uppreses. U. af en minnesvård. —
2) Elt folks eller innebyggarnas i en provins, i
ett distrikt, väpnade uppträdande mot deras
öf-verhet. föranledt af nödvärn, genom dennas
förvända eller orättvisa åtgärder, eller riktadl emot
en våldskräktares tvångsvälde.
UPPRETA, v. a. 4. Reta till vrede, i hög
grad förarga; uppegga. — Äfv. Reta upp. —
Uppretande, n. 4. o. Uppr clnin g, f. 2.
UPPRIDA, v. n. 3. (böjes som Rida) Rida
upp på cn höjd, lill etl högre ställe. — Äfv. Rida
upp. — Upp ridande,n. 4. o.Uppridning.
f. 2.
UPPRIFNING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom något upprifves. — 2) Se Upprymning.
UPPRIFVA, v. a. 3. (böjes som Rifva) 4)
Öppna, åter öppna, vidga genom rifning. U. ett
bref, ett sår. — 2) Upprycka, taga i sär,
förstöra, upptaga. U. en bro (oftare Rifva). U.
stenläggningen. — 3) Genom rifning resa upp. U.
luggen på kläde. — 4) (fig.) U. en fiendllig trupp.
besegra och alldeles skingra, spränga den. — För
bem. 4, 2 o. 3 äfv. Rifva upp. — Up pr i f
vande, n. 4.
UPPRIKTIG, a. 2. (t. aufrichlig) 4) Så kallas
den, hvars tal och handlingar örvcrensslämmn
med dess tankar. Han är nog u. att tillstå
del. Vara u. emot någon. — Motsatser:
Lögnaktig, Falsk. — Syn. öppenhjerlig, öppen.
Oförställd, Oskrymtad, Enkel, Frimodig. — 2) (om
sak) Sannfärdig, sann, verklig. U. bekännelse.
U. vänskap. — 3) (föråldr.) Pålitlig, tillförlitlig.
Förekommer någon gång på boktitlar, t. e.: Den
u-e fiskaren.
Anm. Skilnaden emellan Uppriktig och
Öppenhjärtig är den. all man kan vara Uppriktig,
äfven om man förliger, hvad ingen pligt bjuder
en all yppa, hvaremot den Öppenhjerlige ulan
ålskilnad yppar allt.
UPPRIKTIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
uppriktig: uppriktigt sinne, uppriktiga tänkesätt,
uppriktigt handlingssätt, uppriktig beskaffenhet.
— Syn. Öppenhjerlighet, öppenhet. Frimodighet.
UPPRIKTIGT, adv. På ett uppriktigt sätt,
med uppriktighet. Handla, tala u. U. sagdl,
för all tala uppriktigt. U., är del verkligen
sant? såg uppriktigt, &c. — Syn. Öppenhjertigt,
öppet. Fritt. Frimodigt, Oförstäldt.
UPPRINNA, v. n. 3. (böjes som Rinna) 4)
(om källor, floder o. s. v.) Komma upp ur
jorden. En källa u-ner der. Floden u-ner i
bergen. — 2) (fig.) «) Uppväxa. Eli blomster
upprann på del ställe, der hon blef mördad.
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
