Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Urnupen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628 URN
— 3) Krukformigt kärl, hvaruti vid omröstningar
eller valförrättning votcringssedlarne Indes. Deraf
ännu Valurna. — 4) Prydligt kärl af marmor,
porslin o. s. v., som till formen liknar de Gamles
urnor.
URNUPEN. a. 2. neutr. — el. Part. u. a. 2.
af Urnypa, (bot.) U-et blad, som har en större,
spetsig fördjupning vid spetsen.
URNYCKEL, m. 2. pl. — nycklar. Verktyg,
hvarmed i fjäderur kedjan åler uppdrages.
URNÖT A. v. a. 2. Nöla bort ur. Färgen
är urnölt. — Äfv. Nöla ur.
UROXE, m. 2. pl. — oxar. En art af
Nöt-släglet. liknande Bisonoxen; träffas i Lilhaucn,
Moldau, samt Karpatiska och Kaukasiska
bergsbygden; fordom äfven i Tyskland och södra
Skandinavien. Bos Urus.
URPACK A. v. a. 4. Urtaga någonting
in-packadt. — Äfv. Packa ur.
URRINGA, v. a. 4. Utskära, utklippa något
så, alt det får en ringformig inböjning. U. en
kläd ning. — U r r i n g a n d e, n. 4. o.
Urring-n i n g. f. 2.
URSAKA. v. a. 4. (af Ur och Sak) Se
Ursäkta.
URSINNE, n. sing. Se Ursinnighcl.
URSINNIG, a. 2. 4) Vansinnig, derjemte
ytterst våldsam lill lynnes och mrnnisko-fiendllig.
— Syn. Rasande, Galen. — 2) Vredgad lill den
grad, alt man tyckes vara ifrån förståndet. —
Syn. Rasande, galen. — 3) Högst oförnuflig; som
röjer högsta grad af oförnuft. U. handling. U-l
[Örtlag. — Syn. Galen, Befängd. — 4) (fam.)
Ytterlig, utomordentlig, ytterst häftig. U. ifver.
U-l anfall. U. strid.
URSINNIGHET, f. 3. 4) Vansinne i förening
med ytlcrst våldsamt lynne och hat till
menni-skor. — 2) Vrede, som gränsar till vansinne;
ursinnig vrede. — 3) Högsta grad af oförnuft,
högsta öfverdåd: förlviflad handling.
URSINNIGT, adv. 4) På ell ursinnigt sätt,
med ursinnigbet, med raseri. — 2) (fam.)
Yller-ligt. i högda måtto. U. kär.
URSKIFVA, f. 4. Se Urla/la.
URSKILJA, v. a. 2. 4) Med ögat särskilja
föremål ifrån andra. U. ell föremål på afstånd.
Skeppet kunde lätt u-s ifrån de andra. — 2)
Med förståndet särskilja begrepp ifrån andra. Han
kan ej u. godt och ondt ifrån hvarandra.
Absolut säges äfven: U. mellan godt och ondt.—
Urskiljande, n. 4.
URSKILNING, f. 2. 4) Förståndets handling,
då det urskiljer. Den u. man gör emellan del
sanna och falska. — 2) Sund u.. god u. ell.
blott u., färdigheten all alltid finna den regel,
efter hvilken man bör handla. [Urskillning.]
URSKILNINGSGÅFVA, f. sing. 4) Förmågan
alt urskilja begrepp ifrån hvarandra. — 2) Se
Urskilning, bem. 2.
URSKRIFT, f. 3. Ursprunglig skrift. —
Motsatser: Afskrift, Kopia. — Syn. Original.
URSKRUFVA, v. a. 4. Genom skrufning
ur-laga. — Äfv. Skrufva ur.
URSKULDA,,v. a. 4. Fritaga från skuld eller
tiilräknande, rättfärdiga, ursäkta. — U. sig, N. r.
Frigöra sig ifrån tillräknandet af något; ursäkta sig.
URSKULDANDE, n. 4. 4) Frilagandc från
skuld, rättfärdigande. — 2) Ursäkt.
URSKÅLA, v. a. 4. Göra skålig fördjupning
i något.
URSKÅLNTNG. f. 2. 4) Handlingen, då något
urskålas. — 2) Skålig fördjupning.
URS
URSKÖLPNING, f. 2. (tekn.) Djup inskärning.
URSLAGGA, v. a. 4. Rena från slagg. —
U rslaggn in g, f. 2.
URSPRUNG, n. 5. 4) Försia början till ell
tings tillvaro med afseende på vilkoren för dess
uppkomst. En (lod har der sitt u., leder
der-ifrån sitt u. Gud är u-cl lill allt godt. —
Syn. Upphof, Upprinnelse, Källa. Härledning,
Upp-hofsman. — 2) Första härkomst. Ilan leder sill
u. ifrån Oden.
URSPRUNGLIG, a. 2. Ej härledd, ulan
varande sjelf det förslå, hvarifrån andra ling, saker,
idéer, ord, härleda sig.
URSPRUNGLIGEN, adv. I silt ursprung, i
första början.
URSPRÅK, n. B. Det försia språk, hvarifrån
alla andra tros härleda sig.
URSPÄNNA, v. a. 2. Se Frånspänna, bem. 2.
URSTÅNDSÄTTA. urstå’nndsä lla, v. a. 2. (böjes
som Sätta) Sätta ur stånd, betaga förmågan (att).
U. någon all skada. — Ur st ån dsä t lan de.
n. 4.
URSULINER-NUNNA, urrsuli’n’r - -, f. i.
Nunna of:
URSULINER-ORDEN, urrsuli’n’r-å’rdänn.m.2.
Nunneorden. stiftad år 4337 till den heliga
Ursulas ära, för sjukas vård och unga flickors
uppfostran.
URSUPA, v. a. 3. (böjes som Supa) Se
Supa ur.
URSVARFVA, v. a. 4. Genom svarfning göra
fördjupningar i elt föremål. — Ur sv ar f ning,
f. 2.
URSÅGA, v. a. 4. Genom sågnlng borttaga
ell stycke ur något. — Äfv. Såga ur.
URSÄKT, ürsä’ckl, m. 3. 4) Skäl, som
anföras, för all fria sig sjelf eller någon annan ifrån
skuld. Giltig, tillfredsställande, antaglig u.
Dum, klen u. Anföra som u. Hans ungdom
kan tjena honom lill u. — Syn. Urskuldan.
— 2) Undskyllan, undflykt. Tomma u-er. Den
ohjelpsamme har alltid u-er tillhands. — 3)
Brukas af höflighet, då man vill ursäkta sig för
något. Göra sin u., bedja om förlåtelse för
något; äfv. höfligt förklara, att man ej kan
antaga ett tillbud, cn bjudning, o. s. v. Gör min
u., jag kan ej komma. Anmäl min u..
framför min u. Bedja om u„ om förlåtelse. Han
bad mig om u. för sin oartighel. Jag ber om
u., för del jag lålil er vänta. Jag ber om u.,
ell. bloli: om u.! säges af höflighet i samtal, då
man vill anmärka någon oriklighet i
resonemang, felaktig uppgift, o. s. v.
URSÄKTA, ürsä ckta, v. a. 4. (af Ursaka) 4)
Anföra skäl lill ens urskuldande. Man söker
fåfängt att u. honom. — 2) Godkänna sålunda
anförda skäl; frilaga, frigöra från tiilräknande af
skuld. Hans ursäkl är god; man kan icke
annat än u. honom. Ingenting kan u. hans
uppförande. — 3) Hafva fördrag, öfverse med,
förlåta. Man bör u. ungdomens fel. U. mig,
att ja q stör. U. slarfvtl. U., jag ber. U.
mig, ell. blott u., höflighelsultryck, då man vill
motsäga någon, eller då man förklarar sig ej
kunna uppfylla ens önskan. U. mig, ni
misstar er. Stanna qvar hos oss lill middagen.
U., jag kan ej. — U. sig. v. r. 1) Anföra skäl
till silt urskuldande. U. sig så godt man kan.
U. sig med sjukdom, anföra sjukdom såsom sin
ursäkt. Han u-de sig dermed, att ... Detta
u-r sig sjelft, behöfver ingen ursäkt. — 2)
Anföra skäl för silt underlåtande af något; höfligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
