Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utknuffa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTL
637
UTK
bringa. U. askan ur en lobakspipa. — Äfv.
Knacka ul.
UTKNUFFA, v. a. 1. Genom knuffning
utstöta. Han blcf u-d ur rummet. — Äfv.
Knuffa ut.
UTKOKA, v. a. 4. o. 2. Genom kokning
utdraga saften, musten ur något, utplåna. Kötid
är alldeles ulkokl. U. färgen ur tyger. — Äfv.
Koka ul. — Ulkokande, n. 4. o.Ulk ökning,
f. 2.
UTKOLNA, v. n. 4. 4) Alldeles kolna. — 2)
(fig.) Släckas, försvinna. Den gamla vänskapen
är u-d. — Äfv. Kolna ul.
UTKOMMA, v. n. 3. (böjes som Komma) 4)
Komma inifrån ut. Han utkom pä galan. —
2) Ulgifvas, utfärdas, utgå bland allmänbeten,
utspridas. En bok, en förordning, ell rykle har
u-mil. — Äfv. för begge bem. Komma ut. —
Utkommen, part. pret. Illa u., illa kommen,
illa deran, i svår belägenhet.
UTKOMMENDERA, v. a. 4. Kommendera
någon att utmarschera, att uttåga. — Äfv.
Kommendera ul.
UTKOMST, c. 3. 4) Utkommande. Vid hans
u. ur rummet, — 2) Se Uppehälle. Hafva
sin u., sin goda u., knapp u. Söka vinna,
förljena sin u. Jag finner ej min u. dervid,
finner ej min räkning dervid; dervid är ingenting
alt förtjcna.
UTKÖRA, v. a. 4. Utvälja. U. någon till
konung. — Utkörande, n. 4. (Ulkåra.)
UTKORELSE, f. 3. 4) Uikorande. — 2) (teol.)
Guds af evighet faitade beslut att tilldela alla
menniskor, som med en sann och lefvande tro
omfaiia nåden i Christo, den eviga saligheten.
UTKORRIGERA, v. a. 4. (boklr.) l) Vid
korrekturläsning göra leeken i kanten, alt något skall
ultagas. U. ell ord, en bokslaf. — 2) Vid
korrigering på korrigerstol utlaga ur kolumn eller form.
— Älv. Korrigera ul.
UTKRAFSÄ, v. a. 1. Genom krafsning
utbringa. U. kaslanierna ur elden. — Äfv.
Krafsa ut.
UTKRAMA, v. a. 4. Genom kramning
utbringa. — Äfv. Krama ul. — Ulkra mande,
n. 4. o. Ulkra mn in g, f. 2.
UTKRATSA, v. a. 4. Med krats utlaga. U.
skottet ur en bössa. — Äfv. Kratsa ut. —
Ulkra Isan de, n. 4. o. Ulkralsning, f. 2.
UTKRUSA, v. a. 4. Utsira genom krusning.
— Äfv. Krusa ul.
UTKRYPA, v. n. 3. (böjes som Krypa)
Krypande förflytta sig ut. — Äfv. Krypa ut. —
Ul-krupen, part. pret. — Ulkrypande, n. 4.
UTKRÄFVA, v. a. 2. Utfordra, isynnerhet
genom laga åtgärd. U. sin fordran af någon.
(Fig.) U. hämd af någon för något, hämnas på
&c. — Äfv. Kräfva ul. — Ulkräfvande,
n. 4. o. Ulkräfning, f. 2.
UTKRÖKA. v. a 2. Kröka utåt. — Äfv.
Kröka ul. — Ulkr ökande, n. 4. o. Ulkr
ökning , f. 2.
UTKYLA, v. a. 2. Göra alldeles kall,
utfrusen. — Utkyld, part. pret. o. adj. Stel af
köld.
UTKÄMPA, v. a. 1. Se Ulfäkla. — Äfv.
Kämpa ut.
UTKÖRA, v. a. 2. 4) Köra inifrån ut. U.
vagnen på galan. — 2) Utföra, utforsla med
kördon; utföra till kunder, på vagn, o. s. v. U.
varor till en landlgård. U. dricka, bröd i
staden. — 3) Förderfva genom körniog. U. en
häst. — 4) Uldrifva, utjaga, utfösa. U. en hund.
U. någon ur rummet. — S) Med stöt, slag
o. s. v. uldrifva. — Äfv. (utom för bem. 3) Köra
ul. — Utkörande, n. 4. o. Ulkörning,
f. 2.
UTKÖRARE, m. 5. Dräng, som kör ut dricka
eller bröd.
UTLAGA, f. 4. Se Ulskyld. — Deraf:
Krono-utlagor.
UTLAKA, v. a. 1. 4) Utdraga saft eller sälta
ur elt ämne. — 2) (fig. fam.) Göra saftlös, betaga
all kraft. — U., v. n. ell. U-s, v. dep. Säges
om kroppar, ur hvilka någon vätska ulsipprar. —
U-s, v. d. Förlora sin sälla. — Utlakande,
n. 4. o. Ut läkning, f. 2.
UTLANDET, n. sing. def. (nytt ord, bildadt
efter det tyska Ausland) Främmande länder.
UTLASTA, v. a. 4. Afföra last, varor ur
fartyg. U. varor. — Äfv. Lasta ut. —
Utlastande, n. 4. o. Ullaslning, f. 2.
UTLASTAR E, m. 5. Se Lossa re.
UTLEDA, v. a. 2. Leda inifrån ut. — Äfv.
Leda ul. — Utledande, n. 4. o. Ulledning,
f. 2.
UTLEDSEN, a. 2. neutr. - el. Alldeles
ledsen vid något.
UTLEDSNA, v. a. 4. Göra ulledsen.
UTLEFVAD, a. 2. Orkeslös af ålder; som har
föga lifskraft öfrig.
UTLEGA, htläja, v. a. 2. Se Lega ut.
UTLEGAD, se Ulligga.
UTLEKT, a. 4. U. fisk, som lekt ut.
UTLEMNA, v. a. 4. öfverlemna åt någon ur
förråd, ur förvar. U. säd ur magasinet ål
falliga. U. en fånge, en förbrytare. — Äfv. Lemna
ul. — Ul lem nan de, n. 4.
UTLETA, v. a. 4. 4) Utsöka, framleta,
utvälja. Man har u-l de bästa böckerna i hans
bibliotek. — 2) (fig.) Utspana, utforska. U.
sanningen, meningen. U. ens tanka. — Äfv. för
begge bem. Leta ul. — Utletande, n. 4. o.
Ullelning, f. 2.
UTLEVERERA, v. a. 4. Se Ullemna. — Äfv.
Leverera ut. — Ulleverering, f. 2.
UTL1GGA, v. a. 4. (böjes som Ligga) U.
ägg, se Ligga ul (under Ligga, bem. 4). —
U-nde, part. pres. Framstående, utskjutande.—
Utlegad, part. pass. o. adj. a) Säges om ägg,
på hvilka hönan legat tillräcklig tid för
uikläck-ningen. — b) (fig. fam.) Som fått ligga, hvila
före-skrifven. tillräcklig tid. — UIliggande, n. 4.
o. Ul l i g gn in g, f. 2. (båda om ägg).
UTL1GGARÉ, m. 3. 4) Utliggande bjelke,
bom; bogspröt. — 2) Vaktskepp,
rekognoscerings-fartyg. — .3) (fig. fam.) Spion, sppjare.
UTL1NIE, f. 3. Nytt ord, bildadt efler det
tyska Aussenlinie, och motsvarande det franska:
Kontur.
UTLOCKA, v. a. 4. 4) Genom lockning
utkalla eller förmå alt komma ut. — Äfv. Lncka
ut. — 2) (fig.) Listeligen genom hala ord förmå
någon alt yppa något, som han bort förtiga. U.
en hemlighet af någon.
n UTLOFVA, v. a. 1. Lofva, ulfästa sig till
något. U. lydnad. Han har med en dyr ed
u-l, atl. .. — Äfv. Lofva ut.
UTLOPP, n. 3. 4) Utflytande. Dalelfvens u.
i Bottniska viken. — 2) Ställe, der vatten
utflyter. Den sjön har intet u.
UTLOTSA, v. a. 1. (om lots) Vägleda (fartyg)
ur hamn ut i öppna sjön. — Äfv. Lotsa ul. —
Ullolsande, d. 4. o, Ullolsning, f. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
