Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utskjutsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTS
UTSKJÜTSA. v. a. 4. 4) Skjutsa från cll
ställe ul. U- någon till clt ställe på landet. —
2) (fam.) Uldrifva. U. någon ur rummet. —
Äfv. Skjutsa ul. — Ulskj utsände, n. 4. o.
Ulskjulsn ing, f. 2.
UTSKOTT, n. 5. 4) Något, som blifvit skrädt,
urplockadt såsom odugligt, urgallradt, vräkt.
U-af en vara. — Syn Affall. Afskräde. — 2) (fig.)
Förkastad mcnniska. Hon är elt u. —
Syn.Åf-skrap. Vrak. Rötägg. — 3) Något som skjuter ul. —
4) (anat.) Utskjutande del af elt ben. — 5) a)
Vissa i och för någon särskilt förrättning, af clt
sällskap, en församling, ett samfund utsedde
personer. — Syn. Komilé. — b) (i svenska
riksförsamlingen) Benämning på de rikets ständers
särskilta afdelningar. hvilka bland ständernas
ledamöter utses alt bereda ärendena, innan de
förekomma till slutligt afgörande. Se f. ö.
Konslilu-Hons-Utskott. m. fl.
UTSKOTTA, v. o. 4. Genom skottning
ut-skaffa. — Äfv. Skolla ul.— Uls kotlande, n.4.
o. Utskollning, f. 2.
UTSKOTTSÄRK. n. S. (boktr.) Illa tryckt
ark, som blifvit kasseradt.
UTSKOTTS-BETÄNK ANDE, n. 4. Betänkande,
som i någon riksfråga af ett riksens sländers
utskott afgifves.
UTSKOTTSBRÄDER, pl. 3. Bräder af sämsta
sort, som blifvit vräkta.
UTSKOTTSPAPPER, n. 5. Papper, hvilket
blifvit vid pappersbruket kasseradt såsom
odug-i»gt-
UTSKOTTSPLÅT, m. 2. Benämning pä alla
slags plåtar, hvilka väl äro mjuka och ej brista
vid tvär brytning, men likväl hafva små fel.
UTSKRAPA, v. a. 4. Genom skrapning
borttaga. utplåna. U. elt inskuret namn. — Äfv.
Skrapa ut. — Utskrapande, n. 4. o.
Ul-skrapning. f. 2.
UTSKRATTA, v. a. 4. Skratta allmänt och
med full hals åt någon; i högsta måtto förlöjliga,
göra narr af. Han blef u-d öfveralll. — V. n.
Upphöra alt skratta. Bättre Skratta ul.
^Utskrattande, n. 4. (för aktiv).
UTSKRIDA.v. n.3. (böjes som Skrida) Skrida
inifrån ut. — Äfv. Skrida ul.
UTSKRIFVA. v. a. 3. (böjes som Skrifva)
4) Afskrifva något ur bok, o. s. v. Han har
u-vil sin predikan ur en postilla. (I musik)
U. en stämma, afskrifva den särskilt ur
partituret. — Äfv. Skrifva ul. — 2) Skrifva något,
som måste utdragas ifrån flera håll; äfv. skrifva
färdig. U. en räkning. — Äfv. Skrifva ul. —
3) Låta skrifvelse utgå, hvarigenom något
på-bjudes. U. möte, brandskall, gärder. U.
krigsfolk. låta utgå påbud, att elt visst anlal af
medborgare skall inmönstras till krigsljenst. — 4)
Ur lista, förteckning eller inskrifningsbok
utesluta namnet på en person. U. någon ur
adelsmatrikeln. U. en lärling, förklara honom för
gesäll. — Ulskrifvande, n. 4. o.
Ulskrif-nin g. f. 2.
UTSKRIKA, v. a. 3. (böjes som Skrika) Se
Skrika ul.
UTSKRUFVA. v. a. 4. Genom skrufning
utbringa. — Äfv. Skrufva ut. — Utskrufvande,
n. 4. o. Ulskrufning, f. 2.
UTSKUDDA, v. a. 4. Förkasta, utesluta.
UTSKUFFA, v. a. 4. Skuffa någon så, att
han far ut. — Äfv. Skuffa ul. —
Ulskuffan-de, n. 4. o. Ulskuffning. f. 2.
UTSKUMMA, v. a. 4. Bortskumma. Brukas
UTS 643
mest i part. pass. U-d, såsom adjektiv, om
någonting högst förkastligt. Ell u-l pack, en u. bof,
erkepack. erkebof.
UTSKUREN, se Utskära.
UTSKYLD, ülschy’lld, m. 3. Hvad som man
är skyldig alt årligen utbeiala till staten såsom
bidrag till statsutgifternas bestridande, eller till en
kommun, o. s. v. Deltaga i allmänna u-er.
Personella u-er.
UTSKÄLLA, v. a. 2. (fam.) Se Skälla ul. —
Utskällande, n. 4.
UTSKÄMMA, v. a. 2. 4) Komma någon att
blygas för en sak; gifva någon skarpa,förebråelser
i andras närvaro, för alt komma honom alt blygas.
— 2) Smäda, svärta, på det värsta utmåla. — 3)
Se Skämma ul. — U. sig, v. r. S* Skämma
ul sig. — Utskämmande, n. 4.
UTSKÄR, n. 5. Långt ul i sjön beläget skär.
UTSKÄRA, v. a. 2. (böjes som Skära) 4)
Genom skärning frånskilja något ur ett helt. U.elt
stycke ur något. — 2) Genom tesliklarnes
uttagande heröfva ett kreatur aflingsförmågan. —
3) (om vallen) Bortföra större eller mindre stycke
af jord, mark. Regnet har utskurit vägarna.
Floden har utskurit ell slorl stycke af
stranden. — 4) Med knif, grafstickel o. s. v. göra
figurer i en yta. U. figurer i trä. — Syn.
Gravera. — För alla bem. säges äfv. Skära ut. —
Utskuren , part. pass. U-el ar bele. U-et stycke
af mark. En u. hingst. — Utskärande, n.4.
(för bem. 4).
UTSKÄRNING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom något utskäres. Jfr. Utskära, alla bem. U.
af läder till skodon. Hingstars u. U. af
vatten. U. i trä. — 2) Ställe, der vallen utskurit
mark. — 3) Figur eller figurer, som blifvit
utskurna (i trä. o. s. v.).
UTSKÖLJA. v. a. 2. 4) Genom sköljning
bortskaffa ut ur något. — 2) Se Utspola. — Äfv. för
begge bem. Skölja ut. — UIsköljande, n.
4-o. Ulsköljning, f. 2.
UTSLAG, n. 5. 4) Utslående. U-et, af elt
kort. — 2) (vid vägning) Tungans på en våg
lutning åt ena hållet till följe af öfvervigl på den
sidan. Vågen ger u. för ett uns. — 3) (fig.) a)
Afgörande; utgång. Flesta rösterna gifva u-el.
U-el blef gynnsami. Del ger u. i saken, afgör
saken. — b) Domstols beslut i tvistemål. Fälta,
afkunna u. Jag har u. derpå. Han har u.
på sig, är af domstolen förklarad skyldig att
träda i bysättningshäkte. — 4) Aftappning ur
jernrummel af cn masugn genom utslagshålcts
öppnande. — 25) Varblemmor. som slå ut på
huden. U. på kroppen, på hufvudel. Torrt,
flytande u. Skabb, skorf äro olika arter af u.
UTSLAGNING, f. 2. Handlingen, då man
utslår något.
UTSLAGSARTAD, a. 2. Som har egenskap
af utslag (bem. 25).
UTSLAGSFEBER, m. 2. pl. — febrar.
Febersjukdom, som åtföljes af ulslng på kroppen.
UTSLAGSHÅL, n. 5. Hål på jernrummel af
en masugn, hvilket öppnas, då utslag skall ske.
UTSLAGSLÖSEN, m. sing. Lösen för utslag
(bem. 3. b).
UTSLAGSSPETT, n. K. Spett, hvarmed
slagghålet till en masugn uppslås.
UTSLIPA, v. a. 4. Utnöta genom slipning.
Slipstenen är alldeles u-d. — U l s l i p n i n g,
f. 2.
UTSL1PPA. v. n. 3. (böjes som Slippa) 4»
Slinta, balka ell. falla ut ifrån något, som håller)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
