Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uträta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
642 UTR
ÜTS
fel. Del är gjordl med u., väl öfvertänkt och
med god beräkning. Med u. på framtiden. Del
är ingen u. all..., det är illa beräknadt,
medför ingen vinst, fördel, besparing att... Han
har ingen u., kan ej göra beräkningar, saknar
omdöme, urskilning. Göra sig u. på, göra sig
räkning, slat på, hopp om.
UTRÄTA, v. a. 1. Göra åter rät. U. en
krokig spik. — Äfv. Räta ut. — Uträtande,
n. 4. o. Ul rälning, f. 2.
UTRÄTTA, v. a. i. 4) Utföra, verkställa. Säges
om göromål, uppdrag, o. s. v. Jag har myckel
alt u. U. elt ärende. U. en sak för någon.
U. ell uppdrag, ens befallning. — Syn.
Be-sörja, Bestyra, Beställa. — 2) Verka, vinna, uppnå
mål, syfte. Han har u-t, all del lyckades. Han
kan u. myckel hos fursten. Dermed är
ingenting u-dl. Han kan dervid ingenting u. Man
kan ingenting u. med honom, man kan ej förmå
honom att ändra beslut, afstå från sin föresats,
återvända till förnuft; han är ohjelplig,
oefterrättlig, oförbätterlig. — Uträttande, n. 4.
UTRÄTTNING, f. 2. 4) # Uträttande. U-en
af ell uppdrag. — 2) Göromål, förrättning,
uppdrag. Hafva många u-ar.
UTRÖDJA, v. a. 2. Rödja bort ur elt rum,
o. s. v. — Äfv. Rödja ul. — Ulrödj ande,
n. 4. o. Ulrödjning, f. 2.
UTRÖKA, v. a. 2. Se Röka ul.
UTRÖNA, v. a. 2. 4) Genom rön, försök,
erfarenhet komma till kännedom af, inhämta. U.
naturens hemligheter. Del är u-nt, all... —
2) Utforska, upptäcka, ådagalägga. Del är
genom laga ransakning u-nt, all... —
Utrönande, n 4.
UTRÖRA, v. a. 2. Röra i något påspädt, så
att hela blandningen blir lika. — Äfv. Röra ul.
UTSAGA, f. 4. Yttrande, uppgift, intyg,
vittnesmål. Efter min brors ulsago. Eli
vill-nes u.
UTSATT, se Utsålla.
UTSE, v. a. 2. (böjes som Se) 1) Bese flera
föremål och ibland dem utvälja något visst. U.
tyg till kläder. — 2) Utvälja, bestämma. U. sig
en plats. (Man säger äfv.: Se ul plats.) Vara
u-dd till en tjensl, till general.
UTSEENDE, a. 4. Vidl u , se Vidtulseende.
UTSEENDE, ütséännde, n. 4. 4) Del yttre
af en person, af cll föremål, eller del som visar
sig för ögat. Känna en till u-l. Döma en
efler u-l. Hafva elt vackert, fördelaktigt u.
Han har ell krigiskt u. Under u. af en
resande. — Syn. Yttre. Påseende. Anseende. Yta.
— 2) (fig.) Det sätt, hvarpå något visar sig för
tanken, omdömet, inbillningen. Saken har fåll
ell annat u. Efler u., efler alll u., efter allt
hvad man kan finna, inse. Efler menskligl u.,
efter hvad menniskor kunna fatta, förslå, inse.
Döma efler u., efter det yttre, efler skenet.
Han vill hafva u. af alt förslå alll, han vill
inbilla folk, alt han förslår allt. (Ordspr.) U-l
bedrager, skenet förleder till oriktigt omdöme.
UTSEGLA, v. n. 4. Segla inifrån ut. U. ur
hamnen. — Äfv. Segla ul. — Ul segling,
f. 2.
UTSIDA, f. 4. Yltre sidan af elt föremål.
UTSIGT. f. 3. 4) Tillfälle. lägenhet att blicka
ul ål elt håll, atl med ögal omfatta en framför
liggande rymd. Hafva en vacker u., hafva u.
åt fältet, hafvet. Man har u. öfver små
holmar. Man har derifrån u. af staden. U.
genom en öppning, emellan berg, hus &c. —
2) Dylikt tillfälle, som ett ställe erbjuder. Huset
har vacker, fri u., vackra u-er, ingen u, u.
öfver hela fältet, u. ål gatan, ål en trädgård.
Mitl rum har u. ål lorget. Denna byggnad
skymmer u-en ifrån huset. — 3) Rymd, som
man på cn gång har för ögat. Den sköna u-en
öfverraskade mig. Vackra u-er träjfas der i
rikl mall. — 4) Gravur, teckning, målning,
ritning, som föreställer en ulsigt. U-er af
Stockholm. — B) (fig.) Anledning till hopp. Jag har
u. all nå mitl mål. Hafva säkra u-er till
pastoratel. Delta har betagit mig all u. God
u. till framgång. Han har inga u-er för
framliden.
UTSIKTA, v. a. 4. Sc Frånsikla.
UTSILA, v. n. o. UTSILAS, v. d. 4. Se Sila
sig. — U t sil ning, f. 2.
UTSINA, v. n. 4. Alldeles sina af. — Äfv.
Sina ul. — Utsinande, n. 4.
UTSIPPRA, v. n. 4. Se Sippra.
UTSIRA, v. a. 4. Rikligen sira. — Syn.
Smycka. Pryda, Utsmycka. — Ul sirande, n. 4.
[Ulzira.]
UTSITTA, v. a. 3. (böjes spm Sitta) Sitta
ända lill slut. Han blef dömd (ill vallen och
biöd, och har redan ulsullil sin lid. — Äfv.
Silla ut.
UTSJUNGA, v. a. 3. (böjes som Sjunga) I
sång artikulera. Hon u-ger orden otydligt.
UTSJUNKA. v. n. 3. (böjes som Sjunka) Falla
ul efter Öfversvämning eller högt vattenstånd.
Floden har nu åler u-kil. — Äfv. Sjunka ul.
UTSJÖ. m. 2. Se Ebb.
UTSKAFFA, v. a. 4. Se Skaffa ul. —
Ul-skaffande, n. 4.
UTSKAKA, v. a. 4. Genom skakning
utbringa. — Äfv. Skaka ul. — U Is kakande,
n. 4. o. Utskakning, f. 2.
UTSKEPPA, v. a. 4. 4) Utföra med skepp.
U. jern. — Äfv. Skeppa ul. — Syn. Afskeppa,
Bortskeppa. — 2) Utlasta, utföra ur skepp. U.
trupper. — Uls kepp a nd e, n. 4. o.
Utskeppning. f. 2.
UTSKICKA, v. a. 4. 4) Se Utsända. — 2)
Skicka ifrån sig i vissl uppdrag. Han har u-t
spioner. — 3) Skicka utrikes. U. varor. — För
alla bem. äfv. Skicka ul. — U-d, pari. pass.
Brukas ofta substantivl och betyder: a) Ombud.
— b) (i elak mening) En, som fåll i uppdrag atl
spionera, uppvigla till uppror, o. s. v. — Syn.
Agent, Emissarie, Missionär, Apostel, Utliggare,
Spion. — Utskickande, n. 4. o. Uls k i c
k-n ing, f. 2.
UTSKIFTA, v. a. 4. Skifta mellan flera,
utdela. U. arf, byte. — Äfv. Skifta ul. —
Utskiftande. n. 4. o. Ulsk ifln in g, f. 2.
UTSKJUTA, v. a. 3. (böjes som Skjuta) 4)
Skjuta på något, så alt del kommer ut. U. en
bål i sjön. — Äfv. Skjula ul. — 2) (boklr.)
Fördela kolumnerna till ett ark i den ordning,
som de skola hafva i formarna. — 3) Med skoll
borttaga. Han har fått ell öga u-lel. — Äfv.
Skjula ul. — 4) (Gg.) Uteslula ur sällskap,
samfund. — V. n. 4) Skjuta fram, utgå. En udde
u-ler i sjön. — Äfv. Skjuta ul. — 2) Utgå med
fart. Eli fartyg ulsköt i del samma ur viken.
— Äfv. Skjuta ul. — U-nde, part. akt. o. pres.
Brukas adjektivl i betydelsen: Framskjutande,
utgående, l. ex.: En m. udde. — Utskjutande,
n. 4. (för aktiv, bem. 4 o. 4 samt neutrum bem.
2) och Ulskjulning, f. 2. (för akliv bem. 4,
2 o. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
