Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utströmma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646 UTS
mängd. (Fig.) U. penningar, utgifva penningar
frikostigt, slösaktigt. — Äfv. Strö
ut.-Ulslrö-en de, n. 4.
UTSTRÖMMA, v. n. i. 4) Strömmande, i
stor massa, i ymnighet utflyta. Donauflodens
vattenmassa u r i Svarta Hafvel. En fors af
blod u-de ur såret. — 2) Utgjuta sig liksom en
ström. Ljuset u-r ifrån solen. — 3) (fig.) a)
Utkomma i stora skaror. Folket u-de ur
kyrkan. — b) Ulgå, härleda sig (ifrån). Allt godt
u-r ifrån Gud. — Äfv. Strömma ul. —
Utströmmande. n. 4. o. Ulströmning. f. 2.
UTSTUDERA, v. a. 4. 4) Utgrunda, utforska.
U. en persons karakter. — 2) Uttänka, väl
öf-verlänka. — U-d. part. pass. U. elakhet,
grymhet. U. bof. skälm, utlärd.
UTSTYR, n. sing. Se Utstyrsel.
UTSTYRA, v. a. 2. (t. aussleuern) 4) Gifva
utstyrsel, nan u-rde henne hederligt. — 2)
(fig.) Förse, pryda, utstoflera. U. en bok med
illustrationer. — Äfv. Slyra ul.
UTSTYRSEL, m. sing. 4) Kläder,
husgeråds-sakcr och bohagsling. som en fader gifver sin
dotter till egendom, då hon skall träda i
äktenskap. Han gaf henne lill u.... Hon har falt
en vacker u. — 2) (fig.) Yttre tillbehör,
prydnader, hvarmed något förses. Bokens u (papper,
tryck, omslag, o. s. v.) är elegant.
UTSTÅ, v. a. 2. (böjes som Slå) 4) Lida,
genomgå. U. sill straff. U. förföljelse. Han har
u-ll myckel ondl. — 2) Uthärda. Brukas i denna
bem. mest neutralt. Jag u-r icke längre. Han
kunde ej längre u. dermed. — För denna hem.
äfv. Stå ul. — V. n. Skjuta fram, vara
framstående. Nyttjas sålunda mest i part. pres.
Utslående läppar, ögon. U. del. — UIslån den,
part. pass. Som man utstått, lidit. Efler u-el
slra/f.
UTSTÄLLA, v. a. 2. 4) Utflytta och ställa.
U. en slol på gården. — Äfv. Slälla ut. — 2)
Ställa, lägga fram (saker, varor) för allmänheten
till påseende eller inköp. U. taflor, konstsaker.
o. s. v. — 3) Postera någon på elt ställe. U. på
post, i försål. U. folk alt spionera på någon.
Alan hade u-llt folk, som skulle anfalla mig.
— 4) Anvisa, meddela, hänvisa. U. en vexel på
någon, draga vexel <8ec. U. anmärkningar,
besvär lill ens förklaring, gifva del af &c. U.
ell mål till vidare undersökning, uppskjuta det
*c. En po^l i räkning, som blifvit u-lld lill
verifikation, hvari fordrais v. — U. sig, v. r.
Bloltställa sig. U. sig för ållöje. — U-lld.
part. pass, (fam.) Illa u.. illa utsålt, illa deran, i
svår, farlig, brydsam belägenhet. — Ulsläll
ande, n. 4. o. Utställning, f. 2.
UTSTÄMPLA, v. a. 4. Med stämpel märka
(träd, som äro utsedda till fällning). — Ut st äm
p-ling, f. 2.
ÜTSTÄNGA. se Ulestänga.
UTSTÖRTA. v. n. 4. Sc Slörla ul. — V. a. 4.
Våldsamt utkasta, utvräka. U. någon genom
fönstret på qatan. — Äfv. Slörla ul.
UTSTÖTA, v. a. 2. 4) Stöla till någon, så
alt han far ul. U. en person ur rummet. Har
äfv. sak till objekt, t. ex.: Han u-lle asken i
sjön. — 2) Plötsligt, kort och häftigt yttra, låta
höra. U. ell skri, elt jemmerrop. U. cn suck.
U. förbannelser. U. toner ur trumpeten. — 3)
Genom stölning utdrifva. U. bottnen ur en bylta.
U. ens öga. — 4) (fig.) n) Våldsamt eller
skymf-ligt utesluta (ur elt samfund, sällskap, o. s. v.).
Han blef utstött ur orden, ur sällskapet. —
UTS
b) Sticka ul, uttränga någon ur cn persons
ynnest. — För bem. 4 och 3 Äfv. Stöta ul. —
Ulslöll, part. pass, (fig.) U. ur alla hederliga
menniskors sällskap. — Utstötande, n. 4. o.
U l s l ö l n i n g, f. 2.
UTSUDDA, v. a. 4. Med sudd. genom
sudd-ning utplåna. U. något skrifvel, ritadl. — Äfv.
Sudda ut. — Ulsuddning, f. 2.
UTSUGA, v. a. 3. (böjes som Suga) 4)
Utdraga genom sugning. U. gift, blod ur ell sår.
— Äfv. Suga ut. — 2) (fig.) a) Genom förtryck,
utpressning, betungande skatter utarma. — b)
Förtaga all saft, must; ulmergla. ulmagra. Dessa
träd u. jorden. — Utsugande, n. 4. o.
Utsugning. f. 2.
UTSUPA, v. a. 3. (böjes som Supa) Se
Supa ur.
UTSVARFVA, v. a. 4. Ulhålka genom
svarf-ning. — Äfv. Svarfva ul.
UTSVETTA, v. a. o. UTSVETTAS. v. dep. 4.
Genom svetlning gifva från sig. U. blod. —
Ul-svetlning, f. 2.
UTSVULTEN, se Utsvälla.
UTSVÄFNING, f. 2. Omåttlighet i sinlig
njutning, isynnerhet vällust och dryckenskap. U-ar
förstöra helsan.
* UTSVÄFVA, v. n. 4. (Gg.) a) Utan hejd och
måtta öfverlemna sig åt sinliga njutningar,
isynnerhet vällust och dryckenskap. U. i kärlek. —
b) (i tal eller skrift) Afvika från ämnet. För
denna bem. oftare Sväfva ul (S. ut ifrån
ämnet). — U-nde, part. pres. Som öfverlemnar
sig åt ulsväfningar. En u. yngling. Föra en
u. lefnad.
UTSVÄLLA, v. n. 2. Höja, vidga ut sig
genom svällande. — Äfv. Svälla ut.
UTSVÄLTA, v. a. 2. o. 3. (böjes som Svälla)
Se Uthungra. — Äfv. Svälta ut. —
Utsvulten, part. pret. o. adj. Genom svält alldeles
ulmcrglad. — Ulsvältn ing, f. 2.
UTSY, v. a. 2. Brodera med nål. — Äfv. Sy
ul. — Utsyende, n. 4.
UTSYNA, v. a. 4. o. 2. Utse och stämpla
(träd, skog) till fällning. — Äfv. Syna ut.
UTSYNING. f. 2. L Brodering med nåt
UTSYNING, f. 2. H. Förrättningen, då träd,
skog utsynas.
UTSYNINGSMAN. m. 3. pl. — män. En.
som förrättar utsyning af skog.
UTSYNfNGSMÄRKE. n. 4. —STÄMPEL,
m. 2. pl. — stämplar. Märke, stämpel, som
begagnas vid utsyning af skog.
UTSYSSLA, f. 4. Se Ulgöromål.
UTSÅ, v. a. 2. 4) Till såning använda. En
tunna råg är u-dd på denna åker. — Äfv.
Så ul. — 2) (fig.) Anstifta. U. Ivcdrägt,
oenighet. — Utsående, n. 4. o. Ulsåning, f. 2.
UTSÄGA, v. a. 4. Genom sågning uttaga,
befria. U. etl fartyg ur isen. — Äfv. Såga ul.
UTSÅLD, se Utsälja.
UTSÄDE, n. 4. Säd, som utsås. En tunnas
u. Han har 50 tunnors u., utsår årligen 50
tunnor.
UTSÄDESRÅG. m. sing. Råg lill utsäde. —
I samma mening säges äfven Ulsädeshvele,
-korn . -hafre,-vicker, -spannmål, o. s. v.
UTSÄGA, v. a. 2. (böjes som Säga) Se
Uttala. — Äfv. Säga ul. — Utsägande, n. 4. o.
U Isä g ning, f. 2.
UTSÄLJA, v. a. 2. (böjes som Sälja) 4)
Genom försäljning i smärre partier afytlra
alltsammans af något. Ilan har utsålt hela sill lager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
